måndag 30 april 2012

Bortglömd remiss och nya inbokade sjukbesök

Fick äntligen tag på sköterskan på Gastro på Huddinge idag. Har ju "bara" försökt en vecka. Men skam den som ger sig? Ville höra vad som hänt med min fråga angående pentasa och amning, den som min läkare skulle svara på dagen efter vårt samtal (redan då misstänkte jag att det skulle glömmas bort.. oj så rätt jag hade?!) då han hade tagit reda på mer fakta. Tydligen var det nya riktlinjer från läkemedelsverket som han ville kolla upp.. men som sagt, det där samtalet kom aldrig. Skulle även skickat nya remisser för botoxinjektioner i ändtarmen och för att få göra en ny analmanometri. Mindre trevliga undersökningar, men de ger ju lite svar på hur felaktiga mekanismerna i tarmen är. Botoxen däremot är ingen undersökning utan syftar till att minska krampen i tarmen och läka ut den där förbannade sprickan. Fick dock veta att alla dessa saker fallit i glömska. Tji fick jag. Men tack o lov att jag inte litar på att läkare gör vad de lovar längre..  Dubbelkollar alltid. Både en, två och tre gånger. Det har jag i alla fall lärt mig genom åren. Lita inte på något förrän du har det på papper!!

Nu fick jag i alla fall bokat in en tid till min läkare i Sthlm (för besök) det hade han också lovat att sätta upp mig på. Icke. Nu fick jag tid den 14 juni så då får han lite att förklara (morr!). Blir lillans första tur till stora staden och jag hoppas att det kommer gå bra! Även om det är ett tag till dess går tiden vääääldigt fort!

Sköterskan (en av de gulliga!) lovade dock att "lägga en lapp" till min läkare med info om att skicka iväg remisserna eftersom första telefontiden var den 30 maj, vilket känns lite väl långt in i framtiden.. vi får väl se vad det ger..


Trött o mör..

Är väl en ganska vanlig beskrivning från småbarnsföräldrar kan jag tänka mig? Alla vakna nätter sätter sina spår, speciellt som man inte lyckas ta igen dem under dagen. Alla råd man får om att sova när bebis sover.. jo tjena, i en värld där magen funkar som den ska och man mår rätt ok hade det kanske fungerat. Men i min värld, där det gäller att passa på att ta hand om sin egen kropp när lillan sover finns inte riktigt den möjligheten. Det gäller att knipa varje tillfälle som ges.. däremellan är det lillan som gäller. Sova får man göra i ett annat liv.

Idag skall vi iväg till vänner och grilla. Tur för oss att även de har småttingar hemma och kanske inte är lika pigga på sena kvällar som de vänner vi har som fortfarande är barnfria. Kanske kan man komma undan med att vara lite pensionär! Så länge det finns liv.. ;)

Har förberett lite smet till burgare som vi skall ta med och grilla och lyckats bränna ännu en paj i ugnen. Tror dock jag kan rädda upp situationen genom att skrapa bort det värsta och vräka på med vaniljsås ,) nåja, så illa är det väl inte men man hade ju hoppats slippa den där lite sotbrända ytan! Jag får skylla på det samtal från Gastro som tajmade samtidigt som jag skulle amma lillan och klockan ringde att det var dags att ta ut pajen ur ugnen. Man kan inte vara bra på allt! Den är ju i alla fall lagad med kärlek ;) 

Såret öppnar sig igen

Har haft ganska ont i mitt sår (snittsår) några dagar. Speciellt igår då jag även hade en obehaglig molvärk i magen (inte min vanliga tarmvärk utan mer som en kraftig mensvärk men som liksom satt längre in.. organsmärta?) antar det kan komma från såret i magen som håller på att läka?

Hur som helst. Magen har bråkat extra mycket också vilket inte gjort saken bättre. Upptäckte imorse att den del av såret som blev infekterat tidigare under läkningen återigen verkar ha gått upp :( inte konstigt det gör ont.. fan. Dränkt in det med strårom återigen och hoppas den skall ha lika bra effekt den här gången. Har även satt tejp kors och tvärs för att dra ihop ändarna så gott det går. Ser just nu ut som en väldigt ledsen mun. Lite sne, som min egen.


Kolik hos barn

Alla som läser min blogg har väl insett att min lilla älskling lider av kolik. Så typiskt att hon skulle råka ut för just det. Jag, om någon, vet hur överjävligt ont det gör när gas fastnar i tarmarna. Det gör bra mycket mer ont än en vanlig traditionell förstoppning där det är avföring som sitter fast. Gas spänner ut tarmen, den flyttar sig och ökar i volym. Den gör kort och gott förbaskat ont. Att min lilla älskling skall få det här problemet känns bara så förbannat orättvist  men det är väl inte direkt oväntat att just hon åker på det. Risken var ju från början ganska stor även om det var min största förhoppning att hon skulle slippa det.

Har som alla andra oroliga mödrar (antar jag?) googlat mig runt efter lösningen på hennes problem. Tarmmassage i all ära men det finns ju olika tekniker att ta sig an. Hittade lite intressant information på
http://www.colicinfant.com/  från Jini Patel Thompson (som jag refererat till många gånger tidigare vad gäller naturliga sätt att läka tarmproblem på) och tycker hennes synsätt verkar rätt logiskt.

Akupunkturen har hittils inte gett de resultat vi önskade, men vi skall i alla fall ge den de två gånger som är kvar för att ha genomgått en hel "Behandlingskur". Hjälper det inte får vi ta tag i problemet från ett annat håll. Vare sig minifom droppar eller sempers magdroppar har gjort någon större skillnad på lilltösen. Tyvärr. Jag hade väl inte trott det heller egentligen, dessa saker hjälper ju inte på mig själv, men hoppas gör man ju ändå.. 

söndag 29 april 2012

Sjukt trött

Är så sjukt trött idag. Fy fan säger jag bara. Lillan har hållit låda sedan imorgon förmiddags och höll på hela eftermiddagen/kvällen igår. Skrek och grät och det gick inte att lugna henne. Ville inte äta ena stunden för att sedan gapa stort efter mer mat. Ville inte ta flaskan ena sekunden för att i nästa sekund vilja sluka den. Detsamma gällde tuttarna, hua. Trösta henne gick sådär. Det funkade en minut sen var det kört igen. Både maken o jag turades om att försöka men icke. 

Under kvällen, strax före vi la oss, lugnade hon sig dock. La oss vid nio då vi var så förbannat trötta båda två. Hon sov ganska bra under natten, tills det var dags att äta vid fyratiden. Då var det kört direkt. Tokkört så att säga. Höll på två timmar till, tills det var dags för mig att gå upp med andra ord och sen har hon strulat med frukosten. Kommer bli en tuff dag. Är sjukt trött och känner på mig att hon kommer vara kinkig även idag. Jag hoppas innerligt hon bara haft ett par dåliga dagar och att hon inte har lika ont som jag oroar mig för att hon har.

lördag 28 april 2012

Riktigt ont i magen. :(

Idag har varit en sån där dag. Dagen efter. Dagen efter för mycket mat och för mycket sötsaker. Bådar sällan bra i mitt fall. Magen tar stryk. Det tar några dar innan den är i fas igen. Så även den här gången. Man kan undra hur länge det tar innan man lär sig? Efter alla dessa år borde jag veta. Det slår ju sällan fel, ändå är det så förbaskat svårt..

Idag har magen molvärkt mer eller mindre hela dagen. Maken o mamma har varit nere o grejat med båten och jag har haft hand om lillan här hemma. Lillan som också haft ont i magen och inte direkt visat sig från sin bästa sida. Mycket vaken, mycket gråt. Har gjort mitt bästa för att trösta henne men hon har inte direkt varit lättmutad. Tar på krafterna men på nåt sätt går det? Tog en långpromenad på över en timme med henne tidigare idag men kände att det tog på krafterna. Yr. Mådde illa. Hon var i alla fall lugn då. Tack o lov!

Dessvärre satte hon igång så snart vi kom in igen och fikan som jag skulle förberett åt mamma och maken blev något försenad. Brände nästan de varma mackorna och bullen fick en lagom krispig yta. Nåja, jag gjorde så gott jag kunde.

Magen molvärker o det blöder igen. Vet inte om det är något jag gör eller om det skall var så här men antar att det visar sig med tiden..


En trevlig kväll hos mamma..

Hade en trevlig kväll hos mamma igår med maken, brorsan, svägerskan o småttingarna (för att inte glömma våra små vildbasar till vovvar!). Tanken var att grilla i det "fina" vädret, men eftersom det fina vädret uteblev grillade vi i det mindre fina (regniga) vädret. Det gick det med. Tur man kan välja att sitta inne - även om jag gärna hade käkat ute i solen om möjligheten hade funnits. Nåja, det går fler tåg. Det blev en trevlig kväll oavsett (den senaste på många veckor för min del.. ) och maten var VÄLDIGT god, som alltid när man grillar?!

Käkade dock för mycket, då pratar jag inte främst om maten utan om allt som serverades efter (läs smågodis, choklad och två portioner äpplepaj med vanljsås.. ) dålig karaktär JAG VET! Speciellt som jag vet att magen inte mår bra av detta.. urgh. Fick väl lite panik när jag ställde mig på mammas våg o insåg att vikten var påväg nedåt ännu mer. Min hjärna ville väl kompensera förlusten o bestämde sig för att söka snabbast möjliga energitäta skit som fanns inom räckhåll, Kan inte få i mig så mycket mer mat än vad jag redan äter o med tanke på de sista veckornas ohälsosamma leverne (då pratar vi mängden choklad, bullar o glass) förutom dubbla portioner mat (maken gnäller ;)) trodde jag väl inte att det skulle finnas chans att jag tappar ännu mer i vikt, men tydligen. Tio kilo ner sen Olivia kom till världen. Utan att jag ens försökt! Tvärtom. Jag var ju rätt stolt över mina extrakilon.. även om jag kanske inte önskade mig att den där jordgloben till mage skulle vara kvar då hon kommit ut. Det var den ju i och för sig inte heller, den försvann lika fort som den kom (eller ännu snabbare om vi skall vara ärliga..) dessvärre verkar även låren, armarna och det lilla fett jag fått runt revbenen stryka med på kuppen. Ett faktum som är mindre trevligt att handskas med.

Lillan verkar dock växa och frodas så att kilona rasar är i alla fall inte helt förgäves - men det känns tufft eftersom jag vet hur svårt jag har att lägga på mig i vikt och dessa kilon har jag kämpat hårt för. Det får ju liksom inte fortsätta så mycket längre till.

