måndag 19 september 2016

Reduktion eller elimination av kostfiber


Fick ett intressant mail från en av mina läsare angående kostfiber och reduktion eller total eliminering av dessa för att minska symtom från magen. För egen del är det där lite av ett vågspel. Det gäller att inte få FÖR mycket fibrer men inte heller FÖR lite och dessutom är det av största vikt att det är rätt typ av fiber. De där som inte retar för mycket och inte bildar en massa gas.

För vissa av oss är det a och o att utesluta fibrer för att få en välfungerande tarm och för andra av oss behövs de -  i lagom dos. Den där hetsen kring kostfiber som var för några år sedan har skördat sina offer och forskningen har väl snarast visat att ett för högt intag ställer till mer än vad det hjälper för oss med känsliga magar. Annat var det för några år sedan när ökat intag av fibrer var lösningen på all världens magproblem.

Här kommer i alla fall studien jag fick ta del av och som kan vara intressant att läsa även för den som ännu inte testat att utesluta eller minimera fibrer ur sin kost. Att FODMAP funkar och/eller minskar symtom från känsliga magar är väl mer regel än undantag idag och man hör talas om det i princip överallt. Detta är ett lite annat sätt tillvägagångssätt men precis som FODMAP väl värt att testa.


Artikeln kommer från World Journal of Gastroenterology

Stopping or reducing dietary fiber intake reduces constipation and its associated symptoms Kok-Sun Ho, Charmaine You Mei Tan, Muhd Ashik Mohd Daud, Francis Seow-Choen Kok-Sun Ho, Charmaine You Mei Tan, Muhd Ashik Mohd Daud, Francis Seow-Choen, Seow-Choen Colorectal Surgery PLC, Singapore 238859, Singapore Author contributions: Seow-Choen F designed the research; Tan CYM and Mohd Daud MA were responsible for data collection and analysis; Ho KS and Seow-Choen F wrote the paper. Correspondence to: Francis Seow-Choen, MBBS, FRCSEd, FAMS, Seow-Choen Colorectal Surgery PLC, 290 Orchard Road, The Paragon No. 06-06, Singapore 238859, Singapore. seowchoen@colorectalcentre.com Telephone: +65-67386887 Fax: +65-67383448 Received: January 4, 2012 Revised: April 18, 2012 Accepted: April 22, 2012 Published online: September 7, 2012 Abstract AIM: To investigate the effect of reducing dietary fiber on patients with idiopathic constipation. 

METHODS: Sixty-three cases of idiopathic constipation presenting between May 2008 and May 2010 were enrolled into the study after colonoscopy excluded an organic cause of the constipation. Patients with previous colon surgery or a medical cause of their constipation were excluded. All patients were given an explanation on the role of fiber in the gastrointestinal tract. They were then asked to go on a no fiber diet for 2 wk. Thereafter, they were asked to reduce the amount of dietary fiber intake to a level that they found acceptable. Dietary fiber intake, symptoms of constipation, difficulty in evacuation of stools, anal bleeding, abdominal bloating or abdominal pain were recorded at 1 and 6 mo.

 RESULTS: The median age of the patients (16 male, 47 female) was 47 years (range, 20-80 years). At 6 mo, 41 patients remained on a no fiber diet, 16 on a reduced fiber diet, and 6 resumed their high fiber diet for religious or personal reasons. Patients who stopped or reduced dietary fiber had significant improvement in their symptoms while those who continued on a high fiber diet had no change. Of those who stopped fiber completely, the bowel frequency increased from one motion in 3.75 d (± 1.59 d) to one motion in 1.0 d (± 0.0 d) (P < 0.001); those with reduced fiber intake had increased bowel frequency from a mean of one motion per 4.19 d (± 2.09 d) to one motion per 1.9 d (± 1.21 d) on a reduced fiber diet (P < 0.001); those who remained on a high fiber diet continued to have a mean of one motion per 6.83 d (± 1.03 d) before and after consultation. For no fiber, reduced fiber and high fiber groups, respectively, symptoms of bloating were present in 0%, 31.3% and 100% (P < 0.001) and straining to pass stools occurred in 0%, 43.8% and 100% (P < 0.001). 

CONCLUSION: Idiopathic constipation and its associated symptoms can be effectively reduced by stopping or even lowering the intake of dietary fiber. © 2012 Baishideng. All rights reserved. Key words: Dietary fiber; Constipation; Chronic idiopathic constipation; Abdominal bloating Peer reviewers: Dr. Jit Fong Lim, Gleneagles Hospital Singapore, 6 Napier Road, No. 09-09, Gleneagles Medical Centre, Singapore 258499, Singapore; Poh-Koon Koh, Professor, Capstone Colorectal Surgery Centre, Mt Elizabeth Hospital, 3 Mount Elizabeth, No.07-08, Singapore 238499, Singapore Ho KS, Tan CYM, Mohd Daud MA, Seow-Choen F. Stopping or reducing dietary fiber intake reduces constipation and its associated symptoms. World J Gastroenterol 2012; 18(33): 4593-4596 Available from: URL: http://www.wjgnet. com/1007-9327/full/v18/i33/4593.htm DOI: http://dx.doi. org/10.3748/wjg.v18.i33.4593 INTRODUCTION Lack of fiber in the diet was first postulated in 1971 World J Gastroenterol 2012 September 7; 18(33): 4593-4596 ISSN 1007-9327 (print) ISSN 2219-2840 (online) © 2012 Baishideng. All rights reserved. Online Submissions: http://www.wjgnet.com/esps/ wjg@wjgnet.com doi:10.3748/wjg.v18.i33.4593 WJG|www.wjgnet.com 4593 September 7, 2012|Volume 18|Issue 33| Ho KS et al. 

