lördag 8 oktober 2011

Kämpa på och hålla ut

Idag har varit en jobbig dag. Började redan imorse. Resulaxen ville inte och magen var i uppror. Frukosten ville komma upp så jag försökte mig på ett par gastrosan idag med. Tji fick jag. Ingen nytta denna gången. Tvärtom. Magen ville snarare vända sig bakut. Vet ju att det egentligen inte handlar om syraöverskott (snarare tvärtom!) så att behandla med syraneutraliserande kanske inte är det smartaste valet..? Men vad gör man inte när desperationen tar över hand. Det funkade trots allt igår kväll.

Bakade eget, härlig, långjäst bröd som jag käkade till lunch. Gjorde mitt pass på medicinbollen. Kändes skönt i kroppen men magen verkade strunta i att resten av kroppen gillade utmaningen. Kändes dock gott att bara tvinga kroppen arbeta lite! Sjukt mör i lederna nu (eller var det musklerna ,)) men det ser jag som ett gott tecken!

Stoppat i mig några dadlar för att hålla magen i trim (dadlar har länge hört till min baskost, utan dem tar det ganska snart bom stopp, blir lite smått desperat då de inte finns några i affären.. det är de färska, stora av typen Medjool som jag är helt såld på). Kom på detta för många år sedan när jag började med något som heter "frukt och fiber" (en slags frukttärningar som skall hålla magen igång) men insåg att dessa mest blåste upp och irreterade magen på mig. De innehöll dock dadlar och det var så idén föddes.

Skall ha gäster ikväll. Skallen bankar och kroppen skriker "Nej" men jag vill inte ställa in det här idag. Försöker hålla ihop och stå ut men det är lättare sagt än gjort. Att vi dessutom förberett trerätters gör inte saken bättre. Jag vet med mig att jag kommer må skit. Försöker undvika saker som jag får upp men jag vet att något av smakerna kommer bli den som envisas med att inte stanna i tarmen utan hellre klättra upp i halsgropen igen. Urk.

Hoppas läkarn ringer mig på måndag och har goda nyheter, det vill säga att han skriver ut primperan eller lergigan till mig, i alla fall tillfälligt så att maten jobbar neråt istället för uppåt och jag slipper detta satans illamående... så länge det finns liv.?  :) 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar