Denna värk!

Vi hade en trevlig kväll i goda vänners lag igår. Vädret till trots och värken till trots var humöret faktiskt ganska bra. Bättre än jag hade kunnat vänta mig. Fick dessutom lillan att somna strax innan våra gäster dök upp, vilket innebar att vi kunde sitta ner och äta allihop i lugn och ro (nåja, för och varmrätt i alla fall) innan hon vaknade igen. När hände det sist? Normalt sitter jag och äter med henne sparkandes i knät. Får sällan behålla all mat för mig själv. Inte för att hon äter den, men hon kladdar gärna med den ;) 

När hon vaknade rann dock humöret ut i sanden ganska snabbt. Från en strålandes glad liten tjej som plirade nyfiket på våra gäster gick det (tyvärr) snabbt över i grin när pappa fick ta över ;) Det är det här med kvinnligt handlag.. jag säger bara det.. mamma kan!! *S* nej, jag skojar bara. Det är tillfället som avgör vem eller VAD som duger bäst för sekunden. Igår var det inte mycket som stämde när humöret slog över. Men det löste sig det med. Det krävde ungefär en timme på "dansgolvet" men sen började hon slappna av och när hon väl slocknade sov hon resten av kvällen (då våra gäster var här). 

Magen? Kanondålig!! Usch, säger jag bara. Slutade med att jag tog ipren trots allt. Hjälpte den? Inte ett skvatt! Kramper, värk.. smärta, gaser.. allt det där tusen gånger värre än vanligt - och då är "vanligt" i min värld = ganska kasst.. :-/ men usch..  hade en oerhört trevlig kväll trots allt men det var tufft rent smärtmässigt. Det tar på krafterna att gå runt och ha ont hela tiden.

Sov inte mycket inatt heller. Lillan vaknade ganska fort efter att vi lagt oss och efter det kunde hon inte riktigt komma till ro. Hon var liksom lite inne i andra andningen? Sparkade, fäktade, gruffade.. men sov själv vidare. Hennes päron (=vi) hade inte lika lätt att sova med denna lilla väderkvarn mellan oss. Men, men ..  halv fem bestämde hon ändå att vi sovit nog och att det var dags att gå upp. Fantastiskt med tanke på hur sent vi la oss. Halv tolv i vår värld är väldigt sent. Men, men. På nåt sätt klarar man det med. Det finns en viss charm i att vakna så tidigt söndag morgon av en glad liten tjej som skiner som en sol när hon tittar på en. 

Dessa hormoner..

Urgh. Jag säger bara det. Urgh. Inser nu varför magen varit så överjävlig sista veckan. Eller tja, jag inser till viss del varför den varit så totalt urballad. Hormoner såklart! Den fantastiskt "härliga" mensen har kommit tillbaks igen efter förlossningen och oj vad jag blev lycklig för det. Not. Ok, fantastiskt sköt att det faktiskt funkar som det ska (tro mig efter tio år utan mens vet jag!) men samtidigt så skönt att slippa tänka på det där OCKSÅ. Mensvärk, uppsvullet o skallebank i kombination med min vanliga överjävliga mage blir bara lite FÖR mycket just nu. Men, men det är bara att bita i det sura äpplet och traska vidare. På nåt sätt klarar jag det med.

Värken är dock inte att leka med och eftersom jag inte är nån fan av värktabletter försöker jag stå ut. Vet ju att ipren kan hjälpa mot den delen av molvärken som beror på just mens - men å andra sidan tar den ju bara bort en del av värken så jag vet i fan..  får se om jag står ut men tills jag inte gör det längre så planerar jag i alla fall att försöka klara mig utan.

Har nu kört på med probiotika från holistic, natren och lite andra bakterier i en fermenterad produkt. Jag hoppas detta skall hjälpa tarmfloran åt det rätta hållet - men jag tvivlar på att det kommer gå fort. Jag är glad att jag äntligen tagit tag i att läsa på om just dessa livsviktiga små bakterier som ansvarar för så stor del av vår hälsa, men jag ångrar att jag inte gjorde det tidigare.

Skulle vilja testa vsl#3, men den är så förbannat dyr och dessutom innehåller den sötningsmedel vilket jag inte kan förstå? Dessutom lite för många stammar för att det skall vara bra (för många stammar konkurrerar med varandra, och är de inte isolerade från varandra är det djungelns lag som råder, den starkaste överlever och de andra stryker med!) Vi får se. Kanske testar "Bara för att" - om jag inte testat kan jag ju inte heller säga något. 

Irriterande samtal med kirurg/ortopedmottagningen

Usch, den här morgonen och förmiddagen var verkligen inte någon hit. Magen ballade ur (inte oväntat) lillan ville inte sova, hade samtal att ringa eftersom jag fick ett brev från kirurg och ortopedmottagningen på Kungälvs sjukhus igår där de hävdade att jag hade en aircast (sån där stövel man får när man pajat foten för att man inte skall kunna röra den) kvar hemma som jag lånat av dem. Problemet var bara att jag lämnade tillbaks den där stöveln för över ett år sen och min make var med när jag lämnade den..

Fick alltså ringa kirurgmottagningen och resultatet av det blev att hela mitt kontantkort på mobilen blev tömt. Två före i kö tog fyrtiofem minuter och hundra spänn fattigare senare svarade de..  vad säger sköterskan då? Jo, att de förmodligen haft två papper på den här stöveln eftersom jag fick den på akuten och att någon missat att riva pappret från akuten. Underbart..  så de skulle fixa det.. men att betala hundra spänn för telefonkö till något man själv inte orsakat - det är nästan så jag känner för att "fakturera" dem min tid och de pengar jag förlorade på köpet. Usch vad arg jag var..  

Natren probiotika

Hua. Min mage är inte i form. Ok, det var LÄNGE sen den var i form och så bra som den mådde ett par veckor efter förlossningen undrar jag när jag får uppleva igen?? Det har ju bara gått utför sedan dess och sista veckan skall vi inte ens prata om. Känner mig lite som ett vandrande lik. Gäspar hela tiden, mår illa. magen bubblar, värker o spänner o de där enorma gasmängderna som bara sitter fast. Hemskt. Minsta lilla jag stoppar i mig så går det åt skogen o däremellan jäser det. Skitjobbigt.

Jag har sagt det förr o jag säger det igen. Det här med gaser som sitter fast, växer o bara ökar i omfång/omfattning.. det är inte mycket som slår det. Rent smärtmässigt menar jag då. Man vill krypa ur sitt eget skinn. Hemskt. Jämfört med det var kejsarsnittet i april rena barnleken - även om jag vet att detta kan leda till problem senare i livet- Problem som jag inte kan rå på. Sammanväxningar till exempel och lymfödem. Man skär ju trots allt rakt över lymfbanorna, och det sker väl inte direkt utan konsekvenser..  det är redan en liten "Bulle" runt snittet, en hård sådan. Jag masserar o smörjer den med silikon för att mjuka upp men jag vet i fan om det gjort så stor skillnad hittils. Den som lever får se. Skillnaden i det fallet blir ju rent kosmetisk. För att gå på djupet tar jag hellre till radamir eller min dui apparat.

Hur som haver. Det var inte det jag skulle skriva om! Eftersom jag insåg att det var fruktos i min gamla probiotika som jag, dumsnål som jag var, bestämde mig att göra slut på..  så misstänker jag starkt att den kan ha en bidragande orsak till att tarmen ballat ur så rejält just den här veckan. Det i kombination med stress.. nu pratar jag rent jäsmässigt. Bestämde mig därför att testa natren probiotikan innan jag la mig igår. Stor, svår tablett att svälja men det gick det med. Ingen skillnad ännu såklart och även den här natten var hemsk. Nu vet jag ju att magen kan gasa upp sig pga att den reagerar på avfall då bakterier (de onda) dör i för snabb takt (de utsöndrar/avger toxiner som inte kroppen kan ta hand om i för stor mängd o hinner den inte med.. herxheimerreaktion - huvudvärk, uppsvullen buk, gaser, utslag osv osv) så det kan ju vara nåt sånt också... men den som lever får se.

Jag gör så gott jag kan! Idag tänkte jag faktiskt lyxa lite. Var o handlade igår och kom hem med en hink kräftor från Coop. De sålde ut till bra pris med kort datum och jag bestämde mig för att slå till. Nog för att jag älskar att laga mat, men då kan jag lägga krutet på morgondagen istället och försöka satsa på att ta det lite lugna(are) idag. 

Rejält bakslag.

Sista veckan har inte varit bra för min del. Inte rent magmässigt i alla fall. Fy fan vad jag har mått! Det har nog blivit lite för mycket. För mycket av allt. Stress inte minst. Har liksom nog ändå och stress på det blir bara för mycket. Magen har bestämt sig för att lägga av totalt och har gjort det också. Har återigen upplevt de här enorma tokjäsningarna som aldrig ger sig och håller mig vaken om nätterna, även de timmar då jag inte kan skylla på min lilla. Humöret har väl varit därefter också. Usch..

Jag hoppas verkligen det skall ge med sig! Kan det vara bakteriepulvret jag stoppade i mig som (dumt av mig att inte kolla noggrannare) innehöll nån fruktosblandning som jag ju vet att jag är känslig mot..   det i kombination med stress? En liten som varit ganska kinkig? En massa beslut som satt griller i skallen på mig? Återigen samtal med läkare som inte lämnar annat än fler frågetecken än de ger svar. Jag vet inte men något har varit rejält galet den här veckan.

Knådade buken halva eftermiddagen igår och trots ett lugnt och trevligt fikabesök av en god väninna igår så ville den sig liksom inte..  idag värker den som skrutt..  känns som det bara ligger där o väntar på att smälla upp igen.