Dietary fiber and constipation as the cause of diseases such as diverticulosis, hemorrhoids and colorectal cancer[1]. Since then, partly due to widespread media publicity, it is now widely accepted that dietary fiber is a necessary component of a healthy diet and is required for normal bowel movement[2-5]. It is popularly used in the management of constipation by the public and by many doctors. Insoluble fiber is known to increase stool weight and decrease colonic transit time[6,7]. Fiber is said to aid in water retention in the colon and results in stools that are less dry and easier to evacuate. However, the reality is that stool moisture content remains at 70%-75% regardless of the amount of fiber and water consumed[7,8]. There is recent evidence that low fiber intake does not equate to constipation[9]. Patients with chronic constipation also have similar fiber intake to controls[10-13]. Patients with chronic constipation may also have worsening symptoms when dietary fiber intake is increased[14]. Another study found that lactulose was more effective in easing constipation when compared with fiber[15]. It has also been our experience that many patients with constipation are already consuming a large amount of fiber before they seek medical attention. We therefore carried out a prospective longitudinal case study to investigate the effect of decreasing dietary fiber in patients with idiopathic constipation. 

MATERIALS AND METHODS Constipation was defined clinically in patients who presented either with symptoms of straining to expel bulky large stools or a bowel frequency of less than one motion per 3 d over a period of at least 3 mo. Patients who presented to the clinic with symptoms of constipation, abdominal distension, pain or bloating, difficulty in evacuation with or without symptoms of rectal bleeding were considered for the study. For the purpose of this study, we did not distinguish between slow colonic transit type or obstructed defecation type of constipation nor did we attempt to classify the patients according to irritable bowel syndrome subtypes. All the patients underwent colonoscopy to exclude colonic lesions. Patients who had colorectal cancer, previous colonic surgery, melanosis coli or thyroid disorders were excluded. Patients with anal conditions such as severe prolapsed hemorrhoids, chronic anal fissure or any other condition that required surgery were also excluded. Sixty-three consecutive patients after normal colonoscopy were enrolled into the study from May 2008 to May 2010. Each patient was to act as their own control. The physiology of the gastrointestinal tract and the bulking effects of dietary fiber were explained to the patients[16,17]. Patients were then instructed to completely stop their intake of dietary fiber, including vegetables, cereals, fruits, wholemeal bread and brown rice for 2 wk. Those who were vegetarians were asked to eat white rice instead of unpolished rice, white bread instead of whole meal bread, and to take processed bean products for protein. They were to continue their normal quantities of carbohydrates and proteins. Sieved fruit juices and clear vegetable soups were allowed. Patients were instructed not to take any laxatives during these 2 wk. After 2 wk, patients were asked to continue on with as little fiber in their diet as they were comfortable with for the long term. Patients were followed up at 1 mo and 6 mo intervals and final results were analyzed at 6 mo. Data collected included age, sex, general dietary fiber intake, symptoms of constipation, difficulty in evacuation of stools, anal bleeding, abdominal bloating or abdominal pain. Constipation was recorded as the interval in days between bowel movements. Difficulty in evacuation was a subjective measure and patients were asked to choose from one of 3 degrees (no straining, occasional or moderate straining and severe straining or straining most of the time). Statistical analysis All data was entered into a secured database, and accessed only by the authors. The paired samples t test was performed using SPSS for Windows (SPSS Inc., Chicago, United States), version 17.0 on an IBM personal computer. Results are expressed as mean ± SD.