Ärret ser lite halvroligt ut idag. Har liksom bildats en hård bulle där den tidigare ömmanade blodansamlingen befann sig. Strax ovanför själva ärret - som i sig är ganska mörkt, djupt hårt o blårött. Nice. Not. Jag hoppas dock det skall förbättras med tiden. Haft det tejpat på olika vis de flesta dagarna, idag tog jag dock bort kors o tvärstejpen o tänkte testa min cicatrix som jag köpte strax före snittet. Just i det syftet. Kan väl i alla fall inte göra det värre.. 

fredag 27 april 2012

Jobbiga natt..

Det var inte en sån natt som jag hade hoppats på tyvärr. Magen bestämde sig för att börja jävlas igen, tokjäs o ha sig o gaserna ville inte komma ut. Hemskt. Smärta. Gud så fort man glömmer..  så var helvetet alltså tillbaks? Har fått dubbla mängden resulax o relaxit också så det går inte åt rätt håll... men jag kan ändå inte låta bli att hoppas att det är övergående och att det skall gå tillbaks till det läge det var för någon vecka sedan. Natten var dock en pers.

Lillan ville inte sova heller..  vaknade gång på gång o hade ont.. tolkade i alla fall vi det som efterom hon blev högröd i ansiktet, krummade och grät. Jag hoppas även det är ett tillfälligt bakslag och att akupunkturen faktiskt hjälper.. skall dit idag igen men sen tar vi oss en funderare över helgen för att se vad som händer då.. blir det ingen hållbar förbättring då kan vi ju börja ifrågasätta om vi verkligen skall fortsätta eller ej..  man vill ju se att trenden vänder.. och det kostar sina slantar, det går inte att komma ifrån. Om det hjälper henne är det värt det alla gånger men om inte.. :-/ tja, då kan man börja ifrågasätta.

Har skaffat mig en bärsjal som var allt annat än lätt att använda! Jises, så lång! Lillan verkar dock uppskatta att ligga nedstoppad i denna säck o slocknade direkt. Alltid nåt? Varmt blir det men det är mysigt att ha henne så nära också.. som en liten kängruunge ;)




torsdag 26 april 2012

Jäsningar tillbaks

Det var en jobbigare dag igår igen. Magen ville inte vara på min sida. Inte alls faktiskt. Fick ta fler resulax o relaxit igen som sagt och det var inte vad jag hade hoppats. Det tyder på att det går åt fel håll om inte annat. Annars hade jag ju aldrig behövt ta till dem.. :( men men, vad är väl en bal på slottet? Allt ibland.. faktiskt. Om en bal på slottet är detsamma som en fungerande kropp.

Hur som helst. Fick i alla fall gjort mig av med en del gaser, även om det var svårare än det varit de senaste dagarna. Stoppade i mig för mycket skit på kvällen också, till råga på allt. Var lite irriterad över en torskrätt jag gjort. Inte pga själva rätten, den var helt ok om jag får säga det själv (maken istämde tack o lov!) men på torsken.. om det där var torsk var jag förmodligen en man i mitt förra liv! Jises, vilken konsistens! Den påminde mer om en trådig långa än om en torskrygg. Fy fan. Inte ens min goda smaksättning kunde rädda den där fisken. Det värsta är att jag köpte en storpack så det finns många fler i frysen.. får väl bli hundmat av det antar jag. Ifall hundarna vill ha vill säga. Inte så säkert med tanke på hur kräsna de (Tuffe) är. 

onsdag 25 april 2012

Olivia, akupunkturbesök numero 2

Har idag varit iväg med Olivia på akupunktur igen. Besök numero två den här veckan. Betyder att vi har två kvar att klara av, imorgon och på torsdag - sedan blir det fortsättning nästa vecka (om vi anser att det behövs och att det gör något). Hon sov som bekant bättre inatt, lugnare. Gnydde mindre. Vaknade inte av smärta.

Efter besöket idag (som var en liten besvikelse om man ser till tiden vi spenderade där och kostnaden för denna.. fem minuter för trehundra spänn är i mina ögon oskäligt dyrt! Men de vet att spela på oroliga föräldrar.. ? Man betalar vad som helst för att få sitt barn att må bra?) men som verkar fungera än så länge. Ok, hon kunde bli lite sämre idag sa akupunktörtanten. När tarmen kommer igång. Hon blev rätt grinig strax efter besöket och var inte på sitt bästa humör en liten stund, men det lugnade sig relativt snabbt och sen dess har hon varit ganska vaken och pigg.. vi får väl se om bakslaget kommer inatt. Enligt akupunktörtanten kan det komma inatt för att vända imorgon, vi får väl se vad som händer..

Har även införskaffat en lutande kudde (delta baby sleep) med två rundlar på sidorna för att hon inte skall rulla över på sida. För att underlätta matsmältning och andning. Kombinerat med delta baby sovstöd som man eg skall använda för att bebisen skall ligga på sida.. jag tänkte använda den under hennes knän för att få rätt ställning för bäckenbotten.. så hon lättare kan göra sig av med gaserna. Får se hur bra det funkar. Men det känns som det borde funka minst lika bra som alla dessa filtar och kuddar!! Hon är i alla fall lugnare när hon ligger på det viset. Just nu.


Bakslag.. stress o dåliga magar går inte ihop :(

Har fått bakslag med magen igen. Väntade bara på det. Började ju för ett par dagar sedan, då jag kände att det blev stegvis sämre. Mer gaser, mer kör.. svårare att få ut nåt. Imorse, efter akupunkturen och tandläkarbesöket bestämde sig magen för att lägga av rejält. Tokkörde o ville inte alls samarbeta. Betedde sig mer som min gamla vanliga överjävliga mage. :( Fick ta fler resulax o relaxit, vilket jag försökt undvika pga ändtarmskrampen o att jag inte kan använda min bräda om de fastnar.. men igår hade jag inget val. Det fastnade såklart och det tog länge innan jag kunde göra mig av med de värsta gaserna. Natten var dessutom jobbig, rent magmässigt.

Imorse var det samma sak. Relaxiten gav nästan inget resultat så jag fick ta en till, vilken i och för sig fick med sig en del men på tok för lite. Dessutom satte ändtarmskrampen i för fulla halsar..

De senaste dagarnas stress o press har nog gjort sitt till saken. Att flänga fram och tillbaks och ha en massa tider att passa o rutiner att sköta, det funkar inte riktigt i min värld. Magen har fått komma i sista hand och det protesterar den nu höljutt emot. Jag måste sköta min tarm och jag måste den låta få den tid den behöver annars går det åt skogen. Som det gjort nu med andra ord. Det går inte att kompromissa på det planet.. hur mycket jag än vill.. 

Spädbarnskolik - akupunktur

Var på akupunkturbehandling med lillan för första gången igår. Mot hennes kolik. Diagnosen verkar inte vara något tvivel om i alla fall. Symtomen stämmer klockrent. Kan inte rapa, lite saliv, mycket avföring (frekvent) skriker, gråter o krampar ihop.. vill suga fast hon precis ätit.. tja, allt det där klassiska.

Fick en massa dietråd att testa, men kommer tyvärr inte kunna applicera hälften av dem.. eftersom de innebär att jag i så fall får ändra hela min kosthållning vilket är i princip omöjligt i min situation. Det har tagit mig många år att komma fram till vad jag skall kunna äta för att magen inte skall balla ur och för att den heller inte skall lägga av. Alla förändringar påverkar magen och dietråden jag fick hör till de sämre. Vitt bröd, fiberfri pasta, vitt ris..  allt sånt där som räknas som slaggfritt och lättsmält men som i min kropp enbart ställer till o slaggar igen systemet. Jag vet för jag har provat förr. Så den biten kommer jag, hur mycket jag än vill, inte kunna hålla. Jag får helt enkelt köra på sunt förnuft och utesluta alltför hårdsmält mat samt sådant som är känt för att vara gasbildande. Det säger sig ju självt. Sen får vi se om det blir till att gå över lite till mjölkfri ersättning i form av nutramigen eller dylikt (fick jag själv när jag var liten eftersom jag är mjölkproteinallergisk sedan födseln och själv led av kolik i över sex månader).

Vi fick lite råd om hur hon skall ligga när hon sover för att få bäckenet att slappna av och gaserna att passera enklare och hon fick sin första nål, mellan tumme och pekfinger. Hon sa inte ett pip men blev alldeles vit runt munnen (så skulle det tydligen vara). Sov som en princessa inatt även om hon skrek när det var dags för matning o blöjbyte. Däremellan..  klockrent. Hon sov dessutom mkt lugnare, utan att gny. Tack o lov! Magen har låtit mer på henne och hon har kunnat släppa mer gas.. jag hoppas innerligt att det är akupunkturen som hjälper!! Skall dit idag igen och sedan tre dagar till - till en början. Hjälper det skall hon enl plan vara relativt smärtfri inom 6-7 gånger kanske tidigare än så. Det kostar sina slantar men om det hjälper..  är det värt varenda krona! 

tisdag 24 april 2012

Magen lite sämre skick igen

Har ju haft några dagar då magen varit väldigt mycket över förväntan. Detta har de senaste dagarna fått något bakslag. Behövt ta till lite fler resulax och gassmärtorna har börjat visa sig igen, framförallt på kvällarna och nätterna. Inte fått ut lika mycket på morgonarna med min relaxit, den som de senaste veckorna (veckan?) fungerat betydligt bättre än vanligt. Oroar mig för att det börjar gå åt fel håll igen? Jag hoppas innerligt att det inte är så.. men det kan ju också bero på denna enorma energi och sömnbrist som jag för tillfället lider av?

Inte på grund av för lite mat, men på grund av för lite tid till återhämtning. Då menar jag inte att jag har det värre än andra småbarnsföräldrar men tiden att ta hand om magen på bästa sätt existerar helt enkelt inte längre. För att få minsta tid till att ta hand om den måste jag gå upp ännu tidigare än vanligt, när lillan förhoppningsvis sover efter sista matningen.. tiden då jag egentligen skulle behöva sova precis som maken o hundarna..  o lillan har tagit för vana att vilja vakna precis när jag går upp o vägrar somna om jag lägger ner henne.. så den där tiden.. den finns liksom inte den heller. Vi får väl se hur det går under dagen. Jag hoppas det blir bättre igen.

Dagen börjar hos tandläkaren. Inte bästa sättet kanske men nödvändigt ont även det. 

Vakna nätter sömniga dagar

Det var ännu en vakennatt inatt. Lillan hade ont i magen och ville inte sova. Ont i magen.. krummade o grät. Otröstlig. Skär i hjärtat att se henne sådan. Inget man gör hjälper. Ingen sömn för nån av oss. Till o med hundarna börjar visa att de inte sover ordentligt. Tuffe har vid ett antal tillfällen lämnat sovrummet bara för att få lite lugn och ro. Inte likt Tuffe. Lukas borrar ner sig i täcket och låtsas inte höra skriken..  under dagarna är det andra visor!