Som det ser ut nu lär nya botoxinjektioner vänta på sig. Lång kötid och få platser. Ingen bra kombo för min del! Hoppas jag kan få testa den där mastcellsregleraren under tiden, men ännu har licensansökan inte dimpt ner i brevlådan. Jag förmodar att min läkare i samråd med kirurgen vill att vi väntar med det ena tills det andra är gjort. Logiskt men jobbigt när man bara vill att saker o ting skall bli bra.. bättre.. bäst.. tja, allt det där helt enkelt.

Om resistenta bakterier och overksamt antibiotikum

Det var ett rätt talande reportage på tv-nyheterna igår. Det här om antibiotikaresistensen i vårt land (och resten av världen för den delen!) och hur mycket den ökat det senaste året. 14%. Det talar sitt tydliga och (i min uppfattning) skrämmande språk. Med tanke på att ingen ny antibiotika är under utveckling. Puckona (om man får kalla dem så) som tog fram anibiotikan från början trodde ju att denna skulle vara för evigt. Alltså, att man rått bot på de elaka bakterierna. Det var nog inte många som räknade med denna enorma ökning av resistenta bakterier. "Någon" förutspådde faktiskt att det skulle bli så här (man talade om ett bakslag redan då, jag tror jag läst en siffra på ca tjugo år eller något liknande), men som vanligt var det inte många som lyssnade. I alla fall inte de som sitter på makten och pengarna. Får man lov att säga "som vanligt!?

Att bakterierna är jordens äldsta livsform borde tala sitt tydliga språk. Att de kan kopiera dna och föra över till andra arter, att de kan leva med och utan syre - det borde säga oss en del. Vår historia är en droppe i havet i jämförelse med den bakterierna besitter. De har överlevt det mesta och har ett förvånansvärt finurligt sätt att anpassa sig till de mest ogynnsamma förhållanden och göra dem gynnsamma.

Det talades i reportaget på tv om att det är våra små som drabbas hårdast. Det är det som skrämmer mig. Våra små har ännu inte lyckats bygga upp ett tillräckligt kraftfullt försvar för att kunna motstå dessa bakteriella angrepp. Ju starkare immunförsvar en individ har desto större är chansen att hon överlever även de elakaste av bakterier. Immunförsvaret byggs som bekant upp genom tarmfloran. Tarmfloran får vi med oss från födseln. Grunden till den i alla fall. Vad vi äter och hur vi lever sedan påverkar hur den artar sig under resten av vårt liv. Om vi ammats, fötts vagnialt eller med snitt, om vi är för tidigt födda eller fullgångna.. allt detta spelar roll. Det är också här min oro kommer in i bilden. Den där oron som hängt över mig sedan lillan föddes och som jag kommer bära med mig resten av mitt liv. Oron över att hon faktiskt föddes med snitt och att hon inte fick de rätta förutsättningarna från början. En bebis som föds vaginalt får med sig av tarmfloran och bakteriefloran i moderns vagina, medans en som föds med snitt kommer ut i en steril miljö och de första bakterier en sådan liten individ utsätts för är de bakterier som ev sjukvårdspersonal bär omkring på. Inte optimalt med andra ord.

Jag ger min lilla bebisabakterier i ersättningen nu för att hon skall ha de bästa förutsättningarna hon kan ha under rådande omständigheter. Jag ammade så länge jag kunde, men man skall hålla ihop själv också som någon sa till mig. En halv mamma är ingen bra mamma. Fem månader är absolut bättre än inga månader!

Jag tror starkt på probiotika istället för antibiotika, silver och naturliga substanser som oregano, grapefruktextrakt och så vidare för att ta kål på bakterier och virus (de lite lättare varianterna som inte kräver dunderstora antibiotikakurer - för det är ju så den här typen av resistens utvecklats - genom att vi använt antibiotika till allt, även sådant som egentligen inte krävt det.) Det "glada åttiotalet" - vem minns inte det? Själv käkade jag antibiotika tre år i rad mot acne..  undrar varför min bakterieflora ballade ur? Not. Men då var det ingen som ens talade om antibiotikaresistens eller biverkningar. Visste man om att de existerade var man fanimej forskare eller nåt åt det hållet!

Ok, det var dagens funderingar. Bakterier med andra ord. På gott och ont. Jag letar förgäves efter bra bakterier på nära håll. 

Vaknat på "fel" sida

Idag är bara en "sån där dag". En dag då inget egentligen gått som jag hade önskat - även om den precis har börjat. Eller tja.. precis och precis. Allt är ju relativt. Vi har ju varit uppe sedan fem jag o lillan. Då får man väl ändå påstå att en stor del av dagen faktiskt har gått?

Det blev för mycket intryck för lillan igår. Det är bara att konstatera. Först stress på morgonen med besök hos mäklaren, kontraktskrivning, stressig lunch, iväg till BVC och spädbarnsmassagen (mysigt!) ingen riktig ro för lillan o inte mycket sömn heller. Den dryga kvart hon sov på förmiddagen går knappt att räkna eftersom hon inte hann somna innan hon vaknade igen. Bäddat för att inte bli så bra med andra ord.

Efter spädbarnsmassagen slocknade hon direkt när vi kom hem - och vaknade igen fem minuter senare. Tokgrinig :( ett tydligt tecken på att hon fått för mycket stimuli? För mycket intryck? Mamma med.. jag var helt slut. I min värld spelar det ju ingen roll om jag är iväg på trevliga saker eller vad det är, allt frestar på eftersom det hela tiden är en kompromiss med smärta och hälsa. Detta får dock vara värt det. Både för min egen och lillans skull. Det är en mysig stund och varje gång skall ju inte behöva krocka med mäklarbesök!!

Hur som haver. En tuff kväll blev det. Sen middag, sent isäng för lillan (hon ville inte somna och var tokgrinig hela kvällen..) dålig mage, mycket stress. Ingen bra kombo med andra ord.

Idag vill ingenting funka rent magmässigt. Smärta!! 6-mån kontroll på bvc nu på förmiddagen och lillan är redan nu på ett lite sämre humör. Jag hoppas det bättrar sig under dagen. Idag har vi trots allt bara bvc besök, lite städ och fix och don (brukar hon gilla) och besök av mamma att anpassa oss efter :) 

God kycklinggryta och körslag

Gårdagen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig - men å andra sidan, hur ofta blir det som man tänkt sig? Väldigt sällan faktiskt.

Det var inte på nåt sätt en skitdag, tvärtom. Om man bortser från vädret o att jag var ensam med lillan o vovvarna fram till lunch (maken var med mamma och körde hem båten från reparationen) så var det en riktigt mysig dag. OK, långpromenaderna lyste med sin frånvaro (tyvärr!) det var inte vidare lockande att vara ute o traska i pissregn och sju grader.. speciellt inte då hundarna drog mer bakåt än framåt och lillan tröttnade ganska fort på att vara inbäddad i massa tjocka kläder o regnskydd på vagnen..   Fick påbörjat min fjärde oljemålning. Ett nyvunnet litet intresse jag skaffat mig..  älskade att måla som barn, men kom ifrån det på nåt sätt. Det var inte roligt längre då jag kände att det blev mer krav än avstressande. Nu målar (kladdar!) jag mest för att det är avstressande och för att det är kul. Det blir aldrig vad jag tänkt mig från början, men det är lite kul det med.

Har en idé om vad jag skall måla den här gången, men det blir väl som vanligt - något helt annat! Vet inte vad som rör sig i min hjärna men det verkar ju inte vara det jag tror i alla fall.

Gjorde en riktigt god kycklinggryta igår. Hade tänkt göra något med rosépeppar, men recepten jag hittade var så tråkiga. Smaklösa. La istället kycklingen i en marinad av rött vin, soja och vitlök samt lite avokadoolja för att fånga upp smakerna. Gjorde en sås på scharlottenlök, lite dijonsenap, lite tomatpuré, havregrädde, örtsalt, grönsaksbuljong, svartpeppar, rosépeppar, färsk timjan och lite äppelcidervinäger. Låter som en skum blandning jag vet men gud så gott det blev! Hällde lite av marinaden ihop med såsen och tillagade det hela i ugnen i ungefär tjugo minuter. Mums. Magen mådde bättre av den maten än maten vi käkade dagen innan. Hade gjort en kladdkaka till efterrätt också, av strategiska skäl tillagad i små former (för att inte överäta ;)) och den passade bättre än lchf äpplekakan jag gjorde dagen innan. Mindre fet och mer chokladig. Hur nu det går ihop?

Efter en god middag intog vi soffa och kollade körslaget. Det börjar bli för kallt att sitta på balkongen, hur mycket det än bär emot att ta sig in...  

LCHF Kaka inte bra för trasslig tarm

Gårdagens mat passade inte riktigt för min trasiga tarm. Hade lagat en äpplekaka a la LCHF. Inte för att den skulle vara LCHF från början, men för att de var de ingredienserna jag hade att göra av. Det vill säga mandelmjöl, äpplen, osötat äpplemos, kanel, ghee, ägg och lite stevia..  Mycket fett och lite kolhydrater med andra ord. Kanske lite FÖR mycket fett. För mycket för att min tarm skulle tycka att det var ok i alla fall och natten blev därefter. Att kvällens middag dessutom bestod av lax med ett kokostäcke och klyftpotatis tillagade med avokadoolja kanske inte heller var jättesmart. Kombon blev ju liksom FETT. Min mage gillar inte för mycket fett. Kan inte bryta ner det ordentligt och summan av kardemumman blir magsmärtor och illamående. Nåja, nu har jag lärt mig det. Eller tja..  det visste jag väl egentligen redan men jag har det ganska färskt i minnet.