 RESULTS There were 16 males (25.6%) and 47 (74.4%) females, median age 47 years (range, 20-80 years) included in the study. At the commencement of the study, all patients were already on a high fiber diet or taking fiber supplements. After 2 wk of a no fiber diet, patients were asked to continue on as little fiber in the diet as they were able to follow if this were to give them relief from their symptoms. At 6 mo, 41 patients continued on a no fiber diet and 16 were on a reduced fiber diet. The remaining 6 patients continued on a high fiber diet for various reasons including being vegetarians or inability to stop consuming dietary fiber for religious or personal reasons. The median age of patients who stayed on a no fiber diet was 46 years (range, 21-80 years), on a reduced fiber diet was 45 years (range, 20-65 years) and on a high fiber diet was 59 years (range, 28-75 years). There was no statistical significant difference in age between the 3 groups. There was also no statistical difference in sex between the 3 groups (Table 1). At 6 mo follow-up, the interval between bowel movements decreased with the reduction in fiber intake (P < 0.001). Forty one patients who completely stopped fiber intake had their bowel frequency increased from one motion in 3.75 d (± 1.59 d) to one motion in 1.0 d (± 0.00 d) (P < 0.001). Of 16 patients who reduced their dietary fiber intake, 12 patients had daily bowel movement, 3 had one bowel movement every 2 to 3 d and one had a bowel movement every 4 to 6 d, giving one motion per 1.9 d (± 1.21 d) on a reduced fiber diet compared with 1 motion per 4.19 d (± 2.09 d) on a high fiber diet (P < 0.001). There was no change in the frequency of bowel movement for patients who continued with high dietary fiber intake, with one motion per 6.83 d (± 1.03 d) before and after consultation (P = 1.00). WJG|www.wjgnet.com 4594 September 7, 2012|Volume 18|Issue 33| There was also a difference between the groups in the proportion of patients with associated symptoms. For symptoms of bloating, all of those on a high fiber diet continued to be symptomatic, while only 31.3% in the reduced fiber group and none of the no fiber group had symptoms (0%, P < 0.001) (Table 2). With regards to straining, all those on a no fiber no longer had to strain to pass stools. Of those who reduced dietary fiber, 7 of 16 showed improvement while the symptoms remain unchanged in those who remained on a high fiber diet (P < 0.001 between groups). Symptoms of abdominal pain only improved in patients who stopped fiber completely while those who continued on a high fiber diet or reduced fiber diet did not show any improvement (Table 2). In addition, those on a no dietary fiber diet no longer had symptoms of anal bleeding. DISCUSSION This study has confirmed that the previous strongly-held belief that the application of dietary fiber to help constipation is but a myth. Our study shows a very strong correlation between improving constipation and its associated symptoms after stopping dietary fiber intake. However whilst there was no significant difference between the mean age of the 3 groups with different postconsultation dietary fiber intake, older patients seemed less likely to stop dietary fiber, although this did not reach significance. We did not survey the actual reasons for resuming dietary fiber. The clinical impression during consultation however was that some of these patients were vegetarians, some felt uneasy not eating any fiber, whilst others could not completely discontinue fiber due to constant media and peer pressure to increase dietary fiber. Constipation is often mistaken by the layman as the state of not passing stool, with the subsequent false notion that making more feces will allow easier defecation. In truth, constipation refers to the difficulty in evacuating a rectum packed with feces, and easier defecation cannot possibly be affected by increasing dietary fiber which increases bulky feces. In this paper, we looked at constipation both as the number of days before each motion as well as the ease of defecation. It is well known that increasing dietary fiber increases fecal bulk and volume. Therefore in patients where there is already difficulty in expelling large fecal boluses through the anal sphincter, it is illogical to actually expect that bigger or more feces will ameliorate this problem. More and bulkier fecal matter can only aggravate the difficulty by making the stools even bigger and bulkier. Several reviews and a meta-analysis had already shown that dietary fiber does not improve constipation in patients with irritable bowel diseases[18-21]. The role of dietary fiber in constipation is analogous to cars in traffic congestion. The only way to alleviate slow traffic would be to decrease the number of cars and to evacuate the remaining cars quickly. Should we add more cars, the congestion would only be worsened. Similarly, in patients with idiopathic constipation and a colon packed with feces, reduction in dietary fiber would reduce fecal bulk and volume and make evacuation of the smaller and thinner feces easier. Adding dietary fiber would only add to the bulk and volume and thus make evacuation even more difficult. Whilst it is often stated in physiology textbooks that bulking agents improve peristalsis, there is no proof of this in practice nor experimentally. Regardless of the food ingested, small intestinal and right mid colonic contents are fluid and all ingestible dietary fiber is suspended therein. Dietary fiber, therefore, cannot act as solid boluses for the initiation of peristalsis. In fact, dietary fiber had been shown to retard peristalsis and hold up gaseous expulsion in human experiments[22]. Dietary fiber is also associated with increased bloatedness and abdominal discomfort[22]. Insoluble fiber was reported to worsen the clinical outcome of abdominal pain and constipation[18-20]. In our recent study, patients who followed a diet with no or less dietary fiber intake showed a significant improvement, not just in their constipation, WJG|www.wjgnet.com 4595 September 7, 2012|Volume 18|Issue 33| Variable General (n = 63) No fiber (n = 41) P value Reduced fiber (n = 16) P value High fiber (n = 6) P value Age (yr), mean (range) 47 (20-80) 46 (21-80) 0.864 45 (20-65) 0.459 59 (28-75) 0.052 Sex1 n (%) 16 (25.4) 15 (36.6) 0.258 1 (6.25) 0.034 0 (0) < 0.01 Table 1 Age and sex of all patients, segregated by post-consultation dietary fiber intake 1 Numbers of male in each group. Corresponding P values for the age and sex of each category to the overall mean are provided. Symptom Symptoms at presentation (n = 63) High dietary fiber (n = 6) P value Reduced dietary fiber (n = 16) P value No dietary fiber (n = 41) P value Anal bleeding 31 4 1 4 0.216 0 < 0.001 Constipation 63 6 1 12 0.041 0 < 0.001 Bloatedness 33 6 1 5 0.041 0 < 0.001 Strain in bowel opening 63 6 1 9 0.004 0 < 0.001 Abdominal pain 13 3 1 2 0.164 0 0.012 Table 2 Symptoms at presentation and at 6 mo following change in dietary fiber intake Ho KS et al. Dietary fiber and constipation but also in their bloatedness. Patients who completely stopped consuming dietary fiber no longer suffered from abdominal bloatedness and pain. These symptoms are caused by the fermentation of dietary fiber by colonic bacteria, which produces hydrogen, carbon dioxide and methane[23]. Gases that are trapped by peristaltic colon exert pressure on the walls, causing the abdominal pain experienced by patients. This was previously observed in a prior study on younger patients, when dietary fiber had been shown not to be effective in the management of children with recurrent abdominal pain or bloating[21]. Stools only become well-formed in the sigmoid colon and rectum and by this time, especially in constipated subjects, more stools result in more evacuation problems. It is not logical to increase both the volume and size of stool in patients with idiopathic constipation and indeed for anybody with difficulty in passing stools, e.g., due to anismus or anal spasm from anal stricture, fissure or pelvic outlet disorders. We have shown that decreasing the bulk and volume of feces immediately enables the easier evacuation of smaller and thinner stools through the anal sphincter mechanism. This eliminates the need to strain in passing stools, and prevents the tearing of the anal sphincter and bleeding due to large and bulky fecal loads. None of our patients experienced anal bleeding or straining following complete abstinence from dietary fiber. The results of this study should lead us to reexamine popular beliefs in benefits of dietary fiber and more studies should be undertaken to confirm or repudiate these results. In conclusion, contrary to popularly held beliefs, reducing or stopping dietary fiber intake improves constipation and its associated symptoms. COMMENTS Background It is a widely accepted view that dietary fiber is essential for gut health and to promote bowel movements. However, most patients with chronic constipation seen by the authors were already taking high fiber diet with no improvement in their symptoms. Research frontiers The role of dietary fiber in patients with chronic constip is reevaluated. Innovations and breakthroughs The authors showed that reducing dietary fiber intake may actually improve symptoms of chronic constipation. Applications This could bring relief to millions of people suffering from chronic constipation in that reducing their dietary fiber intake may relieve their symptoms and suffering. Peer review This paper is a preliminary study looking at the effects of dietary fiber on the symptoms of constipation on a small cohort of cases. The discussion provided an overview of the evidence available in the literature on this topic and gave a fresh perspective on the benefits or harm of excessive dietary fiber. All in all, this is an interesting preliminary study that warrants publication and further research. 