Skall till akupunktören idag för att se om hon kan hjälpa vår lilla skatt, jag hoppas innerligt att hon kan det. Främst för lillans men även för vår skull. Att hon mår dåligt och har ont gynnar ingen. Hon borde få må bra och hon behöver sin sömn. Det där med magont och gassmärtor är något jag känner till alltför väl. Det är inget jag önskar någon annan, minst av alla min egen lilla dotter!


måndag 23 april 2012

Bröstcentrum

Var på Bröstcentrum på Uddevalla sjukhus idag. Hade Olivia och maken med, då de sa att jag skulle ha med henne när jag pratade med dem på telefon för några dagar sedan. De ville att hon skulle vara "nyammad" så att brösten var relativt tömda på mjölk. Gick väl sådär får jag säga. Hon var inte speciellt sugvillig på mer än ena sidan.. vilket resulterade i att andra sidan var sprängfyllt med mjölk - som bestämde sig för att spruta ner hela utrustningen när de klämde åt tutten - hua! Damen som undersökte mig fick sig ett gott skratt i alla fall.. fontäneffekt???

Först gjorde de mammografi och sedan fick jag även göra utlraljud. De var grundliga vill jag säga och tog saken på största allvar. En knöl jag känt vill säga.. jag trodde väl själv att det hade med graviditeten att göra och alla hormoner som sätts fria i samband med den, men de ville ändå att jag skulle checka så det inte var nåt farligt. De hade inga problem med att känna knölen, som befinner sig på höger sida rätt nära armhålan - men de kunde inte se att den skulle vara någon tumör eller något annat farligt (tack o lov!) utan trodde mer på körtelvävnad som blivit förhårdnad och liksom brett ut sig pga graviditetshormonerna. Fick även träffa en kirurg som kände och klämde och kom fram till att han inte trodde att jag hade något att oroa mig över, främst pga att de inte sett något avvikande på vare sig ultraljudet eller mammografin. Dock ville de gärna tagit ett stickprov för att analysera knölen just in case och för detta skall jag återkomma när jag slutat amma - de ville inte sticka mig nu eftersom jag i så fall riskerar att få inflammation och fistlar i tuttarna... better safe than sorry resonerade de vilket jag var tacksam för!

Sköterskan var dessutom otroligt trevlig och kom ihåg mig från samtalet härom månaden då jag fick avboka pga mitt snitt. Det finns bra folk inom vården, inget snack om saken, synd bara att de är så förbannat sällsynta!!

Magen idag.. har varit något sämre. Känts magsjuk och bubblig. Har blött en del igen och har haft nån form av kraftig mensvärk. Men vädret har i alla fall varit bra. Man får vara glad för det lilla i livet! Olivia har dessutom varit vaken mycket idag det måste vara ett bra tecken! Imorgon bär det av till tandläkaren och på akupunktur för lillan och hennes kolik. Hoppas på snabba resultat! 

söndag 22 april 2012

Illamående mamma

Fick samtal från min mamma imorse, tyckte det var lite konstigt att hon inte hört av sig som hon brukar och smsade för att fråga hur gårdagen var. Fick ett snabbt svar att läget inte var något vidare. Hon hade kräkts hela natten. Oroligt! Min mamma är näst intill aldrig sjuk.. och nu har hon spytt hela natten. Blir orolig. Haft kontakt med henne hela dagen och hon har inte direkt blivit något bättre.

Nu har jag rotat igenom medicinskåpet och plockat ihop en kasse lm, resorb och coca cola som jag tänker slänga bort till henne. Jag hoppas det skall hjälpa.

Lillan har inte heller varit riktigt fit. Vill inte suga tomt i tuttarna vilket inneburit att tuttarna inte heller fyllt sig som de ska. Fått ge henne ersättning idag som kompliment, vilket vi försökt undvika pga alla de skumma substanser dessa innehåller. Skit. Känner mig som en dålig människa men vad gör man? Försökt pumpa för att hon skall få leva exklusivt på "min" mjölk men idag har det helt enkelt inte velat sig. Orolig även på det planet med andra ord! Tänk om man kunde slippa denna ständiga oro..

Min egen mage mår sådär idag ärligt talat. Har definitivt mått bättre men har också mått betydligt sämre. Vi får väl se hur det utvecklas men känner mig smått magsjuk i magen jag med. Mår dock inte illa så nån kräkning lär det inte bli tal om.


Middagsbjudning

Hade min bror och hans sambo samt min två brorsöner på middag igår. Första bjudningen på typ ett halvår! Har inte orkar med folk eftersom jag mått så dåligt under graviditeten. Kändes skönt att uppta det sociala lite igen. Visst, vi har varit hos mamma o träffats några gånger även under graviditeten men att må fan och vara social går inte riktigt ihop. Skillnaden är ju rätt stor.

Var i alla fall oerhört trevligt med lite besök igår! Lillan visade sig inte från sin sämsta sida och TACK O LOV gav hon oss en ganska lugn natt - men hon var lite gnällig under kvällen och ville äta hela tiden. Hade pumpat ut mjölk eftersom jag tog mig ett glas vin, men den dög inte lika bra som tutten vilket gjorde henne lite kinkig.. dessutom sväljer hon mer luft när hon får på flaska än vad hon gör om hon käkar från den "naturliga" källan. Hade lite dåligt samvete för det faktiskt. Idag har hon varit väldigt snäll hittils så jag undrar hur natten skall bli?

Själv åt jag på tok för mycket och på tok för mycket skit. Magen gillade INTE. Att jag inte lärt mig? Jag fattar inte.. 

lördag 21 april 2012

Viktnedgång

Mina gravidkilon försvann lika fort - nej MYCKET fortare än de kom. På två veckor rann över sju kilo av mig bara sådär. Utan att jag gjorde ett skvatt för att bli av med dem? Medans andra kämpar med sina gravidkilon verkar jag få kämpa för att få behålla dem. Eller hur det nu var? Min diet med choklad och sojaglass verkar inte funka så bra.. eller så är lillan väldigt sugen på just de ingredienserna!? Kanske krävs det extra mycket av dem båda för att bilda bra mjölk, vad vet jag??

Lite jobbigt dock att de byxor som för två veckor satt så tajt o bra plötsligt hänger runt låren. Att magen blivit mindre klagar jag inte över, den var rätt jobbig på slutet (även om den innehåll nåt helt fantastiskt) men att resten av kroppen krymper på kuppen, det hade jag lätt klarat mig utan. Som jag kämpat för att lägga på mig dessa kilon.. att gå upp sju kilo är bra mycket svårare än att bli av med dem.. urgh. Känner alltså inget dåligt samvete över att middagen ikväll inte (heller) hör till de mest hälsosamma. Eller vad då hälsosamma? Vem avgör egentligen vad som är hälsosamt? Det där ändras ju från dag till dag då det kommer nya rön hela tiden. Imorgon är potatis kanske bland det bästa man kan äta.. 

Älskade lilla flicka..

Kan nog inte riktigt beskriva känslan över att ha fått en liten dotter. Inte alls faktiskt. Så otroligt överväldigande så jag kan inte riktigt finna ord för vad jag känner. Det enda jag vet är att hon är mitt allt och att jag skulle göra vad som helst för detta lilla liv. Som sparkat och misshandlat min mage i nio månader - nåja, näst intill i alla fall ;) Som fått mig att ligga vaken av värk på nätterna, av spyor som inte gett sig och av halsbränna som varit så fruktansvärd att jag stundvis bara lipat. Av magvärk och oförmåga att tömma tarmen, smärtor som varit allt annat än humana. Men sicken gåva jag fick! Känns som hon var värd varenda plåga och fler därtill. Kroppen är fantastisk på det viset. Man glömmer och förtränger så lätt. Kanske är det därför så många vågar bli gravida igen? Hur vore det om man ständigt kom ihåg de negativa sidorna istället för de positiva? Fiffigt sätt att få oss att våga på nytt, det måste jag säga!!

Min mamma sa att det fanns en mening med den lilla därinne, även när jag mådde som sämst. Jag visste att hon hade rätt. Det fanns det ju. Men det är så mycket mer uppenbart nu när hon faktiskt är här hos oss, hon är här och hon lever! Vem hade kunnat tro nåt sånt? Inte jag i alla fall. Nu när hon är här har magen lugnat sig några hekton, jag tror själv att det är kroppens sätt att gardera att hon får det hon ska. För att jag ska klara av min lilla bebis? Fasade ju för hur tarmarna skulle reagera efter snittet, men just den biten verkar (efter första veckans maghelvete) gå förvånansvärt bra. Över förväntan måste jag säga. Man klarar mer än vad man tror. O man vet aldrig vad livet har att erbjuda. Men att få en liten bebis, som klänger runt halsen och sover bäst när hon ligger på ditt bröst..  det är en lycka som är svår att beskriva i ord. En lycka som är svår att förstå om man inte varit där. Det förstår jag nu. Jag gjorde det inte innan. 

Strul med FK...

Jaha, det var väl bara att vänta. Fick en hel bibba brev med posten igår. Inte så många trevliga. Flera från skattemyndigheten (med samma innehåll, vad håller de på med?) och ett par från FK. Brev från FK är sällan bra. De brukar inte vara speciellt trevliga i alla fall. Inte igår heller.

Vad hände med min ansökan om handikappsersättning, den med merkostnader pga sjukdom? De har inte ens behandlat ärendet än, och all denna stress med att få in intygen på en vecka samt telefonförhör på en timme? Man undrar vad det kostar? Man har en massa skyldigheter men vart finns rättigheterna? Lika på lika villkor? Think not.

Igår kom ett beslut om att avslå ansökan om fortsatt sjukpenning på normalnivå eftersom jag inte har en "allvarlig" sjukdom. Med allvarlig menar de dödlig (=cancer) det är faktiskt så man skall utläsa det. Trots långa anteckningar från min läkare om mitt handikapp och min oförmåga att jobba i nuläget, väntan på operation osv så har de alltså beslutat att avslå ansökan och skall istället "överväga" att ge mig sjukpenning på fortsättningsnivå (det vill säga ännu lägre än tidigare..  att få ner taket är de bra på i alla fall.. ) Jag har rätt att överklaga beslutet men vad kan jag sätta emot dem? Jag kan ju inte säga att jag har cancer för det har jag inte. Men jag har ett nog så funktionsnedsättande handikapp att jag har mer än rätt att behålla min sjukpenning på den låga nivå jag faktiskt har. Det finns en anledning till att maken går hemma längre med mig än de normala tio pappadagarna man får i samband med sitt barns födsel.. ? Jag blir så trött.