Får väl laga en lite mindre fet kladdkaka ikväll om jag skall göra någon efterrätt då.. ;)
Insåg att mitt senaste inlägg (som så många andra där jag klipper o klistrar eller kopierar o klistrar) igår inte såg så bra ut. Jises, jag behöver verkligen gå en kurs i det här med layout om jag skall få till bloggen..  inte min starkare sida jag fattar inte varför det ser så knasigt ut?!

Bakteriestammarna jag specificerade syns alltså inte..     för den som vill se det exakta innehållet på Probiotikan från Natren.com rekommenderar jag alltså att gå till deras hemsida och få saker svart på vitt. Sök på healthy trinity (tre stammar i en kapsel) och kika på innehållet. Högkvalitativ probiotika!!

Tog en innan läggdax igår.. jag beställde från amazon.. men problemet med amazon är att de inte kyltransporterar sina produkter och hur de behandlar dem innan dess kan man ju bara gissa sig till.. det är alltså många frågetecken kring hur mycket levande bakterier dessa innehåller när de når mig som konsument eftersom dessa skall förvaras och transporteras i kyla. Alltid. 

Probiotika som skall vara bra vid bla IBS

Jag har, som bekant, läst in mig på probiotika de senaste veckorna. Olika probiotika har olika användningsområden och de verkar på helt olika sätt beroende på vilken art, stam och så vidare de tillhör. En som skall vara bra vid bland annat IBS (jag väljer att ta upp denna eftersom jag förstått att det är många med IBS som läser min blogg.. ) är HLC intensive som innehåller l. Acidophilus samt l. bifidus observera dock att denna produkt måste förvaras i kyla. kyla, kyla, kyla och detta gäller även för transporten!). Den innehåller inga FOS (fruktoligasackarider) vilket är BRA! Dessa kan ställa till det rejält i känsliga magar och allt som oftast innehåller probiotika vi ser på hyllorna just FOS eftersom dessa sägs bidra med "bra mat" till de goda bakterierna (något som är ganska tveksamt.. )

För att läsa mer om denna produkt kika in på http://www.naturalhealthyconcepts.com/hlc-intensive-caps-P30-p-pharmax.html

Annars är den mest potenta probiotika, såvitt jag kan läsa mig till, Healthy Trinity från Natren.com (kika gärna in där!) en dyr men också kvalitativ produkt som används vid flertalet mag/tarmbesvär i bland annat Australien och USA. Den kostar som sagt men det är väl som med det mesta annat.. man får vad man betalar för! http://store.natren.com/Merchant2/merchant.mvc?Screen=SFNT&Store_Code=N  Denna probiotika är specialbehandlad och innehåller tre av de mest potenta stammarna, så kallade superstrains. Lactobacillus acidophilus, NAS super strain, 5 billion cfu (colony forming units),
Bifidobacterium bifidum, Malyoth super strain, 20 billion cfu,
Lactobacillus bulgaricus, LB-51 super strain, 5 billion cfu.

Den innehåller inga FOS(=bra!) CFU står för Colony Forming Units för den som inte visste det :) 

Exem :(

Det märks att kroppen är i olag. Inte bara magen utan hela paketet - men det är väl så. Magen är inte en del för sig utan en del i ett samband - sambandet som i det här fallet är resten av kroppen. Var del funkar liksom inte för sig utan de funkar ihop. När en del inte funkar lägger nästa av..  och så fortsätter det.

Nu har jag gått och fått exem också. På armen. Där klockan brukar sitta. Hade problem med det förr, men fram tills nu för någon vecka sedan var det länge sedan jag besvärades av det. Nu har de dock blommat ut i sin fulla blom och imorse när jag haft på klockan lite drygt en timme kände jag plötsligt en brännande sveda under armbandet. Tog av klockan och mycket riktigt fanns där ett fulblommat, vätskande sårigt exem. Bara sådär :(   har alltså gått utan klocka idag. Fy fan vad naken man känner sig! Ingen koll på vare sig tid eller rum.. mobilen bär jag liksom inte med mig överallt (jag vet, jag vet jag befinner mig på stenåldern men jag GILLAR att inte vara anträffbar hela tiden och jag GILLAR att inte känna det där kravet att släpa med mig mobilen överallt). Hur som helst. Idag hade jag behövt den för jises vad tidsblind jag blev! Har löst det genom att sätta klockan på andra armen.. så får vi hoppas att exemen lyser med sin frånvaro där.

Jag är helt övertygad om att detta hänger ihop med magens (icke) funktion. När den är kass och mår som sämst drabbas resten av kroppen likadant. Ett område efter det andra. Ansikte, rygg, mage, fötter och så vidare och så vidare. Börjat få en del värk i handlederna också men jag antar att det snarare har med överbelastning än magen att göra. Jag bär ju en del på min lilla om man säger så.. o hon börjar ju väga en del.. o hon hänger gärna i sidled.. rejält.. handlederna tar stryk med andra ord. Vare sig man vill eller inte!

Trotsar magonetet och är effektiv istället..

Hade verkligen en pissig eftermiddag med magen igår. Inget ville sig. Alla de här medlen fastnade i tarmen o jag fick inte ut dem. Inte ens med brädan. Magen bara jäste och jäste och spände upp sig till .. jag vet inte vad?? Hemskt var det. Tokbubblade och värkte. Att lillan var på grinhumör gjorde ju inte direkt saker och ting bättre. När jag låg där på min bräda o kämpade med dessa förbaskade medel vaknade hon naturligtvis och var jätteledsen. Bara att gilla läget. Upp från brädan o ta hand om min älskling. Medlen steg högre upp i tarmen och fastnade nånstans i mellangärdet. Underbart. Not.

Fick pratat med op koordinatorn på Östra igår också. Talade om för henne att min kirurg i Huddinge planerar att ge mig mer botox och högre upp i tarmen. Som tur var verkade hon på gott humör och var glad över att jag ringde o talade om detta så snart - innan de hunnit planera in en ny operationstid på Östra. Som planen ser ut nu skall jag ringa dem när jag fått datum för nya botoxinjektioner och därifrån räknat tar det ca tre mån innan jag blir planerad för sns igen. Det låter ju som en plan? Då kommer sns dessutom inte mitt uppi flytt o allt vilket jag oroade mig för ganska rejält. Hade det inte varit för botox igen så hade väl sns krockat ganska exakt med inflyttning i nya villan.. det hade blivit lite väääääl mycket.

Idag är tarmen som väntat i rejält olag. Vad gör jag då? Ställer mig o bakar äpple och mandelkaka, förbereder kvällens middag och städar av lgh.. som jag röjt sista veckan..  försöker jag glömma magen? Det funkar inte. Men jag kunde inte ta fler medel idag.. så jag försökte göra lite nytta. O det verkar ju som jag fick en hel del gjort. Har tom hunnit med ett bollpass och en promenad med vovvarna. Igår gjorde jag chokladbollar av dadlar, havregryn, rå choklad, kokosfett, kokosflingor och lite mandelmjöl. Fick godkänt hos maken och de smakade förvånansvärt bra! Försvinnande goda faktiskt. Det går lätt ner mer än en även om sizen på dem inte var den minsta ;)

Lyckades fördärva min första oljemålning igår också då jag fick för mig att göra en "svart bakgrund" på den. Fråga mig inte varför men jag skulle låtit den vara som den var. Får se om jag kan rätta till det men det känns som den är ganska fördärvad redan... :-/ 

Vill sig inte :(

Den här förbannade magen (jag vet, jag vet allt hänger ihop, jag kan inte bara prata om "magen" som om den  vore en bit av något som egentligen inte tillhör min kropp - men ibland känns det så.. som om jag bara skulle vilja byta ut den. Det känns så rätt ofta faktiskt. Byta ut den mot en frisk mage, en frisk tarm. Vilken lycka det vore!) den vill sig inte. Har gått flera dagar nu då den inte gjort annat än att jävlas.

Kan det vara mensen som är påväg tillbaks efter att jag slutat amma som ställer till det extra mycket? Konstant molvärk över äggstockarna (tror jag- det är det här som är problemet, jag har svårt att känna skillnad eftersom tarmsmärtorna sitter på ungefär samma ställe och när det är riktigt illa - som nu - värker ju hela nedre delen av buken..  palpöm.. usch.. ) och det känns som hur mycket jag än lyckas trycka ur mig vill det inte ge med sig. Det sitter kvar hur mycket som helst ändå. Jobbigt :(

Fortsätter läsa på mer om probiotika och det är ett intressant område, det går inte att komma ifrån. Det sjuka i det hela är att mycket av forskningen och försöken kring probiotika faktiskt ägt rum i det här landet och ändå verkar vi inte tillämpa det minsta av kunskapen här. Det kallar jag sjukt. Probiotika (rätt stam och rätt dos) kan ju tom (bevisligen) krympa cancertumörer, minska biverkningar av div cancerbehandlingar och så vidare och ändå.. det används inte? Det är rätt skrämmande.

Förr hörde jag till dem som trodde att acidophilus var bra. All acidophilus vill säga. Nu vet jag bättre. Det finns över 200 stammar av acidophilus, men enbart ca 13 st har antibiotiska egenskaper. Det innebär att större delen av acidophilus är helt verkningslös för oss..  vågar nästan slå vad om att det är denna, billigare, typ av acidophilus som används i de flesta livsmedelsebredningar. Pengar, pengar, pengar...  det fanns en tid då yoghurt faktiskt var något av ett superfood. 