REFERENCES 1 Burkitt DP. Epidemiology of cancer of the colon and rectum. 1971. Dis Colon Rectum 1993; 36: 1071-1082 2 Spinzi G, Amato A, Imperiali G, Lenoci N, Mandelli G, Paggi S, Radaelli F, Terreni N, Terruzzi V. Constipation in the elderly: management strategies. Drugs Aging 2009; 26: 469-474 3 Anderson JW, Baird P, Davis RH, Ferreri S, Knudtson M, Koraym A, Waters V, Williams CL. Health benefits of dietary fiber. Nutr Rev 2009; 67: 188-205 4 Sturtzel B, Mikulits C, Gisinger C, Elmadfa I. Use of fiber instead of laxative treatment in a geriatric hospital to improve the wellbeing of seniors. J Nutr Health Aging 2009; 13: 136-139 5 Gallagher P, O’Mahony D. Constipation in old age. Best Pract Res Clin Gastroenterol 2009; 23: 875-887 6 Müller-Lissner SA. Effect of wheat bran on weight of stool and gastrointestinal transit time: a meta analysis. Br Med J (Clin Res Ed) 1988; 296: 615-617 7 Eastwood MA, Robertson JA, Brydon WG, MacDonald D. Measurement of water-holding properties of fibre and their faecal bulking ability in man. Br J Nutr 1983; 50: 539-547 8 Marlett JA, McBurney MI, Slavin JL. Position of the American Dietetic Association: health implications of dietary fiber. J Am Diet Assoc 2002; 102: 993-1000 9 de Carvalho EB, Vitolo MR, Gama CM, Lopez FA, Taddei JA, de Morais MB. Fiber intake, constipation, and overweight among adolescents living in Sao Paulo City. Nutrition 2006; 22: 744-749 10 Preston DM, Lennard-Jones JE. Severe chronic constipation of young women: ‘idiopathic slow transit constipation’. Gut 1986; 27: 41-48 11 Anderson AS. Dietary factors in the aetiology and treatment of constipation during pregnancy. Br J Obstet Gynaecol 1986; 93: 245-249 12 Campbell AJ, Busby WJ, Horwath CC. Factors associated with constipation in a community based sample of people aged 70 years and over. J Epidemiol Community Health 1993; 47: 23-26 13 Towers AL, Burgio KL, Locher JL, Merkel IS, Safaeian M, Wald A. Constipation in the elderly: influence of dietary, psychological, and physiological factors. J Am Geriatr Soc 1994; 42: 701-706 14 Müller-Lissner SA, Kamm MA, Scarpignato C, Wald A. Myths and misconceptions about chronic constipation. Am J Gastroenterol 2005; 100: 232-242 15 Quah HM, Ooi BS, Seow-Choen F, Sng KK, Ho KS. Prospective randomized crossover trial comparing fibre with lactulose in the treatment of idiopathic chronic constipation. Tech Coloproctol 2006; 10: 111-114 16 Chuwa EW, Seow-Choen F. Dietary fibre. Br J Surg 2006; 93: 3-4 17 Tan KY, Seow-Choen F. Fiber and colorectal diseases: separating fact from fiction. World J Gastroenterol 2007; 13: 4161-4167 18 Lesbros-Pantoflickova D, Michetti P, Fried M, Beglinger C, Blum AL. Meta-analysis: The treatment of irritable bowel syndrome. Aliment Pharmacol Ther 2004; 20: 1253-1269 19 Rees G, Davies J, Thompson R, Parker M, Liepins P. Randomised-controlled trial of a fibre supplement on the symptoms of irritable bowel syndrome. J R Soc Promot Health 2005; 125: 30-34 20 Bijkerk CJ, Muris JW, Knottnerus JA, Hoes AW, de Wit NJ. Systematic review: the role of different types of fibre in the treatment of irritable bowel syndrome. Aliment Pharmacol Ther 2004; 19: 245-251 21 Huertas-Ceballos A, Logan S, Bennett C, Macarthur C. Dietary interventions for recurrent abdominal pain (RAP) and irritable bowel syndrome (IBS) in childhood. Cochrane Database Syst Rev 2008; (1): CD003019 22 Gonlachanvit S, Coleski R, Owyang C, Hasler W. Inhibitory actions of a high fibre diet on intestinal gas transit in healthy volunteers. Gut 2004; 53: 1577-1582 23 Goodlad RA. Dietary fibre and the risk of colorectal cancer. Gut 2001; 48: 587-589 S- Editor Gou SX L- Editor Cant MR E- Editor Li JY WJG|www.wjgnet.com 4596 September 7, 2012|Volume 18|Issue 33|