Det sjuka i det hela är att brevet är undertecknat min personliga handläggare, det vill säga damen jag försökt att nå i flera mån utan att hon ens ringt tillbaks. Mailat, ringt, lämnat meddelande på telsvar men piss shit nothing! Får det funka så? Man får ett nummer man skall ringa men personen i fråga är aldrig där? Hur skall man då kunna kommunicera eller förklara sig? Till saken hör dessutom att hon sa att det inte skall bli några problem med ersättningen eftersom sjukdomen fortfarande är densamma o läkarintygen som stärker detta är otroligt bra.  Jag blir så trött! Får FK provision på att dra in folks ersättningar eller avslå ansökningar? Man börjar nästan undra. Jag förstår att det finns många som myglar och att reglerna var tvugna att tajtas till men det måste ju finnas en gräns, även där. 

fredag 20 april 2012

Svårt inte använda magmusklerna

Jag har en del problem med sviterna efter mitt kejsarsnitt. Har blivit bannad från att använda magmusklerna i åtminstone 6-8 veckor och att resa mig ur sängen på ett speciellt vis för att inte belasta dem. Tyvärr verkar det inte funka nåt vidare för mig. Använder magen hela tiden utan att jag tänker på det och bannar mig själv då jag gång på gång reser mig fel ur sängen. Problemet är att jag tycker inte att jag känner att jag använder magmusklerna när jag stiger upp på fel sätt? Jag känner inte hur jag belastar dem hela tiden för jag är så van att hela tiden jobba med magen. Det är liksom det som jag baserat min egen behandlingsstrategi på. Hur lär man sig av med denna ovana? I vanliga fall skall ju bukmusklerna stärka upp ryggen men i mitt fall skall jag alltså låta dem vila.. för att inte riskera att något går upp eller orsaka blödningar som i sin tur kan orsaka sammanväxningar i  framtiden. Vet inte riktigt hur jag ska göra?

Åt för mycket i går dessutom. Bakade en tigerkaka (dum idé!) och smäckade i mig en tredjedel av kakan själv.  Det plus en stor portion äpplepaj på dagen och några chokladbitar på kvällen efter en god middag bestående av greksallad o fiskspett med bröd.. hm..  skyll mig själv? Jag borde veta bättre. Magen tyckte inte om det.

Lillan har varit rätt snäll inatt, sov fyra timmar i sträck (tack o lov!) efter sista utbrottet vid halv två. Misstänker starkt att hon lider av kolik, jag hade hoppats att hon skulle slippa det men det verkar inte bättre..  jag hoppas verkligen jag har fel o att detta ger sig snart.. men något säger mig att det kanske inte blir så? 

torsdag 19 april 2012

Inget samtal.. :(

Väntat hela dagen på att min läkare skulle ringa.. som han lovade igår - men icke! Hade det nästan på känn. Ändå blir man så förbannat besviken när det inträffar. Det vill säga att han inte ringer. Man lägger så mycket hopp till just detta samtal. URGHA!

Fick samtal från folktandvården imorse också. Min tid för att fixa en lagning som trillat loss (den enda jag har?!)  har blivit uppskjuten (IGEN!) pga att tandläkaren är sjukskriven. Hade en reservtid den 8 maj, men även denna drog de in. Blev smått förbannad och förklarade att jag inte kan vänta flera månader på att fixa en lagning som de tafflat sig med. Då plötsligt skrapar de fram en tid redan på tisdag hos en annan tandläkare?! Man undrar vad de håller på med... 

Ökade blödningar igen

Har haft lite problem med ökade blödningar igen sen igår. Ja, som en väldigt kraftig mens typ.. men det är ju inte mens utan detta härliga avslag som man får i samband med en förlossning. Det som oroar mig lite är att det kändes som den var påväg att ge sig under några dagar, då den var näst intill obefintlig (har blött ganska mycket sen förlossningen så detta var en lättnad) men så igår när jag tryckte emot på såret började det alltså forsa igen. :( Svartrött blod som färgar hela dasset, inte jättemys precis..  o idag har det fortsatt på samma bana.

Hoppas verkligen det ger sig så jag slipper gå o kolla upp detta också! Har verkligen ingen lust att springa till sjukan igen.. det räcker så gott som det är!

Väntar samtal från min läkare idag för att bekräfta ifall jag kan ta den där medicinen, pentasa, eller inte. Har dock inte ringt ännu så jag hoppas han inte glömmer mig..  han satt trots allt på tåget igår när han ringde och jag vet ju hur fullt upp den mannen har..  men så länge det finns liv..?

Natten har, tack o lov, varit lite lugnare på lillanfronten. Hon sov mellan halv ett o fyra (!!) rekord sista veckan. Jises vad tacksamt. Däremot har hon legat o krummat en del sen dess o varit lite orolig. Stackarn jag lider så med henne. Magproblem är verkligen inte roliga att dras med!

Min mage var platt (ok allt är relativt men i mina mått mätt!) när jag vaknade idag. Vilken lycka! Bara att inte vakna med en uppsvälld värkande kanonkula liksom.. det är smått fantastiskt. Sen bråkar magen ändå men ett bekymmer mindre tackar jag inte nej till idag. Jises, tänk om det kunde fortsätta såhär.

Forskat vidare lite kring oxytocin o de enda medlen jag hittat hittils är de man ger för att starta förlossningar och få livmodern att dra sig samman efter förlossningar eller då man har problem med mjölken.. kanske inte helt optimalt med andra ord.. men jag får spåna vidare! 

onsdag 18 april 2012

Läkarsamtal, in time o allt!

Min läkare på Karolinska i Huddinge ringde idag, på utsatt tid o allt.. behövde inte ens vänta telefontiden ut. Bara en sån sak. Skall kalla mig i slutet av maj/början juni igen när jag kan ta med lillan upp till sthlm. Känns bra! Han är bra att prata med.. oavsett om det leder nån vart direkt eller inte. Han lyssnar i alla fall o är beredd att gå lite utanför gränserna. Vika av från motorvägen. Det uppskattar jag.

Han lovade kolla upp medicinen mot IBD som han skrev ut vid förra besöket för att se om den funkar vid amning. Tydligen har läkemedelsverket kommit med nya rekommendationer. Han lovade ringa mig imorgon och meddela. Jag hoppas han gör det. Då kanske jag även får chansen att ställa de frågor jag missade idag. Trots lapp o allt försvann det i all stress..  lovade även att kontakta mig om den där studien kommer till skott, tydligen är jag inte ensam om att ha frågat om den idag..   Det var i alla fall ett positivt samtal och han ringde. Bara en sån sak. Det är jag glad för.

Magen har idag varit sådär. Inte den bästa av dagar, ganska bubblig o jäsig men ändå inte den sämsta. Jag hoppas bara det inte blir ännu sämre. 

Tejpat snitt, sömnlös natt

Lite konstig rubrik på inlägget kanske men hade lite brist på inspiration. Kanske beror det på ännu en sömnlös natt? Kanske beror det på att jag helt enkelt har dålig fantasi, vad vet jag??

Olivia var i alla fall vaken större delen av natten och höll oss övriga vakna också. Det slutade med att Tuffe gav sig av från sovrummet o valde att sova i vardagsrummet istället. Det säger en hel del.. Tuffe flyttar inte på sig i onödan?!

Olivia växer o frodas (hon äter ju varannan timme på natten, jises lille matvrak vad skall det bli av detta?) och däremellan skriker hon. Nöjer sig enbart när hon får sova på mitt bröst (=ingen sömn för min del mellan hennes gråt/matattacker heller med andra ord, bara o gilla läget. Sova får jag göra i ett annat liv??) och då slocknar hon som en stock. Försöker man flytta henne går det åt pipan. Antar det är varmt o gott att ligga där o guppa på min mage??

Ställde mig på vågen hos mamma igår. Katastrof! I mina mått mätt i alla fall. Har ju märkt på byxorna att de sitter betydligt lösare nu än då jag åkte in för förlossningen.. men att jag gått ner till under min inskrivningsvikt på två veckor, det hade jag väl kanske inte trott. Speciellt inte med den diet jag hållit på sistone som bestått av: massor med mat, glass o bullar o fika varenda dag. Hm, bantningskur? Think not. Oliva växer i alla fall och det är ju huvudsaken men man undrar ju hur mycket som blir kvar av en själv? :-/ På BVC igår hade hon gått upp till över sin födselvikt vilket var en enorm lättnad för oss!!

Har nu tejpat mitt snitt och tagit bort gasbindan som jag hade över (lite läskigt att titta på tyckte jag) och det ser betydligt bättre ut nu. Fick bukt med infektionen med hjälp av stark rom. Hey ho and a bottle of Rum. Nåt ska den vara bra för! Lite för stark att konsumera enligt min mening, det är trots allt strårom vi talar om, men för descinfektion av sår var den uppenbarligen toppen! 

tisdag 17 april 2012

Två veckor gammal

 Usch, vad tiden går fort! Kan inte fatta att det är två veckor sedan (idag) som vårt lilla underverk kom till världen! Så liten, så skör och så otroligt söt. Kärlek! <3

Olivia och jag på NÄL, någon dag gammal

Här är Olivia bara några timmar gammal

Vakenfia

Mådde inte så bra igår kväll. Molvärk, som en kraftig mensvärk fast värre, i nedre delen av magen. Förmodar att det hör ihop med operationen och kanske nån form av nervsmärtor i samband med det men det var långt ifrån trevligt. Fick skippa kvällspromenaden med hundarna i sista sekund o låta maken ta dem ensam. Blev kvar med lillan inne och försökte mig på en resulax till. Ja, det underlättade en del - det hade tydligen samlats en kaskad av diarré (mys?!) som låg o tryckte och ökade smärtorna i buken. När jag väl fick bukt med den (tack o lov!) gav sig i alla fall den värsta smärtan.

Ville dock inte ge med sig helt så natten var ganska jobbig. Lite jäsigt o bubbligt o denna molvärk. Ont när jag rörde mig, men inte mer än att jag stod ut i alla fall. Funderade på ipren men lät bli. Gillar ju inte tabletter eg.. :-/

Såret ser i alla fall bättre ut idag (tack o lov även för det!) ev lite mindre svullnad också det är jag tacksam för! Lillfia däremot höll oss vakna även inatt. Hon somnade ganska gott till en början men vaknade igen vid tolvsnåret o var HUNGRIG. Maken var uppe en stund med henne o försökte få henne att lugna ner sig men det gick väl sådär till en början. .efter nån timme insåg hon nog att hon var ganska trött o somnade i sin egen säng (PUH!) vaknade igen med ett illtjut vid halv tre o var hungrig igen. Matade henne o fick henne att somna på mitt bröst. Där låg vi tills vi gick upp imorse. Hon var nog pigg o utvilad i alla fall, till skillnad från mig som känner mig lite smått som ett vandrande lik :-/ Nåja, det ger sig med tiden.

