Constella - uppföljning och avslut

Jaha, då kan man bocka av ännu ett läkemedel som vare sig hjälpt eller förbättrat situationen. Snarare åt det sämre hållet. Ja, mycket mer åt det sämre hållet faktiskt. Har mått fan den här veckan. Riktigt jävla överjävligt. Det blir så när kemikalier orsakar diarréer som inte kommer ut. Magen växer, värken förvärras och tillslut fick jag både ögonflimmer och skallebank. Ingen bra kombo. Fick ta MER av mina vanliga mediciner efter några dagar då effekten blev den totalt motsatta. Allt fastnade?! Fick dessutom utslag som kliade i hela ansiktet så jag förmodar att det var en substans jag inte tålde från början... det tog inte mer än tio minuter efter intag tills att det satte igång...  urgh.

Nä, ännu en besvikelse för min del. Läkemedel är inte min bot. Tyvärr. Det är nog bara så enkelt. Ibland önskar man dock att ett litet piller hade varit hela lösningen. Att ett litet piller i alla fall tog bort lite av den här förbaskade smärtan som plågar en varje dag,. Men.. smärtan kommer ju någonstans ifrån. Utan orsak ingen smärta, med orsak mer smärta. Ja, något i den stillen. Det är nog bara så att de där felen måste rättas till för att jag skall få må bättre. Till dess att det är gjort (Eller mirakel skett?!!!) får jag nog fortsätta leva mitt liv på det här inrutade viset med allt var det innebär. Jag lever ju i alla fall. Jag tar mig igenom dagen. Det kunde varit värre... ;-) Det är dock inte utan att jag önskade att jag kunde få ett lite mer "normalt" liv igen. Ett liv där jag kunde vara lite mer som andra. Inte vara så jäkla inrutad, vara lite mer spontan och kunna jobba till exempel. Nåja, var sak har sin tid. Det viktigaste är trots allt att kroppen håller ihop och att vardagen fungerar så bra som det går med de här förutsättningarna. Utan käppar i hjulen. En vacker dag så :) 

Constella

Pratade med min läkare häromdagen. Han ringde! Bara en sån sak.. häromdagen förresten, det var ju faktiskt förra veckan. Time flies, det är en sak som är säker. Fortare och fortare ju äldre man blir känns det som... jag minns att sommarlovet var evighetslångt när jag var mindre. Nu tycker jag att sommaren försvinner fortare än den hinner komma hit. Är det ens någon sommar längre? ;-)

Ok. Läkarsamtal. Vi diskuterade min senaste SmartPill och min läkare konstaterade att PH värdet i magsäcken faktiskt förändrats sedan jag fick mina nya tarmbakterier. Från ca 5,5 till 6,5. Ganska rejäl förändring åt det mer basiska hållet med andra ord. Om det är bra? Det är ingen som riktigt kunnat svara på den frågan, men det mest intressanta är väl hur jag mår och på den fronten är jag inte det minsta bättre.

Hur som helst så bestämde vi (trots att ingen av oss egentligen tror på det) att testa Constella. Egentligen mest för att kunna pricka av och utesluta att den fungerar. Skulle den göra underverk är det ju bara ett stort plus. Mitt stora problem ligger dock inte i själva tarmarbetet utan i koordinationen och tömningen av tarminnehållet, på grund av att det hela tiden blir fnurror på tråden så att säga. På grund av att tarmen matar in i sig själv istället för att mata fram mat. Eller skit om vi skall se det krasst.

Nåja, vi får se. Jag har inte börjat än. Hämtade ut medicinen idag och planen är väl att testa under helgen till en början. Jag lär ju få en del bivekningar så jag vill helst att maken är hemma och inte på jobbet när jag provar. Den som lever får se!

För övrigt är det Fredag igen och jag har förberett en pastasallad med kyckling, räkor och lite asiatiska smaker. Jag hoppas det går hem. Lite halvlyxig chokladtårta på dinkel och kokosfett efter det. Blir nog gott. Det ser i alla fall gott ut. Alltid en början. Det mesta jag hoppas på idag är dock att få sova inatt. Har varit en tuff vecka och inte minst natten som gick. 

Semlemuffins

Skulle haft besök av en vän idag. En vän som jag faktiskt inte träffat på en sisådär sju år. Jises, time flies! Hon skulle kommit hit och lunchat med oss, men det blev tyvärr inställt för andra gången i rad. Först var det jag som fick ställa in och den här gången var det hon som blivit dåligt. Vad är väl en bal på slottet? Sjukdomar rår man inte på, men visst känns det lite tråkigt. Maten i kylen är det minsta problemet, det blir många luncher som redan är avklarade den här veckan...  :) Städningen.. tja, då slipper jag väl städa på torsdag då och kan med "gott samvete" ta mig till naprapaten igen för att knäcka iordning min nacke. Den har blivit mycket sämre igen så jag hoppas verkligen att han kan få rätsida på den.

Tänkte göra mig till och baka semlor idag, men insåg att jag vill göra något med lite mer nytänk (eller så är jag bara otålig och orkar inte vänta in jäsning och så vidare... ;-)) så det får bli en variant på kardemummamuffins på dinkel med honung och mandel i..  tänkte dela dem och mosa bananer med kardemumma blandat med havre eller sojagrädde. Vi får se. Men jag tror det kan bli bra. Vi får se.