Reduktion eller elimination av kostfiber


Fick ett intressant mail från en av mina läsare angående kostfiber och reduktion eller total eliminering av dessa för att minska symtom från magen. För egen del är det där lite av ett vågspel. Det gäller att inte få FÖR mycket fibrer men inte heller FÖR lite och dessutom är det av största vikt att det är rätt typ av fiber. De där som inte retar för mycket och inte bildar en massa gas.

För vissa av oss är det a och o att utesluta fibrer för att få en välfungerande tarm och för andra av oss behövs de -  i lagom dos. Den där hetsen kring kostfiber som var för några år sedan har skördat sina offer och forskningen har väl snarast visat att ett för högt intag ställer till mer än vad det hjälper för oss med känsliga magar. Annat var det för några år sedan när ökat intag av fibrer var lösningen på all världens magproblem.

Här kommer i alla fall studien jag fick ta del av och som kan vara intressant att läsa även för den som ännu inte testat att utesluta eller minimera fibrer ur sin kost. Att FODMAP funkar och/eller minskar symtom från känsliga magar är väl mer regel än undantag idag och man hör talas om det i princip överallt. Detta är ett lite annat sätt tillvägagångssätt men precis som FODMAP väl värt att testa.

file:///C:/Users/Jessica/Downloads/Reducing%20dietary%20fiber%20intake%20reduces%20constipation.pdf


söndag 11 september 2016

Bröd som magen gillar

Det är väl ingen nyhet att många känsliga magar reagerar på dagens processade, glutenrika färdigköpta bröd. Kolla listan över ingredienser och tja...  vem som helst borde väl egentligen reagera. Hur mycket ska ett bröd behöva innehålla egentligen? Inte så mycket alls om du frågar mig.

Nu bakar jag ju det mesta av vårt bröd själv. Efter mycket experimenterande har jag till och med blivit rätt haj på det där med proportioner och konsistens skulle jag säga. Visst blir några av mina experiment mindre bra men å andra sidan man måste ju misslyckas för att kunna lyckas också. Om man aldrig gör några fel, hur lär mna sig då? Hur blir man bättre? Jag misslyckas, lyckas och får dem riktigt bra mellan varven. Det får jag väl tacka min envishet och experimentlusta för.

Hur som helst. Eftersom jag aldrig mått särskilt bra av färdigköpt bröd eller framförallt färdigköpt bröd av vete (vitt vete och potatis i kombo är en katastrof som jag upptäckte tidigt. Jäsfabrik deluxe) har jag medvetet dragit ner på konsumtionen av just det. Länge. Köper visserligen fortfarande en del rostbröd, dinkelrutor och liknande, men ska jag äta större mängder bakar jag helst själv. När tiden och lusten finns så att säga. Nu har jag ett litet lager i frysen och det är ju bra. Maken gillar, barnen gillar...  jag vet vad jag har i och jag kan bestämma proportioner själv. Winwin. Magen blir gladare.

För mig är tricket att jäsa LÄÄÄÄNGE. Antingen som en surdeg (som tar mer tid) eller att röra ihop en ganska lös deg tidigt på morgonen för att grädda sent på kvällen och använda lite (minimalt) med jäst för bästa resultat. Degen blir härligt porig och brödet av den segare sorten som får en krispig skorpa. När jag lyckas allra bäst alltså ;-)

Eftersom jag sällan bakar med vetemjöl (använder det visserligen till trolldeg men... den äter vi ju inte...) blir det mycket dinkel, skrädmjöl, majsmjöl, bovetemjöl, durra, teff och så vidare. Allt som oftast med olivolja, havssalt, örtkryddor, psylliumhusk...   magen blir så mycket gladare! Sen gäller det ju att få konsistensen rätt. Det kan lätt bli alldeles för kompakt. Hög temperatur och rejält geonomgräddat skall det också vara för den där lite crunhiga ytan. Lufta ugnen och kör på :)

Ett tips för den som älskar bröd och har svårt att vara utan det, men samtidigt vill vara lite snällare mot magen :) 

onsdag 7 september 2016

Sjukstuga

Puh. Den här veckan har varit en smärre pers. Började med att Lukas kräktes i slutet av förra veckan. Sent på kvällen och massor . mitt på mattan Kul. Bara att sanera. Efter det började Olivia bli krasslig, eller ja, hon började eg redan i början av förra veckan fast det bröt inte ut förrän i helgen. Förkylning deluxe som gick över i slemhosta och resulterade i hemska nattliga kräkningar även för hennes del. Kräkningar som sprayade ner hela badrummet - och hennes säng. Bara att sanera. Vid det här laget var även jag krasslig och huvudet sprängde. Inte direkt bästa sättet att kurera genom att vara uppe och sanera badrum mitt i natten och dessutom ta hand om krassliga barn. Vovvarna märkte såklart av vad som pågick och blev stissiga de med.