Försökte mig på avslappningsskivan igår men det gick inge vidare. Hade lillan på magen o båda vovvarna intill. De verkade slappna av VÄLDIGT bra, för att inte tala om maken som däckat o låg o snarkade LJUDLIGT vid mina fötter. Vi får väl kalla det gulligt familjemys ;) 

måndag 16 april 2012

Trötter...

Idag har inte varit den bästa dagen den här veckan. Har varit otroligt trött- kan hända är det de senaste veckornas sömnlösa nätter tillsammans med stressen inför operationen, brist på återhämtning efter den och stress över lillans vikt som gjort att jag tillslut känner av hur trött jag egentligen är.. MEN jag kommer tillbaks, det gör jag alltid. På ett eller annat sätt!

Maken har förmågan att lyckas somna på dagen, och det vore en dröm att kunna göra likadant. Dessvärre är jag inte så bra på att sova när det är ljust. Får väl ta till min hypnosskiva så snart jag matat lillan nästa gång o lägga mig med henne på magen?

På tal om magar så har jag haft lite bakslag idag. Med magen då vill säga. Den har inte skött sig som den gjort övriga dagar den här veckan utan har bubblat o jäst o känts allmänt olustig större delen av dagen. Jag hoppas det är tillfälligt men man blir ju lite rädd.. rädd för att det skall bli som det varit tidigare vill säga. De senaste tio åren eller så.. :-/

Har haft enorm kramp i ändtarmen också. Bara sådär. Inte i samband med toabesök eller så utan bara sådär rätt o slätt o utan nån speciell anledning. Jobbigt för det värker som fan. Oj, jag ska inte svära. Men jag är inte så bra på att hålla språket rent :-/

Två steg fram ett steg bak - eller hur det nu var?

Det är nästan lite skrämmande hur fort man vänjer sig vid att normalläget förändras. Bara över en natt. Att glömma hur ont man egentligen har och hur jävligt man många gånger mår verkar oftast som en ren omöjlighet, men när tillfället kommer och man faktiskt lyckas må lite bättre är det otroligt hur fort man vänjer sig vid detta nya "normalläge". Lite för fort? Man hinner nästan inte med att uppskatta det man har av oro för att man skall gå tillbaks till noll igen.

Har haft flera dagar nu då magen fungerat bättre. Mindre kramper, mindre sug, mindre värk helt enkelt. Bättre flöde med hjälp av mina mediciner och tja..  i det stora hela en mycket bättre vardag. Sömnlösa nätter till trots och en dag som går åt mest till att ta hand om lillan. Fasade för hur jag skulle klara det innan förlossningen, men hittils har det gått över förväntan.

Bakslaget med magen kom dock imorse. Suget var där, huggen var där o värken likaså. Relaxiten ville inte få med sig något ut och kramperna i ändtarmen slog till rejält. Försökte mig på en omgång resulax igen och visst tog den med sig en del men inte lika bra som övriga dagar, vilket lämnar magen i en slags status quo. Inte den bästa förutsättningen för en bra magdag, men heller inte den sämsta. Jag har haft bra mycket värre dagar.

Vi får se hur det utvecklas under dagen!

Ett kladdigt litet knyte, men oj vad jag älskar henne! Min lilla sparv  <3

Snittet ser i alla fall inte sämre ut idag. Inget nytt var även om glipan i såret fortfarande är öppen. Duschade rent o tvättade med klorhexidin. Satte på en liten gasbinda för att skydda mot skav från kläderna. Jag hoppas det skall räcka. 

söndag 15 april 2012

Oxytocin, inverkan på mag/tarmkanalen

Jag får nog uppfinna ett läkemedel baserat på oxytocin. Om det är detta hormon som hjälpt mina tarmar att lugna sig eller inte kan jag inte med säkerhet säga, men som jag talat om de sista dagarna så har något i tarmen förändrats - till det bättre- efter förlossningen och i samband med att amningen kom igång. Läst på lite mer om just oxytocin och dess positiva effekter på kroppen. Varför har man inte forskat med på detta??? Eller har man det,.. men låtit bli att studera det närmare - alltså effekten på tarmen och vad man skulle kunna uppfinna för preparat som funkar likvärdigt när man inte längre ammar??


Oxytocin (produceras av Hypofysen)    
* Belöningsupplevelser    
Funktion:
Belöningshormon (lugnande-må-bra-hormon) som verkar avslappnande, lugnande, skapar trygghet, förbättrar relationer, minskar stress och ångest. Förbättrar näringsupptaget, ökar tillväxten hos barn, ökar läkningshastigheten av sår, stärker immunförsvaret, höjer smärttröskeln, minskar blodtrycket, förbättrar matsmältningen, minskar rädsla och fientlighet, motverkar depressioner.
Oxytocin frigörs vid kroppslig beröring, kramar, massage, sex, amning, socialt umgänge, dans. Även yoga och meditation frigöra oxytocin.
Oxytocin minskar stresshormonet kortisol. Närhet, massage och kroppslig beröring kan därför motverka och minskar stress.

Infektion i operationssår??

Idag har varit en orolig dag för min del. Tog bort min tejp från såret för att kika på det imorse efter morgonduschen. Mepiformtejpen vill säga, den där silikonbaserade som skall påskynda läkningen av ärr.. och göra dem finare. Dessvärre stod det inte i bipackssedeln att man inte skall använda dem på ärr som fortfarande har en skorpa eller att man skall undvika att använda dem på skador som ännu inte helt läkt. Den informationen hittade jag först när jag googlade på nätet.. eftersom mitt snitt såg värre ut än det gjort tidigare när jag inspekterat det. Eftersom jag dessutom lät maken fota det direkt då första förbandet åkt av och sedan fotade idag igen syntes en markant skillnad, både i färg och övrigt utseende. Det hade dessutom gått upp lite i ena kanten och varat sig. PANIK! Min största skräck (en av dem i alla fall) har ju varit att få infektion i såret. Vet hur förbannat svårläkta dessa infektioner kan vara..

Tog bort mepiform tejpen o läste mig till att den kan orsaka rodnad och irritation, och ifall den gör det skall man avbryta behandlingen och försöka igen senare. Sagt och gjort. Baddade såret rent med 85%-ig sprit från dominikanska republiken (borde ju vara effektivt?) samt 99%-igt kollodialt silver från USA. Därefter ny kirurgtejp (miss av mig). Den korvade sig i såret och under eftermiddagen när mamma kom på besök beslutade jag att be henne kika på såret. Inte mer var, som tur var, men däremot betydligt blåare och rödare än tidigare. Såg inte alls kul ut. Öppningen på vänster sida var dessutom kvar och såg lite irriterad ut. Beslutade (efter tjat från min make) att ringa min vän som är sjuksköterska och höra med henne..  fick lite lugnande besked då hon trodde att såret blivit irriterat av tejpen och rådde mig att sluta använda den o istället försöka lufta såret så mycket som möjligt. Blånaden och det lilaröda runt omkring trodde hon mer berodde på invärtes blåmärke som liksom sjunkit än en infektion. Skall hålla rent från var och vara observant på rodnad. Största risken för infektion i såret är tydligen om man stänger in för mycket med ex bandage. Ok, det låter logiskt men jag tycker ju det är läskigt att se såret utan att ha nåt över det. Hon rådde mig även att tvätta med vanlig tvål o vatten. Hittils har jag kört med sprit o klorhexidin samt kollodialt silver. Nåja, vi får se hur det går.. men smått oroad är jag allt. Såret ser ju bra mycket värre ut nu än det gjorde för ett par dar sen. Jag hoppas innerligt det är en del av läkningsprocessen.

lördag 14 april 2012

Försäkringskassan, suck!

Fick äntligen svar på mitt mail till försäkringskassan. Det angående det där brevet jag fick om att jag måste ansöka om fortsatt sjukpenning på grundnivå (nummer två i raden vill säga). Det som var postat efter att de registrerats på FKs hemsida att de mottagit min ansökan om just detta. Blir så trött! Dessa förbannade "automatiska utskick". Tänk om man kunde kontrollera innan man stressar ihjäl folk...? Det verkar inte vara deras melodi.

Litet utdrag ur mailet (jag kom ju inte fram på telefon till min handläggare den här gången heller, jag har ju "bara" försökt nå henne i ca en mån.. Urgh vad har man en handläggare till när hon aldrig är tillgänglig???

Hej!

Du behöver inte sända in någon ytterligare ansökan, vi har mottagit den 2 april, precis som du anger i ditt mail.
Förmodlingen har det gått ut ytterligare en ansökan med automatik, vilket sker i vårt system när det är en viss period kvar på din sjukskrivning.
...................................................................
Med vänlig hälsning

Försäkringskassan



Tänk om försäkringskassan kunde ge lika bra service och handha sina ärenden lika snabbt som de förväntar sig att vi, vanliga dödliga, skall komma in med alla dessa blanketter, intyg och så vidare. Då kanske systemet faktiskt hade fungerat. Nej, istället slösar man resurser på att ligga på sjuka människor o hetsa dem till döds istället för att försöka underlätta och de problem som uppstår. 

Något har hänt i magen

Något har hänt i min mage sen lillan kom till världen - det är ett som är säkert. Jag hoppas det inte är övergående för det är något som hänt åt det positivare hållet. Magen jäser inte lika mycket sen den började komma igång igen. Jag har inte tagit vare sig tarmslim eller oxyflush heller.. inte sen före förlossningen.. har kämpat på med movicol junior tillsammans med motion, resulax o relaxit (även dessa i betydligt mindre dos, ca 2-3 per dag sammanlagt har jag tagit sista veckan). Ändå har det hjälpt? Har fått ur mig mer än jag fått de senaste tio (!!) åren utan att behöva ligga upp o ner och utan att ta tre resulax på raken o sväja massa tarmretande medel..  magen har inte jäst upp av movicol som den alltid brukar göra o inte heller har den blivit som cement..

Magen ovanför snittet är i stort sett platt. Eller ja, så platt man nu kan förvänta sig att den kan vara. Den ser i alla fall inte gravid ut (det gör den däremot strax ovanför snittet o nedåt.. gravid med vätskeskvalp!) Det är nästan så jag blir lite nervös.. rädd för hur länge detta kan tänkas hålla i sig.. såna förväntningar på att mina "gamla vanliga" mage inte skall komma tillbaks.. så rädd att tarmkramperna återigen skall förhindra tarmen från att lyckas tömma sig. De finns där, det går inte att komma ifrån och de gör svinont att gå på dass (tarmen vill ju som bekant fortfarande ut, dem biten har inte förändrats) men det börjar inte tokjäsa direkt efter.. magen svullnar inte upp till size XXL på direkten som den normalt gör.. o jag har inte vaknat av magkramper o sug o drag i mellangärdet..  jag har inte haft så ont att jag håller på att kräkas redan när jag stiger upp o gaserna har inte samlats på samma sätt.