Magen i olag

Det är väl inte så konstigt att magen bråkat en massa extra den sista veckan. Med tanke på hur en "normal" mage reagerar på stress är det ju ett rent under att min mage inte bestämt sig för att checka in på akuten för länge sen! Jises. Det går inte att förneka att stress sätter sig på magen. Även för oss om redan lider av andra tarmbesvär!

Då ja är medlem i RMT (mag och tarmförbundet som de numer heter) fick jag idag reda på (genom nutidens främsta medium - facebook såklart - ) att det faktiskt erbjuds fodmapping för att bota "Ibs" besvär med hjälp av dietist. Kolla in länken ni som är intresserade http://www.ibsfri.com/kost-fodmaps/vad-%C3%A4r-fodmaps--10598637  det kan alltid hjälpa någon så det är definitivt värt att kika på. Att först eliminera (utesluta) och sedan återinföra livsmedel är ju allt som oftast grunden i att komma tillrätta med diverse tarmbesvär. Det gäller väl allt från allergier, intoleranser och till sist sånt som magen av någon anledning börjat att reagera på. Det kan mycket väl röra sig om gluten trots att man enligt tester inte är glutenintolerant. Det kan röra sig om överkänslighet mot mjölk eller fruktos eller något annat som triggar igång immunförsvaret.

Min tarm fixar definitivt inte för stora mängder mat på en gång och inte heller för mycket blandningar. Helst bara ett fåtal födoämnen åt gången. Blir det för mycket av det goda reagerar den direkt. Det är bara att inse. Därmed inte sagt att jag mår bra om jag sköter detta. Min mage har ju tyvärr en förmåga att reagera på allt jag stoppar i mig och bråkar från start till mål. Men det går att förvärra ännu mer - genom att missköta maten vill säga. 

En liten pers..

Det har varit lite kaos i mitt liv sista dagarna. Inte bara negativt kaos, men kaos i det stora hela. Så mycket stress och så mycket tankar som farit runt. Hur har magen mått av detta? Allt annat än bra. Jag tror det är en ganska bra sammanfattning faktiskt.

Så vad har då skapat detta kaos i knopp och kropp? Hus! Detta stoooora dilemma som liksom legat och gnagt länge nog i våra tankar nu. Så kom då dagen när vi fann vårt hus. I alla fall ett hus till att börja med som vi hoppas att vi skall komma att trivas i. Kanske inte direkt geografiskt perfekt och kanske inte heller lika nytt som vi hade önskat, men i det stora hela ett bra hus. Grundutförandet finns där. Relativt lågt för att underlätta underhåll (nu snackar jag målning och sånt som Martin Timell och de där andra gubbarna borde ha bra mycket bättre koll på än vad jag har), en ganska stor - men inte alltför stor - tomt för hundar och barn att springa omkring på. En ganska stor altan, ett rymligt kök, tillräckligt många rum och så vidare och så vidare. Inget akut dräneringsbehov, inget akut takomlägg..  det gladde oss att höra igår vill jag lova. Hade nämligen huset på besiktning igår och det var en väääldigt nervös dag. Därefter bankbesök. Det är stora grejer det här. Inte konstigt det krullat sig i magen kanske?

Sova..? Nej. Det har inte funnits i min värld de sista dagarna. Sova får jag som bekant göra ett annat liv. Nu ligger det här huset o mal i tankarna på mig och jag hoppas att så snart det hela är överstökat med papper o allt så skall det kännas lite lugnare i både kropp o knopp. Det är en förhoppning i alla fall. Det blir nog bra när vi väl kommit dit. Det är bara resan.. eller vägen dit.. som känns väldigt överväldigande stor just nu!

Fick förresten samtal från min kirurg på Huddinge idag. Bara sådär! Helt utan bokad telefontid. Att jag inte satte i halsen!? Hon ville höra hur det gått med botoxen och jag berättade precis som det var. Den har gjort något, spasmerna håller inte i lika länge och de stiger inte lika långt upp i tarmen MEN det har inte löst några problems förutom det. Hon föreslog att vi kör en hästinjektion botox under narkos och även sätter botox högre upp i tarmen för som hon uttryckte det "min tarm mår ju inte speciellt bra" och jag har en "överjävlig sfinkter dessutom". Jo, tack jag vet.. men som vanligt inga garantier. hon ville dock belysa att de operationer man tidigare diskuterat i hennes ögon omvärderats. Sns:en står fortfarande på bordet men de andra vill hon inte längre ha med i matchen på grund av alla biverkningar och risker de medför. Risker som kan göra att jag, om möjligt (jag vet att det är möjligt efter alla skräckexempel jag hört talas om.. ) blir ännu sämre. Det får bara inte hända..

Nästa steg är alltså att hon pratar ihop sig med min läkare och samtycker han blir det förmodligen mer nervgift i tarmarna för min del. Den som lever får se.. 

Ansiktsdiagnostik

Hamnade på en sida om ansiktsdiagnostik när jag surfade runt lite idag. En slump? Nja, jag tror inte det. Det är ju inte för inte som jag har en uppsjö av böcker om österländsk medicin och gått ett antal kurser inom just det området. Ansiktsdiagnostik har alltid fascinerat mig. Mestadels för att jag lärt mig att tecken man kan se i en människas ansikte inte bara beror på slumpen. Det är inte en gång jag träffat rätt när det gäller en persons mående bara genom att kika på linjer, rynkor och färger i ansiktet. Det räcker att bara gå till sig själv för att få en uppfattning om läget om man har lite intresse och kunskap.

För den som vill få en snabb överblick över vad det handlar om, kolla in artikeln  http://www.halsa.se/Kategori/Naturlig-halsa/Ansiktet-visar-hur-du-mar/


Hur som helst. Har tappat mycket av kunskapen jag en gång lärt mig och det svider lite. Kanske är det dag att fräscha upp minnet? Just nu håller jag dock på att lära mig mer om bakterier, bakteriestammar och vad de gör för skada och nytta i kroppen. Jag läser på om probiotika med andra ord. För att kunna hjälpa sig själv är kunskap makt. Utan den kommer man inte så långt. Det gäller att veta vad man pysslar med.

För övrigt..  är vi förkylda hela bunten .Tji fick jag. Bacilluskerna verkar inte vara speciellt rädda för mina kraftangrepp. De attackerar stort från alla håll. Men jag antar att det finns en mening med det med. Någonstans skall man ju få sitt immunförsvar ifrån. Jag bara hoppas att lillan inte skall behöva dras med sin förkylning alldeles alltför länge.

Bacilluskerna knackar på...

Jaha, då var det alltså dags. Förkylningsbacilluskerna har hittat hit och det med råge. Hade hoppats det skulle stanna vid lite halsont o en analkande huvudvärk, men tji fick jag. Kände väl redan igår kväll att det var påväg utför (kanske inte så konstigt med tanke på den icke befintliga sömnen den här veckan och en väldigt kinkig liten tös.. ) men hoppades ändå att det skulle stanna där. Som sagt tji fick jag. Bacilluskerna hade andra planer. Det verkar dessutom som dessa planer vunnit över mina. Den här gången.

Vaknade imorse med dundrande huvudvärk o en skalle som var tät som - dimma? Jag vet inte vad men vrölförkyld är jag och lillan är inte alls på humör. Hon vaknade på rätt sida imorse men nånstans därefter (mellan sömnen och nu) gick det snett. Konstigt att hon skall bli sådär extra grinig varje gång min make (hennes pappa) är hemma? Vore roligt om hon visade sig från sin lite gladare sida emellanåt också.. alltså, jag skryter för honom hur glad o tillmötesgående hon är och så blir det på det här viset? Hm. Nåja, hon mår ju inte riktigt fit så det hänger säkert ihop. Bacilluskerna valde ju att attackera henne först så hon har ju liksom dragits med dem ett tag. Jag hoppas hon snart kryar på sig och blir samma lilla glada tjej som hon egentligen är..

Magen? Vi pratar inte så mycket om magen idag. Den var sämre under natten, bättre under första halvan av morgonen men nu påväg åt det sämre hållet igen. Kunde dock varit värre. Det är inte den värsta magdagen idag. Inte än i alla fall. 

Tarmbakteriernas sammansättning

Det är väl inte direkt någon stor nyhet att tarmbakteriernas sammansättning i tarmsystemet är beroende av vilken kost vi stoppar i oss. Mycket kött och fett leder till att "fel" sorts bakerier frodas i vårt tarmsystem, vilket på sikt även påverkar vårt immunförsvar. LCHF, GI, ATKINS - whatever - alla dieter påverkar vårt tarmsystem. Både positivt och negativt.

Att många med tarmproblem mår bättre på en kost i stil med LCHF kan vara ganska logiskt. LCHF innehåller mycket fett och protein men minimalt med kolhydrater (vilket är bakteriernas favoritmat nummer ett) och detta svälter på sikt ut de elaka bakterierna. Problemet är ju att även de snälla bakterierna lever av kolhydrater. Om man svälter ut de onda tar alltså även de goda stryk. Dessutom ligger fett och protein längre i tarmen än vad kolhydrater gör, vilket i sin tur gör att det bildas diverse elaka föruttnelsebakterier innan avföringen lämnat tarmen och kroppen och dessa kan (i en tarm med redan nedsatt immunförsvar- tarmbakterier) ställa till stor skada.

För att få de goda bakterierna att trivas och frodas (bifidobakterierna bla) krävs alltså rätt sorts kost i form av rätt sorts kolhydrater. Nu pratar jag självfallet inte om socker - som är favoritföda för de onda bakterierna och jästorganismer som ex candida) utan rena sådana i form av grönsaker (mest) rotfrukter (mindre) och frukt (mängd beroende på hur stora problem man har med ex jästsvamp).