Förkylningen blev bättre för Olivia efter det där, men hon har varit krasslig flera dagar. Inga fler spyor, tack och lov, men för Jonathan höll det på att gå samma väg häromkvällen,.  Slutade med att jag tog Olivia i vår säng med hink bredvid och Anders tog Jonathan i soffan med hink och handdukar som täckte det mesta. Vi har varit med förr. Barnkräks har en förmåga att hamna precis överallt. Speciellt om de kommer lite snett uppifrån.

Tack och lov blev de inga flera spyor efter det där och idag mår vi alla lite bättre, men mitt skit hänger kvar och vill inte riktigt ge med sig. Andra omgången sen midsommar och jag som aldrig brukar bli förkyld. Det här har inte varit en nådig variant. Satt sig på stämbanden, halsen, näsan, bihålorna, skallen, musklerna, ja överallt. Fy vad sjuk jag har känt mig. Nåja, dent som inte dödar härdar eller hur var det?

Tog mig i alla fall iväg till Uddevalla häromdagen, sjukdom till trots, för att prova ut värmehandskar och sockar hos arbetsterapeuten. Har redan bokat om det där besöket ett par gånger och kände inte riktigt att jag hade möjlighet att boka om en gång till. Tack o lov var maken hemma och hjälpte mig med barnen så jag kom iväg men fy, kände mig som en vandrande smitthärd. Kommer inte göra om det igen. 

lördag 3 september 2016

MSM - Lite matnyttig info...

Källa: http://www.naturliganorrland.se/msm-21946679

MSM – helt naturligt och deltar i hundratals processer i kroppen

Svavel utgör 0,25% av människans totala kroppsvikt. Svavel finns i alla vävnader, speciellt proteinrika sådana. De största mängderna finns i tre svavelbärande aminosyror; metionin, cystin och cystein. Svavel förekommer också i organiska sulfater och sulfonider samt i små mängder i B-vitaminerna, B1 och biotin. Svavel förekommer som tillskott i form av MSM.

MSM (Metylsulfonylmetan) har alltid varit en naturlig del i näringskedjan och finns i grönsaker, frukt och kött. MSM finns i alla våra celler, men utsöndras och behöver som andra mineraler och vitaminer fyllas på.

Allt slags kött (speciellt nötkött), fisk, ägg, vassle och mjölk innehåller proteiner och är därför svavelrika. De grönsaker som är rikast på svavel är vitkål, brysselkål, broccoli, ärtor, torkade bönor, lök, vitlök och vete (kli).

MSM rekommenderas som kosttillskott för att det är värmekänsligt och ej tål uttorkning En stor del av det naturliga MSM:et i maten blir förstört när vi lagar och förvarar maten. Dessutom avtar MSM-halten i kroppen med åldern och behöver fyllas på. Människokroppen har minst svavelreservoar av alla däggdjur.

MSM används i flera hundra olika kemiska processer för att tillgodose kroppens metylerings- och transsulfure­rings­processer. Många av dessa syftar till att avgifta kroppen. Det organiska svavlet hjälper till att bygga upp de svavelbaserade aminosyrorna metionin, cystein, cystin och taurin.

MSM används för att skapa dopamin, endorfiner, B-vitaminer, enzymer, hormoner och immunoglobu­liner. Det gör att vid brist på svavel och metylgrupper kan ett tillskott av MSM påverka kroppen positivt i en mängd sammanhang. Nedan listas en rad av dessa:

Hjärna
MSM övergår i ämnen som är livsviktiga för en optimalt fungerande hjärna; dopamin, seratoin, endorfiner, enzymer och hormoner och kan därför vara effektivt mot olika typer av depressioner.

Hjärta och kärl
  • MSM ger kroppen viktigt metyl, vilket minskar den skadliga bildningen av homocystein som ofta bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar
  • Djurförsök med kaniner som matades med koleste­rolrik kost visade att de kaniner som fick tillskott av MSM inte utvecklade plackansamlingar i blodkärlen.
  • MSM sägs minska åldringsprocessen i kroppen

Luftvägar
  • MSM har i vetenskapliga studier visat sig minska snarkning. Spraya MSM-spray (en del MSM-pulver i sex delar vatten) i näsan och halsen strax innan sänggående.
  • En studie i Oregon Health Science University visade att 80% av de 35 medverkande fick en signifikant minskning av sina snarkbesvär.

Lever och galla
  • MSM hjälper levern att utsöndra galla.
  • Det spekuleras över om svavel förlänger livet och även kan skydda mot toxiska ämnen. Både svavel och metyl används för kroppens avgiftning, men i olika processer
  • MSM tillsammans med magnesium är viktigt för avgiftning av svavelsyra.
  • MSM minskar effekten av selen- och tungmetall­förgiftning.

Bukspottkörtel och blodsockerbalans
  • MSM innehåller organiskt svavel som är viktigt för kolhydratmetabolismen och glykosanvändningen
  • MSM mjukar upp cellväggarna som annars har svårt att ta upp insulin och socker och då minskar belast­ningen på bukspottkörteln som annars bara fort­sätter producera mer och mer insulin (Diabetes typ 2)
  • Insulin tillverkas av svavelsubstanser

Mage och tarm
  • MSM kan hjälpa vid olika magbesvär genom att främja den naturliga tarmrörelsen genom att blockera ämnet kolinesterase, en tarmrörelse­hämmande substans som orsakar besvär speciellt hos äldre människor.
  • MSM får fart på trilskande magar oavsett om det är förstoppning eller diarré som besvärar
  • MSM minskar sura uppstötningar som kan tränga upp genom magmunnen.