Nog för att jag har molvärk i magen mer eller mindre hela tiden, men det är inte utan att jag kan leva med det. Jämfört med gassmärtorna och denna oförmåga att tömma tarmen oavsett vad jag tagit mig till..  det finns inget som slår det. Fruktansvärda plågor. Jag inser det nu, när jag har haft några dagar då jag mått bättre. Vilket helvete jag lever i egentligen.. i min egen kropp.. jag visste det sen långt innan, har ju liksom mer än tio års erfarenhet av detta bakom mig, men när man har nåt att jämföra med igen.. så inser man hur jävla illa det egentligen är.

Nu kan jag bara hoppas att detta inte bara är fråga om något hormon som styrs av amningen, som kommer att förvärras så snart jag slutar amma lillan.. jag hoppas det blir betydligt mer långvarigt än så. Annars lär jag väl få uppfinna en medicin som innehåller dessa hormon som påverkar tarmen på det vis som det hittils gjort..  det är ju sån här magen skall vara egentligen.. man ska inte känna av den när den jobbar.. ok, man ska kunna tömma sin tarm normalt o det kan jag inte - men bortsett från det.. jämfört med mitt normala helvete är detta en dröm. Oxytocin???? Jag måste forska vidare.

Kör förresten fortfarande vidare på mina rubicon probiotika. Tar 2 x 3 per dag tillsammans med mat. Övriga tabletter har jag skippat... 

fredag 13 april 2012

Oxytocin, magkramper o tarmgaser?

Min mage, har av nån underlig (men otrolig tacksam!) anledning blivit bra mycket lugnare sen vi kom hem från BB. Gasmässigt framförallt. Att få igenom skit tog mig över en vecka men när det väl börjat komma igång .. gud vilken lättnad!! Dock är tarmkramperna ett elände.. de som inte vill släppa igenom något alltså. Hur som helst har jag lyckats hålla den biten någorlunda i schack i alla fall.

Men gaserna.. jag undrar om det har med oxytocinets verkan att göra? Jag menar jag som haft ENORMA besvär med gaser som inte kommer ut i årtionden?? Ett rent helvete.. de kan ju plötsligt inte bara ge sig sådär utan vidare. Speciellt inte som jag hade Fruktansvärda mängder direkt efter operationen och några dagar därefter innan jag lyckades knåda ut dem (vilket var ett helvete med sår på magen). Den biten är bättre.. det skall bli spännande att se hur länge det håller. Har ju inte direkt ändrat min kost till det bättre. Den som lever får se.. men något hormonrelaterat måste det vara. Jag är tacksam så länge det håller! 

En kinkig liten tjej

Vi hade en mysig kväll igår, jag o maken. Han lagade lyxmiddag åt mig och jag var mer än tacksam för det. Tog min första långpromenad på egen hand med lillan o vagnen i solen under tiden och gud så skönt det var att komma ut i friska luften o lufsa runt! Dock tog jag nog ut mig lite för mycket i backarna, det stränade i såret och började blöda ganska rejält. På kvällen kände jag att jag nog tagit i lite för mycket. Bakläxa!  Svullnaden kring snittet började dessutom göra rejält ont så jag kom på idén att smeta zonsalva på.. vet inte hur bra den idén var det känns ingen skillnad smärtmässigt i alla fall, men den skall ju vara antiinflammatorisk så jag körde på ren chans... tog även ett par iprentabletter av samma orsak. Men inget har hänt åt det positivare hållet idag heller.

Ringde BB för att höra med dem, men de vill inte ta emot mig så länge jag inte har feber, frossa, såret varar sig eller jag har illaluktande avslag. Att såret svullnat rejält sen jag var där o gör ONT verkar inte spela nån roll. Man blir så less? Vad är det som är så farligt med att kika? De säger bara att jag genomgått en stoooor operation o att det kan bli så? OK, tack..  men att kika.. vore väl inte så skadligt?

Försökte ringa distriktssköterskan för att få ett omdöme men hon verkar inte svara. Vi får väl se om någon ringer upp under dagen jag hoppas innerligt det!!

Lilltjejen har dessutom hållit oss vakna större delen av natten. Gud vilken hjärtskärande gråt! Otröstlig. Börjar fundera allvarligt på om hon också lider av mjölkproteinallergi eller nån annan allergi eftersom hon uppenbarligen har väldigt mycket ont i magen o gaser hon inte kan göra sig av med.. får utslag om hon får modersmjölksersättning (de gånger jag inte hinner med i produktionen av egen och hon blir förbannad för att det tar för lång tid..) och dessutom har hon en vattnig lite diarréig konsistens på avföringen.. googlar och vad får jag upp om inte just det.. värt att kolla med BVC i alla fall! Jag hoppas innerligt att det inte är så.. 

torsdag 12 april 2012

Svullet efter kejsarsnitt

Har försökt byta tejp på mitt snitt ett par dagar utan större framgång. Tejpen har suttit som berget (trots att den skulle vara hudvänlig och lätt att ta bort) och jag har inte lyckats få loss den ens i duschen. Idag kom jag på idén att använda niltac medical adhesive remover som jag fått från ILCO och andra ställen då jag trodde att jag skulle få en stomi.. Sparade dessa då jag tänkte att de kunde vara bra att ha vid borttagning av bandage och tejp.. så rätt jag hade! Några sprayningar med aerosolsprayen och tejpen var bara att dra loss. Använde våtservetten efter det för att få bort klisterrester.

Svullnaden är inte rolig. Blågrönt och jävligt. Blodsamling det är inget snack o saken. Själva snittet ser ok ut men det är blått o rött omkring och det har liksom blidats en påse ovanför själva snittet. Mätte det idag. 12,5 cm är det. Maken tyckte att jag skall ringa distriktssköterskan för att få lite koll på det så det gjorde jag, men naturligtvis har de inte telefontid nu. Får alltså avvakta tills imorgon bitti och hoppas på bättre lycka då!

http://www.mtnab.com/niltac/Product%20Information%20Niltac%202.pdf


Movicol junior

Olivia var grinig inatt. Inte mycket som passade fröken alls. Hungrig, inte hungrig, trött, inte trött, fyllt i blöjan eller bara kinkig. Det var något hela tiden men hon blev i alla fall nöjd så fort hon fick ligga på mitt bröst och sova. Tur det.

Magen har sakta men säkert börjat röra sig lite grann. Inte så att det är nåt revolutionerande eller nåt att ropa "hej" för ännu - men det står i alla fall inte tokstill som det gjort senaste veckan. Har förlitat mig på fyra påsar movicol junior per dag. Två till frukost och två till kvällsmat. Det, tillsammans med cykling, promenader och resulax o relaxit har gjort att tarmen äntligen vaknat lite till liv. TACK O LOV! Dock är krampen där o den har inte minskat, jag har ju inte kunnat behandla med nitroglycerin som vi planerat pga att det även förslappar livmodern och får den att inte dra sig samman. Alltså måste jag vänta ytterligare åtta veckor för att inte riskera en större blödning igen.. hua.. får klara mig på smärtstillande salva och hur bra går det? Den dämpar ju bara tillfälliga symtom o hjälper mig definitivt inte att tömma tarmen - vilket är väsentligt för att råda bot på eländet. Vad är väl en bal på slottet... ?

Movicolen ställer dock inte till det på samma sätt som innan eller under graviditeten. Den verkar göra nåt, pumpa på avfallet lite istället för att bara spänna ut tarmen. Tidigare gjorde den mig mest svullen o gasig.. men gaserna har av nån anledning varit mindre sen tarmen började röra sig igen? Sen tarmen blev tokfull med skit? Jag förstår inte men förmodligen har det med gravidhormonerna att göra, jag är tacksam så länge det fortsätter på samma bana!!

Tejpade mitt ärr häromdagen med förhoppning om att byta tejpen varje dag. Tji fick jag. Eländet sitter fast och jag får inte loss det ens i duschen!! Har beställt ny tejp från apoteket, mepiform, för att få ett snyggare och mer lättläkt ärr men den har ännu inte kommit. I och för sig spelar det kanske mindre roll eftersom den andra tejpen verka sitta som berget.

Magen är väldigt svullen runt snittet, blodsamlingen har blivit lite större och jag har svårt att få på mig annat än mysbyxor. Benen däremot ser ut som fågelben.. fyyy.. jag som var glad över de kilon jag lagt på mig runt låren men de försvann lika fort som de kom. Fasar för att ställa mig på vågen nästa gång, lillan käkar upp mig :-/ men .. det är hon värd.. alla gånger!! 

onsdag 11 april 2012

En liten mage var i min värld STOR mage

Alla jag mötte under min graviditet kommenterade hur fruktansvärt liten gravidmage jag hade. Det var inte en gång folk kollade snett på mig när jag förklarade hur långt gången jag var eller då de fick reda på att jag väntade barn. Alla kom med samma kommentar. Liten mage! 

För mig var magen enorm. Har aldrig haft så stor mage? Den rymde trots allt en bebis på näst intill 3 kg så så liten kan den inte ha varit. Tog lite foton dagen före snittet för att dokumentera. När jag ser dem idag kan jag faktiskt inte annat än hålla med mig själv: magen var stor! Andra får tycka o tänka vad de vill, men i min värld var den det. Nu är den många stl mindre, men ser ganska fyrkantig ut. Svullnaden runt snittet är rätt elak och lite blågrön. Gör ont att ha vanliga byxor så det är bara att gilla läget o leva i mysbrallor. Vad är väl en bal på slottet? Försökte prova byxor på Gina Tricot idag men gav upp ganska snabbt då jag insåg att mina ben o min mage inte är direkt synkade för tillfället. Benen smala som stickor o magen svullen som.. tja, efter ett kejsarsnitt helt enkelt. Det får ta den tid det tar. Tills dess får jag väl vandra omkring i mina mysbrallor o låta folk undra ;)

Min stora lilla gravidmage i vecka 36++

Trött..

Det är väl inte så konstigt egentligen. Har ju inte direkt sovit nåt vidare de senaste sex månaderna, inte dessförinnan heller för den delen.. och vem hade väl väntat sig mer sömn sen man blev mamma? Inte jag. Men ändå är jag förbannat trött.. kanske hör det till saken att jag inte sov något innan operation, vilket tydligen var ganska viktigt att göra - men vad gör man när man helt enkelt inte KAN sova? När inte ens de starkare sömnpillren jag fick utskrivna hjälpte? Inte mycket.

Har förstått att om jag ska sova får jag göra det på dagen. Men hur ska jag kunna sova på dagen när det är den enda chansen jag har att ta hand om magen? Det måste jag ju göra för att hålla ihop.. att lägga mig o däcka ihop när jag har chansen att få rätsida på den är inte riktigt min melodi..