Lever man för länge enligt exempelvis LCHF riskerar man alltså att slå ut den goda tarmfloran totalt om man inte ser upp..  nog för att man kanske lyckas hålla vikten, men det kan man ju faktiskt göra på "blandkost" också. Man behöver inte följa en strikt diet där man utesluter en massa råvaror för att må bra och hålla vikten, men man behöver hålla en diet som passar den egna kroppstypen - och här är det fler faktorer än fett och proteiner som spelar in. Bara en tanke såhär på fredag eftermiddag! 

Målat fan på väggen

Samtalet med min handläggare på FK gick bra igår. Över förväntan faktiskt. Men jag blir alltid så orolig när det har med FK att göra.. det känns liksom som de sitter med makten om ens fortsatta liv i sina händer (de gör de ju på sätt o vis också... ) och som att tillvaron kan ryckas upp när som helst. En tillvaro som redan är på gränsen till vad man klarar av. Jag gör så gott jag kan men mer kan jag liksom inte göra?

Jag vet vad som väntar mig, men jag vet inte vad jag får. FK vet precis lika mycket som jag, Det är där skon klämmer.. när de vet hur planen ser ut och de fortsätter skicka dessa brev med uppmaningar om möte till "att återgå i arbete" och så vidare.

Nu har jag trots allt en bra handledare som är fullt insatt i min sjukdomsbild och problematiken som kretsar kring den. Hon förstår mig och hon förstår att systemet inte är gjort för att passa den enskilda individen. Vi kom alltså fram till att ett möte av sådan art är slöseri med både min och hennes tid och att det är bättre vi satsar på ett sådant möte när det faktiskt kan leda någon vart. Det här är ett möte som eg är till för folk som varit sjukskrivna högst ett halvår.. tja, det var ju ett tag sen.. som vi konstaterade båda två. Känns dock väldigt bra att ha fått pratat med henne. Tog halva dagen innan jag kom fram på telefonen, men det var i alla fall värt det. En liten börda som lyftes från mina axlar.

Lillan har varit jättekinkig sista dygnet.. tänder på g?? Grinig, otröstligt, biter på allt o dregglar. Matstrejk på det gör det hela ganska ohållbart. Men på nåt sätt klarar man det med. Somnade på min mage igår och natten har varit allt annat än lugn. Nu väntar en ny dag med nya tag! 

FK=Förbannade Kontrollorgan!

Jag blir så arg.. eller trött.. eller uppgiven. Jag vet inte riktigt vad jag INTE blir? Fick ju brev om möte med min handläggare på FK igår. Försent såklart, när jag ringde (eftersom vare sig tid eller plats passade mig) det nummer som stod angivet hade hon naturligtvis hunnit gå för dagen. Är de nånsin på plats? Det är då fanimej inte lätta att få tag i alla fall. Vet inte hur många gånger jag mötts av "personen du söker svarar inte" "personen du söker återkommer bla bla bla" och när återkommer de då? Aldrig på angiven tid i alla fall. Inte idag heller.

Hängde på låset (telefonen) vid nio när telefonrösten sa att hon skulle vara tillbaks. Var hon det? Icke. Detta efter att jag både lämnat meddelande på telefonsvararen och mailat henne. Ganska angeläget att få tag i en handläggare när mötet enl brevet skall äga rum redan på tisdag och jag på tisdag skall och ta spruta med min lilla. Jag blir så trött.. varför ange ett nummer när man aldrig är anträffbar??

Nu hoppas jag vid min gud (fast, återigen jag är inte troende det låter bara rätt bra i mina öron) att hon ringer upp under dagen. Blir så förbannat stressad när saker o ting hänger över mig på det här viset. Det räcker så gott som det är ändå. Har rätt mycket som snurrar i skallen för tillfället och magen mår ju inte direkt bättre av att jag stressar upp mig mer. Lugn och ro, tack. Det hade varit något. 

Försökskanin

Hade ett samtal med min läkare i Huddinge idag. Som vanligt var det ett ganska bra samtal, men kanske inte det mest givande den här gången. Kom dock fram till att jag skall få testa nån medicin (vilken vet jag ännu inte min läkare skall skriva en licensansökan) som reglerar mastceller i tarmen. Får hoppas den kan göra nån nytta?!

Botoxen har inte givit den effekt jag kanske hade hoppats, men å andra sidan har den inte varit verkningslös heller. Spasmerna och kramperna är kvar, men de stiger inte lika "långt upp" i tarmen som tidigare. O de håller inte i lika länge. Alltid något? Hade hoppats på lite mer effekt, men man får vara glad för det lilla och jag har som sagt inte blivit sämre av den  i alla fall. Samma problem som vanligt med tarmen men lite mindre smärta vid tarmtömning med andra ord. Man lär sig uppskatta det lilla!

Fick ett brev från min handläggare på FK idag. Nu vill de ha möte också.. varför blir jag alltid så nervös och nedstämd så fort det kommer brev från FK? Det skall alltid vara massa strul.. jag menar, de vet vart jag finns det är bara att komma hit om de vill kolla upp något! :-/ Jag inser att de har sina rutiner och att dessa måste följas, det finns de som fuskar men ärligt talat.. så roligt är det inte att gå hemma och ha en mage som styr precis allt här i livet! Inte alls faktiskt. Hade gärna bytt den mot vilket tråkigt jobb som helst. Hur får man någon att förstå en sådan sak som inte varit i situationen själv? Det är inte helt lätt. Att få någon att förstå att man måste ligga upp o ner på en bräda och använda sig av massa mediciner för att över huvud taget kunna gå på dass - det är inte heller helt lätt. Inte speciellt roligt heller. Det är inget jag gärna skryter med! Men på nåt sätt lär man sig att prata om allt. Eftersom hon inte var tillgänglig på telefon idag får jag försöka igen imorgon. Se om jag kan få henne att komma hit istället för att jag skall behöva ta mig till götet. Den som lever.. det är nog knixigt att få ihop det som det är! 

Sömnlös natt och förkylning som häckar

Lillan är verkligen inte på topp idag heller. Ok, humöret har det inte varit så mycket fel på egentligen, det var mest igår hon var grinig större delen av dagen. Eftermiddagen/kvällen gick över förväntan måste jag säga. Hon somnade i min famn och hon åt ordentligt innan hon stämde träff med John Blund. Däremot vaknade hon väldigt tidigt igen (redan vid elva) och var ledsen. Tät i näsan igen och jag förstår att det stör henne. Satt själv o kollade på ettan (hur ofta händer det) innan jag la mig, tillsammans med maken. Par i terapi. Lite intressant faktiskt, speciellt som vi på BVC senast pratade om gråt hos barn och hur man skall hantera det. Otroligt hur mycket som följer med en från barndomen in i vuxna livet. Hur mycket vår barndom påverkar oss. Det är ju bara att se till sig själv och sina egna mönster för att förstå det.

Hur som helst. Lillan vaknade, var ledsen, åt, somnade..  och så höll det på. En ganska jobbig natt och nu sover hon igen efter ett litet vakenpass i mitt knä vid frukost. Jag försöker låta henne sova så mycket som hon bara vill och kan just nu för att få henne att läka ihop och bli frisk fortast möjligt. Lite oroligt är det ju när hon sover så mycket och man är van att hon håller låda hela dagen men samtidigt är det det hon behöver och då måste hon få göra det.

Själv lämnade jag medvetet ute både movicol och magnesium/kaliumcitrat igår och det har bidragit till en lite mindre uppspänd mage under natten men en betydligt mer svårtömd tarm nu på morgonen. Nåja, man måste våga för att vinna.

Funderar på att lägga till lite l-glutamin till övriga tillskott och se om det gör nån skillnad men då måste jag först beställa hem lite. Inte direkt så jag sitter och häckar på sådant hemma.

På tal om förkylningar känns det som jag håller på att åka på något själv också. Halsen är inte i form och näsan känns lite halvtät.. men å andra sidan.. jag blir ju så sällan sjuk, bortsett från magen då, så det kanske inte är så konstigt..  jag håller mig ju inte direkt borta från lillan om det är hon som bär på smittan den här gången... 

Krasslig liten

Det har varit en ganska jobbig natt inatt. Inte för att nätterna brukar vara speciellt trevliga i min värld, men de kan ju vara mer eller mindre behagliga. När man får sova är det rätt skönt. Inatt var det inte mycket till sömn. Inte för att det brukar vara överdrivet mycket av den varan i det här hushållet, men inatt var det ännu mindre.

Skulle egentligen varit på bvc och tagit spruta med lillan, men sprutan blev uppskjuten (igen) då hon var väldigt kinkig och ledsen när vi kom dit. Om det är förkylning eller tänder på g är svårt att säga, men vår bvc sköterska tippar på att det kan vara tänder på g. Oroligt är det i alla fall när ens lilla visar så uppenbart att hon inte mår bra :(  Stor har hon i alla fall blivit! Dryga 7 kg och 68,5 cm lång. vår lilla tös växer så det knakar!