Skelett och benvävnad
  • MSM har i en vetenskaplig studie visat sig kunna stoppa den brosknedbrytning, artros, som kan uppträda i olika sjukdomstillstånd. 
  • Det organiska svavel som MSM innehåller tas upp av kroppen och ger kroppen det den behöver för att kunna sköta underhåll och reparation av brosk i leder. Svavelmolekylerna ger strukturen i det svampliknande materialet brosk.

Hud
  • MSM ger kroppen tillskott av viktigt svavel som används för att hålla kroppens mest förekommande protein, kollagen, mjukt och smidigt. 
  • MSM accelererar sårläkning med 50%. Dricks samt används som kräm. Blanda en tredjedel MSM-pulver med två tredjedelar kräm (stöt pulvret i mortel först).
  • MSM mjukar upp huden och kan även minska rynkor och kraftiga ärrbildningar s.k. kelloider. MSM är effektivt på operationsärr, brännskador och hudbristningar.
  • MSM kan läka svårbehandlade sjukdoms­symptom som svåra eksem och självsprickor, psoriasis, lupus och sklerodermi.
  • MSM är effektivt mot akne.

Hår och naglar
  • MSM ger kroppen tillskott av viktigt organiskt svavel, en viktig komponent i byggandet av hår och naglar. Ett exempel är proteinet keratin som byggs upp av bl.a. aminosyran cystin.
  • Tunna, ojämna och spruckna naglar hämtar sig snabbt och blir tjockare, jämnare och hela. Naglarna växer dessutom snabbare.
  • Livlöst och tunt hår får liv och lyster av MSM.
  • Håret blir oftast även tjockare. Även dålig hårväxt stimuleras av MSM. Håret växer även snabbare. En dubbelblindstudie i USA på hår och naglar konstate­rade att 100 % av dem som tagit MSM-tillskott uppvisade ökad hårtillväxt.

Tänder
  • Borsta tänderna med MSM. Det ger tandköttet väl­behövligt organiskt svavel. Det stoppar kroniska tandköttsblödningar och agerar antiinflammatoriskt och smärtlindrande.
  • MSM fungerar även i viss mån lite tandblekande
  • En studie i USA visade att den grupp patienter som förutom vanlig profylax även fick borsta tänderna med en MSM-produkt, hade hela 67 % mindre tand­köttsproblem än kontrollgruppen.

Ögon
  • MSM ger ögonen det viktiga organiska svavel som behövs för att hålla linsen mjuk och smidig. Det förebygger åldersseende. Åldersseende är när linsen hårdnar och ögat inte längre kan fokusera på nära håll. Det beror inte på att musklerna åldras.
  • Eftersom MSM mjukar upp cellerna i ögat så innebär det att ögat lättare tryckutjämnar och lättare lämnar ifrån sig olika slaggprodukter, d.v.s. att man kan förebygga grå och grön starr.
  • Många som använder MSM upplever att de får förbättrad syn efter ett tags användning.

Muskler
  • MSM har en energifrämjande förmåga genom att mjuka upp cellerna så att de effektivare tar upp syre och näring och lättare avger slaggprodukter.
  • MSM höjer mjölksyratröskeln, vilket ger mindre risk för träningsvärk.

Immunförsvar
  • MSM kan hjälpa kroppen att skydda sig mot parasiter genom att skapa en hal hinna i tarmarna som hindrar parasiter att fästa. MSM konkurrerar med parasiterna om s.k. receptorpunkterna. Amöbor, ringmaskar och andra parasiter spolas helt enkelt ut ur tarmsystemet, eftersom de inte kan hålla sig kvar.
  • I USA räknar man med att 85% av befolkningen har en eller flera parasiter i kroppen. Parasiterna kommer oftast genom konsumtion av dåligt tillagat kött eller dåligt sköljda grönsaker.
  • MSM har en astma- och allergidämpande förmåga genom att verka som ett naturligt antihistamin. Rensar även ut allergena ämnen ur kroppen genom den avgiftande effekt svavel och metyl har. MSM kan minska pollenallergi, pälsdjurs- och kvalster­allergi, födoämnesallergier, läkemedels­allergier/överkänslighet
  • MSM verkar oftast väldigt snabbt och effektivt vid astma

Nervsystem
  • MSM har en smärtdämpande förmåga genom att mjuka upp cellväggarna så att en effektiv tryckutjämning kan åstadkommas. Vädermänniskor kan känna väderförändringar genom den tryckskillnad som uppstår mellan cellens insida och det tryck som uppstår utanför cellen.
  • MSM minskar den molande långvariga smärtsignal­förmedling som de s.k. C-fibrerna (nervtrådar) förmedlar.
  • MSM ökar blodcirkulationen i kroppen, vilket stimulerar själva läkningsprocessen.
  • MSM minskar muskelspasmer
  • MSM är känt för att kunna ge lindring för olika reumatiska och autoimmuna tillstånd genom att verka broskuppbyggande, energigivande, saliv- och tårvätskestimulerande samt avgiftande.

Ämnesomsättning
MSM är viktigt tillsammans med B-vitaminerna för ämnesomsättningen och som en del av de vävnadsbyggande aminosyrorna.