Lillan är precis färdigmatat och färdigrapad för den här gången. Om ungefär två o en halv timme är det dags igen, om hon inte bestämmer sig för att vakna och vara hungrig innan dess vill säga. Det gäller att ta vara på tiden däremellan! Är otroligt glad att jag fått detta tillfälle att lära känna min egen lilla dotter (hur sjukt låter inte det? MIN EGEN LILLA DOTTER, vem hade väl trott det för ett år sen eller två ??) och spendera all tid jag kan med henne. Men det går inte att sticka under stol med att det tar på krafterna, de man inte hade från början. Det kommer vara så värt det, det är jag övertygad om. För en sak är säker: man sätter den lilla främst i alla lägen. Oavsett hur man själv mår. En barnmorska rådde mig att ta hand om mig själv i första hand, för att sedan kunna klara av att ta hand om lillan. Men på nåt sätt fungerar man tvärtom. Jag tror det är ganska naturligt!

Jag och min princessa, ett par dar gammal på NÄL 

Nattvak!

Lillan har inte samma rutiner som jag. Det är ett som är säkert. Sover som en stock om dagarna och pigg som en lärka så snart det är dags för oss att gå och sova. Sliter på krafterna men det är väl bara att ändra rutiner och anpassa sig efter henne antar jag? Till o med hundarna ser helt slut ut. Inte vana att bli uppdragna mitt i natten av en ammande liten bebis som skriker och har sig. Hon luktar dessutom otroligt gott, inte minst i hundarnas näsor!

Hur som haver. Har lyckats jobba lite avfall genom systemet idag. Tar på krafterna eftersom kramperna i magen som uppstår då både ändtarm och tjocktarm krampar av medicinerna spänner på såret och livmodern inte minst. ONT! Men det har i alla fall gått igenom något.. lite flöde! Bara en sån sak. Att där sitter proppfullt hela vägen går inte att förneka längre för det spänner, värker, trycker o drar precis hela tiden. Borde eg komma ut av bara trycket men icke.. min tarm är min tarm. Den måste jobbas med. Så här sitter man på cykeln och trampar igen. Ont skall med ont..

Tog första promenaden med barnvagnen idag. Skönt att komma ut även om det regnade. Lite smärre pers att skjuta den i uppförsbackarna då det gjorde ont i magen o såret men annars var det helt ok. Har dock förlorat alldeles för mycket vätska, benen ser ut som stickor :( vet inte riktigt hur jag ska råda bot på det där? Dricker men det verkar inte hjälpa..

Hur som helst inga oxyflush och inga tarmslim nu heller, magen är lite lugnare utan de där tokjäsningarna som jag fasar för när de kommer tillbaks.. hade dem på sjukan första dagarna grader i helvetet så att säga och det var fanimej inge roligt. På tok mkt värre än själva operationssmärtorna!! Konsistensen är en annan också, men antar att det inte får plats med tokdiarré efter en veckas tarmstopp ;) på gott o ont..

Nä, dags att mata lillan igen.. hon behöver all den energi hon kan få. Maken har testat oreganoolja idag, det gäller att pracka på honom när han känner sig krasslig. Vi får se om den gör nån skillnad i hans rossliga hals..


tisdag 10 april 2012

Huvudvärk, sår som inte slutar blöda etc etc

Sov inte mycket inatt. Mest pga lillan då, som inte ville sova - men det är ju så det är. Bara att gilla läget ,) hon har bestämt sig för att vara nattmänniska så det är väl bara att anpassa sig.. synd bara att man själv är morgonmänniska o sällan sitter uppe längre än till halv tio, tio :-/

Vaknade med världens huvudvärk. Inte nåt vidare roligt. Yr. Duschade o insåg att det rann blod från en punkt i pannan - försökte få stopp på det men det ville inte sluta..! Bara rann o rann. Vet inte hur många papperstussar jag blödde ner. Försökte med kirurgtejp men den ville inte fästa utan blödde igenom. Satte en stor plåsterlapp i pannan och fick det åtminstone tillfälligt att sluta. Tog bort lappen o det började igen. Skumt. Kanske en komplikation av alla dessa blodförtunnande sprutor jag fick? Fragmin.

Fick faktiskt ur mig lite idag. Utan tarmslim eller oxyflush men med 2x2 påsar movicol i över en veckas tid, lite primperan som jag dock slutat med nu eftersom den inte gjorde nån nytta och resulax samt relaxit.. fy fan SMÄRTA! En vecka fast i tarmen gör inte direkt att det inte gör ont att gå på toa.. o nu trycker det som fan. Måste gå på toa men det går inte. Hua. Hoppas det ska ge sig lite under dagen för det är verkligen inte skönt. Krampar.

Dock jäser det mindre än vanligt. Mycket mindre faktiskt (tacksamt!) beror det på att tarmen stått stå still så länge? Att gaserna inte får plats?
Vad vet jag..  idag är vi i alla fall hemma och skall handla för första gången.. spännande ;) maken skall laga mat ikväll. Det ser jag fram emot. 

måndag 9 april 2012

Hemma igen

Jag har inte riktigt varit mig själv på sistone. Suttit minimalt vid datorn ärligt talat.. väldigt väldigt lite. Lagt mer krut på att komma på fötter o komma bort från sjukhuset. Det var ingen hit att ligga där så länge och se alla andra åka hem med sina små bebisar.. vi blev självfallet kvar till påskafton. Försökte komma hem på långfredagen men de ville inte släppa hem vare sig mig eller lillan. Mig pga magen (men de gjorde ju ändå inget de blivit rekommenderade att göra så jag fattar inte vad meningen med att hålla kvar mig för den sakens skull var? Magmässigt kunde jag gjort betydligt mer hemma, med starkare preparat än den skiten jag fick där.. ) och lillan pga att vikten var så låg. Fick åka hem på nåder efter lunch på påskafton med löfte om att komma tillbaks o kolla vikten bara ett par dagar senare (läs idag). Stress stress!!

Dock hade hon, efter mkt sliteri, gått upp de trettio gram (!) som behövdes för att vi skulle slippa bli kvar där idag och nu skall kontrollerna fortsätta på BVC. Bra att de finns men fy fan för denna gestapoliknande kontrollverksamhet! Jag fixar inte riktigt sånt..  antar jag har det med mig från mitt förflutna där varje gram räknas. Ett gram som kan komma eller gå beroende på hur mycket man varit på toa eller inte den dagen! Hua.

Magen fortsätter i alla fall strejka. Har inte kommit igång på över en vecka så på det planet är det fan. Sover gör man inte heller, men det hör ju till när man har småbarn hemma.. dock är min lilla sparvunge en sån där nattglad tjej som hellre sover hela dagen och är vaken om nätterna än tvärtom. På en vecka har jag totalt fått ca 3 timmars sömn..  det räcker inte riktigt..  när hon sover måste jag ju försöka få igång magen.. jag hoppas innerligt det släpper snart! Men kräkningarna försvann i samma ögonblick som hon kom ut och likaså det enorma trycket nedåt. Ändtarmen förblir dock densamma och dilatationen de gjorde i samband med snittet verkar inte gjort nån större nytta.

Nitroglycerinsalvan jag skulle få börja med efter förlossningen har blivit skjuten på framtiden då kirurgen som skrev ut den åt mig missat att den även är livmodersförslappande. Ingen bra kombo när man blitvit förlöst och målet är att livmodern skall dra ihop sig.. så även det hoppet släcktes. Tyvärr.

De tog bort bandaget från såret idag och det ser ut att läka fint, bortsett från att det blivit nån form av vätskeansamling ovanför snittet - barnmorskan trodde att det är blod som kroppen kommer ta hand om själv inom sinom tid - det kan dock ta ett tag sa hon och jag skall vara observant så det inte blir infektion eller värre för då måste jag in o tömma.. :-/  jag hoppas verkligen det ger sig ser inte alls roligt ut nu. Fyrkantig mage ändå har nästan alla gravidkilona som jag kämpade till mig försvunnit på mindre än en vecka.. Tja, vi får väl se hur det fortsätter!!

Lilla sparven håller mig dock på fötter. Vilken liten ängel! Jag förstår vad folk som haft barn tidigare menar med att man förstår livets mening när man själv får barn. Det ligger nåt väldigt starkt i det där påståendet. 

fredag 6 april 2012

Långfredag på NÄL

Det blev som vi misstänkte, men som jag hade hoppats vi skulle slippa - det vill säga vi blir kvar här ännu ett dygn på BB.. suck.. långfredag känns verkligen LÅNG här. Har man inte varit påpassad förr så.. även om de flesta i personalstyrkan är otroligt goa o gulliga mot oss känner man liksom att det räcker, vi vill komma hem nu.. att förlossningsläkaren (vilken i raden??) inte vill släppa hem oss pga min tarm känns sådär.. för de ger mig ändå inget som funkar.. primperan gånger jag vet inte hur många, movicol o cirlaxoral tillsammans med relaxit det har jag liksom testat förr.. hade det funkat hade jag inte varit där jag är idag. . men detta vill inte gå in?? Min sthlm läkares rekommendationer verkar inte bita på läkarna här, börjar fundera över om det handlar om lillebrorskomplex igen eller om det bara handlar om ren okunskap? Min snittläkare har inte jobbat sedan snittet, och det var ju hon som i första hand skulle tagit till de här medlen om tarmen lagt av.. nu har den gjort det o jag blir lovad att om den inte kommer igång "imorgon" (hur många gånger har de sagt det?) skall de försöka med neostigmin, men dagarna går o ingen vill testa.. antingen är de för oerfarna, eller så är det kväll eller så är det nåt annat..  det liksom går inte in att min tarm är överjävlig efter utebliven tömning på en vecka o fyra måltider om dagen :-/


Att de inte vill släpp hem lillan förrän hon stabiliserat sig i vikt har jag mer förståelse för. Det är ju ett litet liv vi pratar om men samtidigt så gör de inte så mkt mer här än vad vi kan göra själva hemma, dvs mata henne så mkt det går.. vi skall vara kvar tills imorgon är det sagt nu och barnläkaren trodde att vi får åka hem då..  jag håller tummar o tår.. vill inte vara kvar här på påskafton!!