Resten av dagen har gått i samma tecken. En grinig liten som inte varit speciellt nöjd med någonting. Min mage? Tack och lov har mamma varit här och hjälpt mig under dagen så jag har i alla fall kommit mig utanför dörren och gjort så gott jag kan även på den fronten - men visst skulle den kunna ha varit bättre. Den är inte i sitt absolut sämsta läge men den är definitivt inte bra. Någon sa att man får vara glad för det lilla.. kan det ha varit jag? :) 

Egen yoghurt

Hittade en dansk sida som säljer rätt form av yoghurtkultur (rätt bakerier) såvitt jag kan se.. så jag beställde en provomgång och när de kommer skall här fanimej göras både kefir och "vanlig" yoghurt! Ser med spänning fram emot detta. Egen yoghurt är en helt annan upplevelse än de vanlig kommersiella varianterna .Smaken går inte att jämföra på långa vägar. Ok, den är inte så söt och inte så bärig, men detta går ju att ordna i efterhand. Socker och fruktberedningar förstör ju ändå bara de nyttiga fjuttiga bakterier som från början kanske kan finnas i yoghurten . det vill säga innan dessa tillsätts. Bakterier tycker om socker. De livnär sig på detta och är mer eller mindre döda när de hamnar i tarmsystemet på den som käkar dem. Något i den stilen..  Sockret är ju även favoritföda för de onda bakterierna som finns i tarmsystemet och ger dessa en kalasmåltid. Något som en gång betraktades som relativt "nyttigt" kan med andra ord vara helt tvärtom. Men det är väl inte någon nyhet i dagens upplysta samhälle?? 

Babymassage

Tog mig iväg på babymassagen med lillan idag. Mysigt! Hon skötte sig dessutom exemplariskt, vilket var väldigt kul för en stressad själ som jag. Det vill säga jag blir stressad när hon jagar upp sig för mycket och blir ledsen/övertrött bland folk. Nu gick det över förväntan och jag var uppenbarligen inte ensam om att känna så. Tack och lov för det. Trevliga mammor var det också! Förhoppningsvis kommer jag att klara ta mig dit de andra gångerna också. Lämpligt nog var det magmassage för lillan idag. Har testat det förr, men var inte säker på att jag gjorde rätt. Tack och lov så gjorde jag det :) Nu sussar hon sött, det var rätt sövande att träffa andra bebisar - som dessutom svarade på hennes "prat" antar jag! :)

Magen har knölat till sig som vanligt nu på eftermiddagen. Det är det som är den största fördelen med babymassagen. Den börjar redan klockan halv två. Perfekt för en sådan som jag som är väldigt tidsstyrd. För tidiga morgonar funkar inte för mig och inte för sena kvällar heller. Mitt på dagen är bra. Även om det inte kan bli så många timmar för min del. Bara att komma ut och få träffat lite folk utan alltför stora krav passar mig ganska bra.

Har en massa funderingar som rumlar runt i skallen på mig. Idéspruta, det är jag - men sen att göra slag i saken. Alltså jag har idéerna i skallen men de vill inte gärna lämna den och skrida till verket. Synd, för jag tror en del av dem är rätt bra (om jag får säga det själv, och det gör jag ju uppenbarligen). Det handlar som behov hos folk som ännu inte tillgodosetts. Behov som jag sett men som jag inte kan dela med mig av här, jag har ju trots allt en önskan om att en dag bli frisk(are) och kunna kanske starta mitt egna företag igen..  men än så länge ligger ju den drömmen på is. Den som lever får se!

Tills vidare får jag jobba vidare på mina lite mindre avancerade projekt - som att måla färdigt två av mina tre tavlor som fortfarande inte riktigt känns som de är färdiga. Det börjar arta sig men det finns en del att jobba på. Det finns det alltid. OCH jag skall komma ihåg att signera dem, en vacker dag kanske de hamnar på soptippen och då vill man ju veta vem som lämnat dem där ;) 

Probiotika

Håller på att lära mig om olika bakteriekulturer (probiotika) "for life". Till skillnad från antibiotika "kill life". Det säger väl en del. Eftersom detta är en sådan djungel och långt ifrån all probiotika är något att ha (vissa stammar är ju helt verkningslösa.. har bland annat lärt mig om genus, species och strains). Kunskap är makt, den saken är säker och skall man få nån nytt av det man stoppar i sig gäller det att läsa på. Det är skillnad på acidophilus och acidophilus! Det är även skillnad på e coli och e coli. Vissa av dem kan verka på ett bra sätt, men oftast förknippar man dem med elaka saker..    jag går inte mer in på det nu men kanske att jag återkommer till det i ett senare inlägg.

Hur som helst är det mycket intressant och får jag gissa kommer probiotikan (i rätt form och rätt beredning) komma på frammarsch senare det här decenniet..  eller kanske nästa, beroende på hur stort motstånd den möter. Läkarvetenskapen börjar mer och mer få upp ögonen för vikten av rätt bakterieflora i tarmen och någon gång skall ju även de inse att det inte går att ta död på dåliga bakterier och samtidigt behålla de goda om man inte tillför goda efter att man tagit död på de dåliga..  antibiotikan gör inga speciella urval på det planet. Den tar död på det mesta. För att få en bra grund att stå på behöver man alltså tillföra en rejält dos med goda bakterier för att inte hamna i ett sämre tillstånd än man befann sig innan man startade sin antibiotikakur. Idag behöver vi ju inte ens käka antibiotika för att få dåliga förutsättningar i vår tarm. Däremot kan vi styra över hur sammansättningen är.. genom att stoppa i oss rätt saker som gynnar "de rätta" bakterierna. Vissa bakterier är "neutrala" i normal mängd, medan de blir elaka om de får övertaget över de goda. Till de goda (och livsviktiga) stammarna hör l.acidophilus, bifidobacterium.bifidus och l.bulgaricus bland annat. Acidophilus hör mest hemma i övre delen av tarmen, bifidobakterierna i nedre delen av tarmen och bulgaricus är så kallade "travellers". Det finns mycket att lära som sagt. Spännande är det. Men så är jag ju lite av en bakterienörd också! 

Tillbaks!

Det har återigen varit ett litet uppehåll i min bloggvärld. Kan bero på att jag inte varit hemma sedan i fredags, och som bekant så försöker jag undvika att blogga när jag är bortrest om det inte är så att jag får en massa tid över som behöver dödas.

Den här gången fick jag inte det. Fredagskvällen och eftermiddagen tillbringade vi hos mamma, eftersom hon skulle ta hand om vår lilla när vi begav oss iväg (tillsammans med två galna vovvar ;)) till Gränna med makens jobb på den årliga höstkonferencen. Förra året var jag, av förklarliga skäl, inte med. Denna gången bestämde jag mig för att jag måste komma ut och träffa lite folk. Man blir smått isolerad av att må skrutt och ha en liten som upptar den "lediga" tid man får från en krånglande tarm. Lite skönt avbrott men samtidigt undrade jag lite smått vad jag gav mig in på? Hade nog varit (helt klart!) smartare att stanna hemma hos mamma, ta igen sig och bara vara..   är ju inte femton längre. Det känns och det syns! Jises...

Det var dock trevligt att komma ut och träffa folk. Skippade movicolen och körde psylliumfröskal i vatten tre gånger (före varje måltid) under dagen, en rejäl dos oreganoolja före lunch och middag samt magnesiumcitrat och kaliumcitrat innan vi gick och la oss..  det funkade bättre (den här gången) och jag får tacka min goda gud (fast jag inte är troende!) för det!! Magen var ganska risig på eftermiddagen och jag var så trött att jag skulle kunna däckat för flera timmar sen, men det gick det med.. på nåt sätt. Jag överlevde ända till middagen och mer därtill. Fick tagit ett par danssteg också innan vi gick till kojs.. förmodligen bland de första.. inte helt först men inte långt ifrån.

Någon bestämde sig för att ha efterfest i rummet intill vårt. MINDRE uppskattat. I min fåniga värld hade jag på något vis lyckats övertyga mig själv om att jag skulle få lite sömn... Tji fick jag! Det var bara o gilla läget, men jag var långt ifrån glad, den saken är säker! Det blev upp tidigt nästa morgon (de festade ju hela natten!) och iväg innan de flesta ens tagit sig till frukostbordet. Var däckad hela dagen igår. Är inte gjord för sånt där..  kände mig smått halvdöd. Men.. jag tog mig iväg, jag fixade det och jag fick mig en dos av socialt liv. Bara en sån sak. Jag är stolt över det. Maten smakade bra, trevligt sällskap hade vi och dessutom var det en bra föreläsning av Per Holknekt som fick det att tåras i ögonen på de flesta av oss. Trodde inte jag skulle gilla honom, men han hade förmågan att beröra oss allihop. På ett väldigt speciellt sätt. Något han sa satte sig: Annorlunda är bra. Det finns så många andra smarta där ute..  att konkurrera med dem är bara dumt. Det är bättre att vara lite utanför. Där finns mycket mer utrymme.  - något jag lätt kan hålla med om! Sen pratade han även om vikten av att ta vara på det man har - på ett fint och väldigt berörande sätt. Han, om någon, vet ju hur det är att ha allt för att sedan förlora det inom loppet av någon månad och sedan kämpa med sina demoner för att ta sig tillbaks igen. Fördomar har vi alla, men det skadar inte att bemöta dem ibland. Oj, så fel man kan ha...

Partypinglor.. kvällens tema var James Bond. Nej, jag brukar inte gå klädd sådär ;) 

Långsam andning är smärtlindrande

Det är väl inte något nyhet att långsam andning är smärtlindrande och lugnande precis, men det är spännande att den börjar komma mer och mer i ropet. Det var många år sedan min akupunktör (som jag gick hos då) rådde mig att gå en kurs i långsam andning-  hos en vietnames. Jag gick en gång men var såpass dålig vid det tillfället att jag inte kunde utnyttja kunskapen ordentligt. Minns att jag fick andningsscheman att lära mig och att detta var otroligt jobbigt. Man är inte van att andas på det viset. Men visst gjorde det gott. Det är svårt att stressa när man MÅSTE fokusera på att andas lugnt. Detta påverkar även smärtreceptorer på ett positivt sätt. Andningen masserar ju även de inre organen. Om man djupandas vill säga.