Celldelning
  • MSM ger kroppen tillskott av viktigt metyl – en förutsättning för att kroppens metylationsprocess och DNA-delning skall fungera ordentligt.

Dosering
Eftersom MSM är känt för att kunna starta utrensningsreaktioner (av gifter och kroppens restprodukter), så rekommenderas att man börjar försiktigt. Vissa kan även ha en känslig mage att ta hänsyn till. Börja därför att blanda ut en liten mängd MSM-pulver i juice eller vatten.

Första veckan tar man ett kryddmått om dagen. Sedan ökar man med ett kryddmått varje vecka tills man fått effekt (vanligen ca  1–3 teskedar per dag). När du till slut får effekt, så går du tillbaka till en dos på 0,5–1 tesked per dag.

Ta gärna MSM tillsammans med C-vitamin, det förbättrar den effekt MSM har i kroppen.

Ta MSM på morgonen, då det syresätter kroppen och ger en uppiggande effekt och man kan få svårt att sova om man tar det senare.


Olika sätt att ta MSM
Du kan ta MSM invärtes genom att blanda ut pulvret i lite vätska och dricka det, men du kan också:
  • blanda MSM-pulver i kräm eller sava och applicera lokalt på svullna och värkande områden.
  • blanda MSM-pulver i vätska och skölj eller badda med mot t.ex. akne.
  • blanda med vatten och gör din egen spray. Spraya sedan i näsa och svalg mot snarkning.
  • borsta tänderna eller skölj munnen med MSM för ett friskare tandkött. 
  • MSM och glukosamin har i en vetenskaplig studie i Indien visat sig minska smärtindex med hela 79 % hos artrospatienter efter 12 veckors användning. Kombinationen MSM och glukosamin har visat sig ge bättre och snabbare förbättring och smärtlindring hos personer med artros.

MSM och interaktioner
MSM har precis som bl.a. Omega 3 (fiskolja), ingefära, Ginko Biloba, vitlök och E-vitamin en liten blodför­tun­nande effekt. Tar man blodförtunnande läkemedel bör man konsultera sin läkare innan man börjar med MSM.

MSM påverkar egentligen blodets fibrinogener och gör att blodet inte klumpar sig så lätt. Det är en naturlig önskvärd egenskap hos blodet, men om man tar läkemedel med samma verkan så kan effekten bli för stor.


Gör egen spray med MSM och Kolloidalt Silver (KS)

Blanda 1 del MSM med 6 delar Kolloidalt Silver i en sprayflaska och 
  • Spraya i näsa, mun, hals vid begynnande förkylning. Gärna flera gånger per dag
  • Spraya (eller droppa) i ögonen vid inflammationer (Håll ca 30 cm ifrån ögat, så att det bara blir en dusch mot ögat)
  • Spraya/droppa i ögonen för att hålla linsen mjuk och ung
  • Spraya på sår för snabb läkning och minimera ärrbildning 

Spraya gärna flera gånger per dag för bästa effekt.

Har man en lite sprayflaska på 30 ml, så tar du 1 tsk MSM och fyller sedan upp med KS.

Ny kula med MSM

Det har gått ännu någon månad sedan jag skrev sist. Har haft en fantastiskt skön sommar måste jag säga, magen till trots. Nått så många mål den här sommaren som vi bara kunnat drömma om tidigare år och det känns som en liten vinst i sig. Magen har inte varit bra, tvärtom - därför känns det extra bra att kunna säga att sommaren trots allt varit såpass bra som den ändå har. Får väl tacka vädret för en stor del av måendet. Vad man än säger påverkar knoppen hur kroppen mår och tvärtom.

Har startat på en ny kula med MSM (organiskt svavel för den som inte vet). Började på en sådan för många år sedan, men la ner mina försök ganska omgående eftersom jag fick alldeles för mycket negativa reaktioner av den. Så här i efterhand kan jag väl inse att jag gick ut för hårt. Började på för hög dos och trodde att jag skulle må bättre snabbare på det viset. FEL. Gör om gör rätt. Den här gången har jag gått ut betydligt försiktigare. Ett kryddmått en vecka, ett och ett halvt kryddmått nästa vecka och så vidare. Nu är jag uppe på tre kryddmått och målet är väl att nå någonstans omkring en tesked eller två. Lite beroende på hur det går och hur jag mår.

De negativa reaktionerna har inte låtit vänta på sig. De satte igång redan första veckan på minidosen ett kryddmått. Magen ballade ur, blemmor ploppade upp, exem har blossat upp allt eftersom. Jag förmodar att det är ett tecken på att kroppen reagerar och försöker rensa ut. Vet ju sedan tidigare att gamla "åkommor" kan blossa upp igen innan kroppen läker. Hade exem i barndomen och varit ganska förskonad sedan dess men nu...  fy. Hårbotten har varit hemsk. Har sprayat den med aloe vera och andra lugnande grejer och fått det någorlunda i schack, men vi får väl se. Har fått exem under armarna också, något jag aldrig haft. Måste ha mycket skit i min lilla kropp :(

Nä, vi får väl se vad som händer. Problemen i kroppen har funnits där en väldigt lång period så jag räknar inte med att mirakel skall ske över en natt. Målet är att hålla ut tills jag kommer upp i optimal dos och se vad som händer där. En sak är säker och det är att MSM är något som är bra för de flesta kroppar då svavel ingår i många kroppsliga processer och är ett ämne som vi inte får i oss speciellt mycket av