För övrigt så har det varit en tuff natt. Lillan höll oss vakna bägge två vilket innebar att skallebanken jag haft de senaste fem dagarna inte velat ge med sig inatt heller. Vet inte riktigt varför hon varit så orolig men jag hoppas då verkligen att den här natten blir bättre. Både för hennes och vår skull såklart.

Tarmen? Kass! Väntar samtal från min läkare i stockholm imorgon för att förhoppningsvis diskutera senaste smartpill. Får se om han ringer. Jag vågar inte hoppas för mycket.

SmartPill - the end :)

Jag tog ju till en del medicin igår eftersom buken sprängde så förbaskat på mig. Medicin för att få tarmen att inte stanna upp helt. Trampade på cykeln halva dagen och gjorde ungefär lika mycket yoga.. jag vet. Man SKA inte röra sig FÖR mycket när man har den här SmartPill kapseln nedsvald i systemet, men vad gör man inte när fanskapet ställer till så mycket problem? Fick tillslut ut kameran (tror jag i alla fall eftersom mottagaren indikerade att den slutat ta emot information från kapseln) och körde på med mina medel som vanligt. Fy fan säger jag bara. Trots att jag höll på mer eller mindre hela dagen mådde magen förjävligt. Smärtan ville inte ge sig, tarmen var uppretad och igensvullen och ville inte släppa ifrån sig... ja, det var en smärre pers. Fick i alla fall en lugnare tarmkväll än kvällen innan och idag känns det ytterligare något bättre efter att jag fått sköta mig som jag brukar "normalt" med alla dessa rutiner. Skönt! Puh!

En sak är dock säker. Tarmen funkar inte som den ska och den där smärtan som uppstår när saker o ting fastnar. Den är bara för mycket. Varje gång jag gör något sådant här inser jag hur begränsad jag faktiskt är och hur otrolig viktigt det är att jag sköter mina rutiner som jag "ska". Att jag inte slarvar. Varje slarveri kostar på hälsan och tar lång tid att komma ikapp igen.

Jag är i alla fall glad att slippa åka till Huddinge igen imorgon. Kommer skicka kapseln på posten. Så mycket smidigare! Sen hoppas jag bara att informationen de får ut leder till att någon lite mer konkret plan skapas igen. En sådan som fanns för några år sedan och som bara rann ut i sanden.

Imorgon fyller jag år IGEN. Jises vad tiden går! Har bestämt att vi skall fira detta med "Hämtthai" - ironiskt kanske, det där som andra köper som "snabbmat" tycker jag är lyx. Lagar ju alltid maten själv annars. Att få den serverad emellanåt känns faktiskt lite lyxigt. Nog för att jag älskar att laga mat, men ibland kan det vara skönt att bara slippa tänka. Det är ju lite olika viljor och smaker här hemma för tillfället så det blir många mål lagade varje dag.

Nej, tillbaks till SmartPill. Jag är glad att den lämnat min kropp för den här gången och tänker inte svälja nån ny kapsel inom den närmsta tiden i alla fall. Tarmen ska få vila. Vad skönt det känns att säga det. Vila från saker som inte är gjorda för att svälja med andra ord. 

SmartPill, fortsättning.

Det har nu gått två dagar sedan jag svalde kameran. Har inte varit på dass alls. Buken spränger något otroligt och igår tog jag faktiskt till movicol för att fanskapet inte skall fastna helt. Ännu har inget hänt förutom att buken bara växer och växer (jag överdriver inte när jag säger att jag har en stenhård kula nedanför midjan som inte går att trycka in med våld.. urgh... stenhård!) Det värker, det bultar, det krampar.. jag kommer få ta till mer konkreta grejer idag om det inte går igenom av sig självt inom någon timme eller två. Fixar inte den här värken längre och jag har stått ut med mer än vad jag känner att jag borde klara av. Vet ju vad som händer om det står still för länge. Det går andra vägen. Det är påväg åt det hållet eftersom trycket är så förbaskat högt nu och det är fullt upp till mellangärdet.

Sist kom kapseln ut vid den här tiden pga det höga buktrycket. Den här gången var förutsättningarna sämre redan från scratch och det känns inte alls som trycket kommer putta ut den. Har cyklat, yogat, promenerat... klunkat vatten i mängder men hjälper det? Icke. Sns:en har varit på hela tiden, precis som förra gången. Tagit movicol, vilket jag inte gjorde sist men inte heller det gör någon skillnad. Det trodde jag väl i ärlighetens namn inte heller, jag tog den mest i förebyggande syfte eftersom jag känner hu tarmen låst sig. För att det inte skall bli mer katastrof än nödvändigt när jag väl börjar ta mina mediciner som vanligt igen. Har knådat buken till skavsår nu så även där känns motiveringen till att lägga ner det här försöket ganska stark. Får ju inte ut luften utan att knåda med våld och när skinnet redan börjar bli flått så... duschen imorse var hemsk. Vattnet brände. Det där är bara inte bra. Det finns en gräns för vad man kan stå ut med. Även om det pajar slutresultatet så att säga. Vi får se...