Har varit dålig på att andas rätt på sistone, men jag har insett att jag i alla fall andas ganska mycket med magen. Alltid något att hänga i granen!! Jag minns en gång för länge sedan (2003) när jag och mamma var i Indien och jag såg denne indiske man springa med en kärra bakom sig. Hans mage guppade upp o ner i takt med att han andades. Som hos ett spädbarn. Det var något jag reagerade över. På den tiden andades jag ganska grunt själv. Det liksom stannade i bröstet. Fick ont när jag försökte andas med magen, något mamma alltid tjatade på.

Idag har jag lättare för det. Kanske beror på att jag lärt mig styra över mina magmuskler på ett annat sätt också? Vad vet jag. Men ett hett tips är det, det här med andningen. Den gör mer än vad man tror för välbefinnandet.. 

I väntan på läkarsamtal..

Idag är en sån där dag som jag inte tycker om. En dag när jag hela tiden går o väntar. På helspänn dessutom.   Har med mig telefonen vart jag än befinner mig - även då jag går på toa, vilket jag i normala fall undviker å det bestämdaste. Varför? Jag väntar på läkarsamtal. En sak har jag lärt mig (fast det aldrig hänt mig) om man missar ett samtal ringer de inte igen. Oavsett orsak så att säga. Det spelar ingen roll om man råkar befinna sig på toa, stå i duschen eller vad det nu kan vara - man skall vara tillgänglig HELA DAGEN. Oavsett vilken tid man fått...

Nu är de ju inte speciellt duktiga på att hålla några som helst tider, de här läkarna. En så kallad telefontid kan sträcka sig från åtta till tolv och ändå har de svårt att hålla sig till den tiden.. man kan undra hur det hänger ihop? Det är ju en ganska lång tid man skall vara tillgänglig så att säga..  det värsta är dock när man gått med telefon i högsta hugg hela dagen och de inte ringer alls. Då mår man långt ifrån jättebra.

Nu ringde min läkare precis då jag höll på att skriva det här inlägget så jag får tacka och bocka för det och vara glad för ett trevligt undantag! Sånt gråter jag inte över..  ett bra samtal, han är bra, men som vanligt handlade det mest om papper och utredningar och ledde inte direkt till något konkret. Man är sin egen läkare, det är en sak som är säker!

Fett för att smörja upp tarmen

Det här med olika dieter ligger på modet och har väl på sätt och vis alltid gjort. Eller tja, sen den dag då man hade tid att börja fokusera på allt detta dietande. Det fanns en tid då man åt det man kom över och inte behövde fundera. Men i och med industrialismen, allt stillasittande, all reklam, kvinnor som börjar jobba och inte har tid att stå hemma vid spisen och laga mat som de gjorde förr i tiden, krav på råvaror snabbt och billigt..  ja, alla dessa faktorer och många mer har bidragit till att man letar bovar till saker som "fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer" och så vidare. Man måste hitta bovar, det är lättare än att förändra det som är verkligt fel. Det är väl här dieterna kommer in i bilden. Man vill fortsätta leva som man gjort utan att behöva "offra" något. Ibland måste man "offra" för att kunna må bra.

Ibland behöver man inte det. Men det går inte att hela tiden lägga locket på. Vad gäller tarmen behöver den fett. Fett för att bli uppsmörjd och kanske är det ännu viktigare att den får tillräckligt mycket av RÄTT sorts fett än att den får en massa fibrer som i många fall bara ställer till det ännu mer? En tanke.. så här en torsdagsmorgon..  

En av tio läkare..

En av tio läkare uppsöker alternativmedicinare i någon form. Det kom fram genom en undersökning som gjordes redan på åttiotalet. Jag undrar hur den siffran ser ut idag? Skulle läkarna ens erkänna att de sökte sig utanför sin egen kompletta skolmedicin? De som vågar ger jag en eloge, de andra har jag inte mycket till övers för. Det finns vettiga läkare, problemet är bara att de är väldigt väldigt få och många av dem så stolta att de inte ens vågar erkänna när de har fel eller skicka vidare till någon annan (som vet bättre) trots att de från början inser sina egna fel och brister. Blir så trött!

Blev igår kontaktad av en kvinna som fått utstå mycket i den här vårdkarusellen. (Du vet vem du är, tack för att du ringde). Vet inte om jag skall skratta eller gråta? Det framstår bara mer och mer tydligt att vården är inte till för de patienter som inte kan gå hem med en klapp på axeln och ett recept piller att trösta sig med. Det är dessa patienter vården skor sig på. Man tjänar pengar på dem. Kanske inte sjukhusen i sig, men läkemedelsjättarna bakom dessa piller. Som vare sig botar eller behandlar men lägger locket på. Oskuret är bäst har min läkare alltid sagt men det är inte alla som håller med honom. Efter samtalet igår förstår jag än mer vad han menar. Tänk efter före - inte efter. Det går inte att ångra när det redan är gjort. Det är det som får mig att tveka inför min egen framtid. Som gör mig förvirrad och som får mig att undra vad som egentligen är rätt? 

Alternativmedicin

Läste en intressant artikel idag. Om Alternativmedicin och dess historia. Egentligen ur en artikel om friskvård och hur den utvecklats under åren. Fick veta att begreppet alternativmedicin inte existerade före 1960- talet. Det kallar jag rätt nytt! Innan dess var bland annat massage en del av den sjukgymnastiska utbildningen. Något som senare togs bort för att ersättas av mer "regelrätt" träning, Då hamnade plötsligt massagen bakom begreppet "alternativmedicin", ett begrepp som mest skapats av media? Spännande.. man lär sig något nytt varje dag.

Efter 1960 talet började det även ses som "straffbart" för en läkare att använda sig av de så kallade "alternativmedicinska" teorierna eller metoderna. Ganska skrattretande när man tänker på det eftersom "alternativmedicinen" är bra mycket äldre och mer välbeprövad än den traditionella skolmedicinen av idag. Där man förskriver läkemedel utan att ens ha koll på vilka biverkningar de kan ge. Vem skulle käka nypon om man visste att de innehöll c vitamin men samtidigt orsakade säg skrumplever, migrän, tumörer och så vidare och så vidare. Knappast någon, eller hur? Men med läkemedel är det en annan femma..  biverkningarna ses som "nödvändiga" och den förväntade effekten som den man bör uppmärksamma eftersom man kan ta andra piller för att bota dessa biverkningar. Bota förresten, lindra eller lägga locket på menar jag.. 

Jobbig morgon med kinkig liten tjej

Jag skulle inte sagt så mycket om att jag kände mig bättre i magen igår. Fick självfallet bakslag på detta under kvällen. Men men, i det stora hela var det ändå bättre än övriga dagar den här veckan. Jag får se det så. Every little counts..

Hade gitarrkväll på balkongen med maken igår - fast utan gitarr ;) ja, nåt i den stilen..

Det har varit en rätt jobbig morgon den här morgonen. En hund som inte vill äta (det blåser ute, han sätter blåst i samband med åska och nojjar upp sig något otroligt vilket resulterar i att han inte vill äta.. ) en liten som haft det besvärligt med magen och haft ganska mycket frätande avföring (även om mängderna varit rätt små) den här morgonen vilket i sin tur lett till att hon blivit irriterad i rumpan och varit väldigt ledsen och kinkig. Vill inte att jag lägger henne ner så det har blivit mycket bärande. Oroligt när hon är ledsen och kinkig, man känner sig maktlös!

Bärande på bebis = inte lika stor möjlighet att ta hand om magen = tarm som inte mår bra. Så skall vi dessutom till bvc och ta spruta..  har ringt dem men självfallet missade jag telefontiden.. hoppas de ringer upp innan vi skall dit. Känner inte att det är nån bra idé att ta spruta som gör henne ännu mer ledsen (jag vet hur det var sist!) och kinkig och dessutom kan ge henne feber när hon redan är gnällig som det är idag..

Något bättre dag idag

Man ska inte ropa hej.. dagen är inte över ännu men peppar PEPPAR har den här dagen varit lite bättre rent magmässigt. I det stora hela måste jag säga. Bättre redan under dagen. Dock en massa gaser, men jag lyckades göra mig av med en hel massa genom att utföra mina "gymnastiska övningar" och springa en sväng. Tack och lov för det. Gaser som sitter fast i tarmen är inge vidare. Här är magmassage a och o.. rätt utförd kan man komma långt med den, även om den är långt ifrån nån universallösning på problemen. Det gäller ju att gaserna sitter så till att de går att komma åt med massage. De har en förmåga att liksom "trassla in sig" och gömma sig bakom organ. På nåt vis?

Dessutom har de en förmåga att hamna mellan vätska och annat tarminnehåll (nu pratar vi skit) och då är de inte så lätta att pressa ur.. här får vi ta till brädan, men det är inte alltid den hjälper heller. Gas stiger uppåt.. fysik..

Hur som helst. Nu är magen åt det sämre hållet igen, men det är som bekant eftermiddag och kvällen börjar närma sig. Alltid sämre då. Man får vara glad för det lilla? Att magen inte tokvärkt hela dagen.

Lite orolig för mina vovvar bara. Känns som de är rätt missnöjda med den minimala lektiden vi haft den här veckan och de visar det ganska tydligt. Undrar just vad de kommer säga om lördag, då vi skall släpa med dem på fest och lämna dem ganska mycket ensamma.. hua, jag fasar... men de får i alla fall komma hem till min mamma och springa av sig i hennes trädgård innan dess. Man får göra det bästa av situationen. I alla lägen.