Magen värker som sagt o jag behöver hem o ta hand om den så gott jag bara kan.. vilket definitivt är helt omöjligt härifrån.. lillan behöver dessutom hem o få lugn o ro känner jag, utan allt detta spring..  skall rulla iväg med henne en liten stund medan maken vilar på sängen bredvid (han är ju med o hjälper mig o vi vet väl alla att karlar inte klarar en natt utan fullgod sömn sådär vidare värst.. de är ju inte karlar för intet ;)) det där kommer jag få äta upp!!

torsdag 5 april 2012

Kejsarsnitt

Det har tagit några dagar för mig att hitta hit igen. Att magen skulle gå åt fanders det visste jag redan.. men så här? De sista dagarna har varit väldigt omtumlande. Med start i tisdags så har det varit både den bästa o bland de sämsta dagarna i mitt liv. Att jag fixade mig genom kejsarsnittet i tisdags kan jag nog inte riktigt förstå..  det började med att jag höll på att kräkas på narkosläkaren - för att jag var nervös. Sen bestämde de att jag skulle få lugnande inför op som skulle göras i ryggbedövning eftersom jag var så nervig.. för att sedan (på operationsbordet) besluta att jag inte skulle få det.. jag valde själv att test utan då det kunde påverka lillan när hon kom ut och narkospersonalen faktiskt var kanon.. hur mkt folk som helst i rummet och den där ryggbedövningen.. den var en märklig känsla! Lite panik över det hela det måste jag erkänna..

Än värre panik av att jag såg vad de gjorde med min mage i operationslampan bortanför skynket där de arbetade.. jag försökte låta bli att kika. mådde lite illa några gånger men det var nog mest pga ryggbedövningen. När den tagit var benen helt stumma och jag kände hur de drog o slet i mig men det gjorde inte ont. Massa märklga sugande ljud o vips var hon ute. O SKREK! Fick se en geggig liten klump med tungan ute innan de försvann med henne. Min förlossningsläkare hade gissat på 2800 gram jag strax över o min make gissade på runt 2700 g - han hade mest rätt! 46,5 cm lång var hon när hon kom ut. Vår lilla Olivia :) Då kom glädjetårarna.. de var svåra att hålla tillbaks!!

Kände mig otroligt lycklig o stolt över mig själv som klarat det här.. sen var det dags att sy ihop eländet (mig). Tog betydligt längre tid än att plocka ut lilltjejen.. men när det var över tog det inte jättelång tid innan ryggbedövningen började släppa. Bestämde mig för att testa med bara alvedon o ipren o skippa morfin,.. vilket jag klarat mig på tills idag. Men mår bara sämre o sämre i magen. Därav en överjävlig pers. Inte sovit på två dygn pga smärtor och mkt spring på folk hela tiden.. läkare åt höger o vänster som inte förstår sig på mina tarmbekymmer o inte kan komma på nån bra lösning .Brevet från min tarmläkare i sthlm har de sparat som en sista utväg då de själva inte är bekanta med preparatet.. och min förlossningsläkare här som varit i kontakt med min tarmläkare har inte varit i tjänst sen i tisdags..  bäddat för katastrof.. primperan, cirlaxoral, pipar.. you name it det funkar inte. Idag överväger jag starkt att be om lite ketogan. Jag har blivit föreslagen det o propsad på att ta det men nekat pga effekten på tarmen.. vi får väl se hur det blir .Det är uppstått en svullnad nedanför snittet som värker när jag går och den tillsammans med mina tarmbekymmer o dessa överjävliga gaser som vägrar lämna kroppen börjar blir lite för mkt för att jag ska orka..

Maten de serverar är usel men jag har ändå lyckats äta på tok för mkt..  magen som var platt o fin direkt efter op (fick många kommentarer både för den o för min livliga bebis  när hon låg i magen o hela kirurgteamet studerade henne!) är idag inte lika platt o fin längre.. uppsvälld trumbuk med tarmgaser som spränger o låter..  :(

Lilltjejen däremot är en pingla! Gud vad stolt jag är .. att ett sånt fint litet liv faktiskt kunnat bo inuti min arma kropp! Naturen är fantastisk. Vore det inte för belöningen (henne) av allt detta elände vet jag inte hur jag hade klarat mig.. o min fantastiske make såklart som ställt upp för mig i vått o torrt o stöttat mig hela vägen genom op o allt annat. Uppdateringar med bilder följer.. men inte nu... är fortfarande kvar på BB o ganska mör.. o har en liten som är HUNGRIG NU!!

måndag 2 april 2012

Sista inlägget på ett tag.. ?

Jag hinner med att göra ett sista litet inlägg idag. Sen lär det dröja ett tag, hur länge vet jag inte, tills jag är tillbaks igen. Allt beror så på hur det går imorgon.

Har inte mått bra idag. Otroligt nervös och magen har krånglat som fan. Dels min vanliga, tokjävliga mage och sen en stressmage på det. Det är skillnad på de två vill jag lova men kombinationen är inte någon hit!

Levt på glass, yofu och näringsdrycker idag. Tarmen krampar. Får se om det blir en liten brödbit ikväll bara för att tarmen inte skall vara helt tom..  känns som den behöver nåt mer att "Jobba" med men fibrer ska jag se till att undvika tills det här eländet är över..

Kommer inte sova mycket inatt. Är glad om jag får sova över huvud taget. Planen är att gå upp vid senast halv fem för alla förberedelser, dubbelduschar o maghantering. Vi får väl se hur det går.. 

Elemental 028

Det gick sådär med dieten igår. Elemental 028 vill säga. Fick upp dem hela tiden, mår inte bra av sötningsmedel o dessa djävulens påfund innehåller ju både socker o sötningsmedel. VARFÖR?? Kan de inte nöja sig med en av de två.. måste de kombinera det värsta av två världar? Dessutom fulla med kemisk gojja, smakförstärkare o you name it.. som maken sa de innehåller allt man försöker undvika i vanlig mat.. typ :-/  det värsta är ju att jag inte har så många märken att välja på eftersom jag är allergisk mot mjölkprotein och många av de här näringsmässigt kompletta tillskotten är baserade på just mjölkprotein.. :-/

Hua.

Jag fick i mig tre igår.. sen syndade jag o drack ett stort glas sojamjölk och en tallrik sojayoghurt.. en liten oatly havredryck med chokladsmak också... behövde ju få i mig energi  och fick inte tillräckligt från de tre drycker jag lyckades få i mig. Ansåg att det var bättre än att äta vanlig fast mat i alla fall. Jag hoppas att jag hade rätt.

Mådde fan imorse med, illa, så jag tog en tallrik naturell sojayoghurt och ett stort glas äpplejuice. Får se om jag kan få ner lite fler näringsdrycker under dagen men jag ser inte fram emot dem..

Dagen D är här redan imorgon så det kan hända att jag blir lite frånvarande här på bloggen ett tag..  vet inte hur jag kommer må.. men jag är inställd på det värsta - så kan det bara bli bättre?! Antar att jag kommer ligga spyfärdig några dar och blir positivt överraskad av allt annat än just det! Hinner jag så uppdaterar jag i eftermiddag men det är ju många procedurer som skall gås igenom.. dubbelduscharna gånger två samt alla dessa byten av sängkläder o nattkläder o dyl.. sen bär det av.. tidigt imorgon bitti. Får se om det blir nåt påskfirande för min del!! 

söndag 1 april 2012

Usch, näringsdrycker ÄR djävulens påfund :(

Är riktigt deppig idag. Har ju bestämt mig för att leva på näringsdrycker (elemental 028) ett par dagar nu för att få tarmen att lugna sig.. det går sådär. Den naturella varianten som jag försökte smaksätta med hallon sket sig totalt. Det gick bara inte att dricka. Vilken kemisk gojja säger jag bara! Blev till att ta till tetrapaken.. det vill säga de smaksatta varianterna.. urgh! "sommarfrukt" smakar allt annat än just sommarfrukt!! Kemisk gojja där med plus en massa socker OCH sötningsmedel.. rapat skiten sen imorse. Bestämde mig (dumt val?) till lunch för att jag var värd en STOR portion glass i solen på balkongen.. nästan flytande diet det med.. bara lite frusen? ;) Ok, jag inser att det var ett dåligt argument men behövde verkligen något som tog bort den där hemska smaken ur munnen o halsen.. rapade glass o kaffe istället. Hua. Lagade thaimat till maken, fy fasen vilken pina att se honom ÄTA vanliga mat och TUGGA vanligt mat.

Nåja, glassen måste ju i alla fall bli mindre avfall än om jag hade ätit vanlig fast mat..  nu har jag smäckat i mig en till näringsdryck. Grapefrukt skall den smaka.. gör den det? Icke! Men den går på nåt sätt ner ändå. Man tappar i alla fall matlusten av dem det är en sak som är säker! Eller förresten nej.. inte matlusten men lusten att ta en dryck till.. det har inte ens gått en dag och jag längtar redan efter mitt nästa, riktiga mål mat. Tror inte jag kommer fixa den här dieten tills veckan är slut.. vi får väl se hur det går.. 

Man skall inte ta nåt förgivet...

Gårdagskvällen och eftermiddagen blev inte direkt som jag hade tänkt mig. Efter besök och kalas hos brorsonen försökte jag som vanligt få ordning på magen. Gick sådär, men jag fick ju i alla fall bort en del som satt sig. Trodde jag skulle klara mig resten av kvällen på det men tji fick jag?! BAKSLAG big time. Bestämde mig för att rosta lite surdegsbröd med en banan/soja smoothie till kvällsmat o dumt nog stoppade jag även i mig lite påskgodis (VARFÖR??!) magen började självfallet tokjäsa direkt. Redan i magsäcken. Gick inte att häva och hur jag än försökte massera bort gaserna ville det sig inte.

Slutade med ett sent brädpass efter en hyrfilm.. friends with benefits. Tyckte den var lite väl amerikansk o lite väl kliché för min smak men smaken är ju som baken... delad!

Hur som haver.. magen ville inte ge sig ens efter brädpasset o två resulax senare mådde jag fortfarande fan. Magen bubblade och puttrade som bara sjutton. Hade tagit oxascand igen, precis som läkaren inrått men inatt hjälpte de inte alls. Låg vaken med magsyra som brände i halsen o en mage som var åt helvete. Är minst sagt trött nu. Bakslaget kommer ju dagen efter oavsett om man fått sova på natten eller inte.

Började morgonen med näringsdryck. Fy fan. Den naturella jag köpt och smaksatt själv var bara att hälla ut, jag fixar den inte.. den smaksatta varianten smakar kemisk söt gojja men går i alla fall att få i sig.. dock vill den hela tiden upp o jag känner mig redan allmänt deprimerad..  ska försöka äta flytande idag och imorgon men om jag håller mig till näringsdrycker eller om jag dricker nåt annat som smakar bättre det återstår att se. Innehållsförteckningen på de här dryckerna är ju inte direkt att leka med.. de innehåller allt man försöker undvika när man läser på vanliga livsmedel.. huah.

Tog 2 tarmslim o fyra oxyflush igår.. för att få bort så mkt slagg ur magen som möjligt inför tisdagen. Hela magen känns som ett krigsfält och jag mår allmänt apa. Jag hoppas vändningen kommer snart.. den behövs!