God morgon (tidig sådan)

Det blev en tidig morgonpromenad idag med. Dels för att jag kände att det "var lika bra" när jag ändå var uppe, för att slippa magstressen innan maken skulle iväg.. hinna ta hand om den i lugn o ro hemma när lillan (förhoppningsvis, det var i alla fall min plan) skulle sova - vilket hon också gjorde - ungefär fem minuter ;) - Hur som helst, det var rätt skönt. Inte så många andra hundar att skälla ut (till Lukas stora förtret) och inte så mycket folk att bry sig om. En stilla, skön och ganska ljummen morgon helt enkelt.

Hur bra det här upplägget blev för magen kan jag egentligen inte svara på. Har inte fått nån vidare respons från den ännu. La om min strateg i lite och tog två kaliumcitrat tabletter efter frukost tillsammans med en magnesiumcitrat (nåja, den ena är kombinerad och innehåller båda men det blev i alla fall dubbla dosen kaliumcitrat). Har kommit fram till att jag inte vill bli lösare i magen för det kommer ju ändå inte ut. Kaliumcitratet skall ju hjälpa till att slappna av glatt muskulatur så det är lite den effekten jag är ute efter och jag har ju inte uppnått maxdos ännu.

Bytte ut en relaxit efter frukost mot en resulax (allt för att chocka magen) men just den biten har väl inte gjort nån större skillnad. Effekten av tabletterna lär jag se först om ca sex timmar. Det brukar börja röra runt ganska precis sex timmar efter intag. I min tarm i alla fall. Har minskat movicoldosen till en påse på morgonen och två på kvällen... även detta för att jag helt enkelt inte vill bli lösare i magen jag vill bara få ut skiten!! Kort och gott..

Dagen till ära tänkte jag annars göra lite hemgjord glass. Som om jag inte ätit nog med glass den här sommaren? Fördelen med hemgjord glass är ju att man vet precis vad man har i och kan stoppa i precis vad man har i. På det viset blir den väl i alla fall något hälsosammare än köpglassen som är ungefär detsamma som 100% fri från naturliga ingredienser!! 

Det går troll..

Det går nog troll i det här med att inte få sova. Har inte haft många sammanhängande timmars sömn över huvud taget veckan som gått och det börjar faktiskt kännas. Nog för att jag är van att inte sova speciellt mycket men när man tvingas upp då man faktiskt lyckats somna av sig själv.. det är ingen hit. Då skiter sig hela grejen liksom.

Inte nog med att lillan varit extra kinkig i veckan och liksom vänt på dygnet. Hundarna har gått o blivit magsjuka också. .Båda två, Är det inte det ena så är det det andra? Nu tror jag i och för sig att sjävla "magsjukan" i deras fall snarare beror på att vi bytt foder igen och dessa små känsliga stackare är just det - känsliga stackare. De tål ju inte kostomlägg bara sådär och allergifodret skiljer sig ganska radikalt i sammansättning jämfört med det betydlig fettsnålare foder vi gett dem sista tiden. Får väl skylla oss själva med andra ord. Borde tänkt till lite där och gjort omlägget lite pö om pö..  jag hoppas det get sig snart och att deras magar kommer i balans fort.

Min egen mage? Mår inge vidare alls. Kommit fram till att puréad mat inte är nån bra idé den här veckan ,med tanke på att jag skall försöka ta mig iväg med maken på jobbkonferens/fest på lördag och om jag skall göra det kan jag inte (precis som med hundarna) hoppa fram och tillbaks mellan olika kostupplägg. Då blir det pannkaka av alltihop även för min del och det vill jag helst undvika. Så roligt är det inte att leva på mos att jag känner att jag gör det "Bara för att" när jag gör det skall syftet verkligen vara att må bättre efter.

Tänkte tagit mig ut på en löprunda igår efter vårt kaotiska ikeabesök men orkade inte. Skallen var inte med mig och inte kroppen heller för den delen. Ikea veckan efter lön, en regnig dag dessutom, var verkligen ingen bra idé. Skallen sprängde både av stress, sömnbrist och nitroglycerinsalvan tror jag. Krämade på rätt rejält igår eftersom jag inte märkt nån effekt av den veckan som gått.

Nu har jag dessutom uteslutit potassium iodine ur min dmso blandning eftersom jag är uppe i två veckors användning och just den produkten påverkar ämnesomsättningen.. får väl införa igen om jag inte märker förbättring inom nån månad eller så med det andra jag håller på med. 

En händelserik men sömnlös natt

Jag hade hoppats på en god natts sömn, men jag fick allt annat än just det. En svårsomnad liten som envisades med att bli buren och annars visa sig från sin mest högljudda sida, vägrade dessutom att äta inför natten och tillslut fick jag i henne mat genom att mata samtidigt som jag gungade henne och sjöng krokodilen :-/ Puh! När hon väl somnade var hon allt annat än lugn i sin säng. Sparkade o viftade o gud vet allt.

Till råga på allt var Tuffe utom sig av oro. Skakade, gnydde, ögonen uppspärrade, krafsade på dörren - det blåste ju..  det här är inte sant! Först har han reagerat på regnet flera kvällar och nätter, det kan ju börja åska.. regn=åska i Tuffes värld. Nu reagerar han alltså även på att det blåser. Jises. Slutade med en nattlig promenad (maken fick ta den) och ett koppel i sängen. Av nån anledning blir han lugn när han är fastkopplad och ligger i sängen med oss. Fråga mig inte varför?

Lillan vaknade tre gånger inatt, däremellan allt detta sprattel. Sov hos mig sista halvan av natten för att få henne att komma lite till ro och då var det min tur (istället för sängsidornas) tur att ta emot alla dessa sparkar. Jag är åtminstone inte gjort av trä. Magen åt skogen och blev inte bättre av allt detta vara vakandet. Maken snarkade däremellan.. så tja, magstatus idag? Behöver jag säga mer... 

Vattnet fortfarande fast i tarmen

Den här dagen har magmässigt inte varit någon bra dag. Jises. Vattnet som fastnade i tarmen imorse har verkligen suttit fast. Det är fortfarande kvar. :( Relaxiten jag tog till för att försöka bli av med det imorse gjorde ingen större nytta. Den ställde mest till det ännu mer. Med tanke på att jag visste att det brukar fastna borde jag ju tänkt annorlunda och struntat i det där vattnet. Stått ut med maghelvetet som det var - eller något i den stilen. Nu ville jag bli av med värken och det var där min dumhet slog till. Det blev ju inte bättre direkt.

Lillan o jag har myst en hel del idag. Hon har legat på golvet och gjort något som i alla fall liknade att apa efter mig då jag gjorde mina bollövningar. Jag är glad att ingen såg oss!! Det verkade vara ett rätt effektivt pass för när hon började gäspa och jag la henne i sin säng stupade hon i sömn direkt. Det var inte minsta tecken till gnäll utan hon bara somnade. Jag antar att hon behövde det efter gårdagens pers. Sover fortfarande, en timme senare. Vi får se hur den här eftermiddagen och kvällen slutar! <3

Vatten som fastnar i tarmen

Jaha, då var vi här igen. Magen har inte riktigt varit med mig den här morgonen (heller). Kan bero på att jag var lite extra stressad över att bli klar med magen innan maken försvann iväg för att springa sitt Solomon trail lopp idag? Kan bero på att jag lade större delen av dagen igår till att försöka trösta en grinig liten tjej som inte nöjde sig med annat än att jag gick omkring och bar på henne hela dagen? Det sätter sina spår. Speciellt när man har en kropp som inte fungerar som den ska.

Hur som helst. Bestämde mig (dum som jag var/är) för att testa den där vattenbulben jag fick från kirurgen igen. Vad hände? Vattnet fastnade såklart. Så nu sitter man här med hela tarmen full med vatten som kluckar runt och ställer till det. Försöker med en relaxit för att bli av med det eftersom det här vattnet (både nu och av ren erfarenhet jag har ju varit med många gånger förr) tenderar att förvärra tarmproblemen nåt kolossalt.

Får se om det funkar.. jag tvivlar.. oavsett arg på mig själv eftersom det blev en relaxit mer än vad jag hade tänkt mig. Försöker ju att dra ner på dem.. :( lyckats sådär bra kan man väl sammanfatta det som.

Kroniska tarmproblem har ju oftast tätt samband med trauman man varit med om i livet. Många gånger är det värt att ställa sig frågan när de startade eller när de eskalerade, om det är förknippat med någon speciell händelse i livet? Jag vet precis när mina tarmproblem eskalerade till den grad de är i idag och när de förvärrats. Visst var det en parasitinfektion som drog igång skiten 2003 men eftersom jag redan hade min svaga punkt i tarmen (sedan födseln) kanske det inte var så konstigt att det var just magen som gick åt skogen? Händelserna därefter gjorde inte saken bättre. Samma år var jag med om en otäck grej i England och det var efter den händelsen som jag för första gången hamnade på akuten med tarmvred. Sen den dagen har det bara gått utför.

Vet att min mage genom åren blivit otroligt dålig på att hantera stress. Eller jag. Hade inte så ont av det förr, inbillade jag mig i alla fall, men nu - i kombination med övriga tarmproblem. -. är stressfaktorn en faktor som jag till varje pris försöker utesluta men som är helt omöjligt att helt bli fri ifrån. En vanlig mage mår inte bra av stress och en sjuk mage mår ännu sämre. Det är bara att konstatera.