Höststäd

Det har (trots en vecka med sömnlösa nätter och så många spyor i knäet så jag har liksom slutat räkna dem plus kräkincident i bilen med mer eller mindre totalsanering av ytorna i baksätet så...) varit en ganska bra helg hittils. Jag räknar helgen från igår lunch, eftersom maken är hemma halva fredagarna och hjälper mig med barnen och jag igår kom iväg en sväng med min mamma och fick några timmar på egen hand. Det var ett välkommet avbrott igår måste jag säga, även om jag nästan har lite dåligt samvete över att säga så. Det handlade om tre timmar totalt, vilket inte direkt är nån jättelång tid, men det var ändå en stund utan att behöva tänka på något annat än mig själv och det jag hade framför mig. Man hinner mycket på tre timmar när tillfället ges ;-)

Hur som helst. Har passat på att klippa gräsmattan idag (välbehövligt kan man säga, jag hoppas det blir sista gången innan hösten). Det har liksom varit ett sånt där överhängande måste som var skönt att kunna bocka av. Under sommaren har jag normalt gillat att klippa gräset och sett det lite som min terapi, men nu kändes det mest som ett måste som behövde bockas av medans vädret var på vår sida. Som idag. Underbart. Kan inte säga mycket mer än så. En näst intill perfekt höstdag rent vädermässigt och hade bara hälsan varit med mig och magen lite snällare hade jag kunnat spendera hela dagen utomhus. Nu har vi dock varit ute så mycket vi kunnat under våra förutsättningar idag och jag är glad att vi valde att ta vara på dagen.

Nu får det bli helg och hemgjord pizza med äpplepaj på trädgårdens åpplen står på menyn. Det vattnas redan i min mun :) 

Den som väntar...

Jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta? Fick ett samtal från dolt nummer i slutet av förra veckan som jag missade att besvara. Det ringde inte igen så jag hoppades på att det var en försäljare, men hade ändå känslan av att det kunde vara något viktigt. Dolda nummer i min värld brukar oftast handla om läkarsamtal. De verkar ju inte gilla att man ser deras nummer... ;-)

Hur som helst ringde det upp dagen därpå, även då från dolt nummer. Den gången hann jag svara och tur var väl det... någon hade hört min önskan tror jag...  eller som i det här fallet, läst mitt brev ;-) Det var från Östra och de ville kalla mig till undersökning av mina elektroder med efterföljade läkarbesök (kors i taket, när sist hände det? Inte sen jag opererades!) plus att de skulle försöka få representanten från medtronic att närvara vid besöket... den man jag försökt få med mig till Huddinge när jag varit där...   intressant! Fick datum och två preliminära tider så nu gäller det. Kirurgen kanske inte direkt är mitt förstahandsval då det känns lite som han bränt sina förtroendebroar hos mig, men men...  man ska inte ropa hej eller måla fan på väggen sägs det ju. Den som lever får se. 6 oktober är det dags. Vi får väl se vad som händer. Det lönade sig visst att få svart på vitt från Huddinge och att skicka det vidare...

Inspiration att pyssla

Hösten har kommit med stormsteg. Eftersom jag normalt gillar att vara ute så mycket som möjligt och inte riktigt haft samma möjlighet när regnet pissar ner har jag googlat mig förstörd efter inomhuspyssel man kan göra tillsammans med barnen.

Testade armband av gummiband, som jag tyckte var ett roligt och relativt billigt pyssel, men som tyvärr var lite för avancerat för min äldsta - treåringen. Kanske om nåt år eller två att det kommer gå lite bättre, men som läget är nu får jag nog nöja mig med att hon orkar pyssla med gummibanden en stund.

Nästa grej har varit att pärla halsband, armband och andra smycken. Ett mycket uppskattat pyssel som man kan hålla på med i princip hur länge som helst. Nackdelen har varit att det är många små delar och med en liten knodd på åtta månader i närheten känns det sådär.. speciellt som storasyster gärna delar med sig av sina pärlor och man får vara på sin vakt med ögon i bakhuvudet hela tiden.

Det sista jag kommit in på är att dekorera porslin. Tyvärr inget som passar så bra när man ska pyssa med barnen, men gud så kul det var! En riktigt liten ny hobby som jag roat mig med när lilleman slumrat några stunder under dagen. Riktigt riktigt kul sätt att piffa upp gammalt tråkigt porslin ;-)

Mediciner kontra kirurgi?

Har faktiskt glömt att uppdatera efter senaste sjukbesöket i sthlm. Det blev så mycket på en gång. Olivia blev dålig i samma veva som vi åkte (tajming värre, sist hon var dålig var när vi åkte till Italien för ett år sedan) och det skapade en del stress i sig. Att hon sedan lyckades smitta ner sin mormor gjorde inte saken bättre. Stress över att lilleman inte varit sådär vidare värst förtjust i långa bilresor gjorde liksom att vi lade all fokus på att komma fram så snabbt och säkert som möjligt. Att vi dessutom hade med en halvstissig vovve i bilen gjorde det hela lite mer komplicerat. Men, peppar peppar förutom den där biten med stissiga hunden så gick resan upp faktiskt över förväntan. Det tog bara ca en timme längre än det brukar göra, och det får man väl säga är rätt bra med tanke på omständigheterna och betydigt fler stopp!

Läkarbesöket då... tja, vad ska man säga? Tiden jag fick hos min läkare kan jag då inte klaga över i alla fall. Nästan två timmar får man vara tacksam för! Kaffepaus på mitten dessutom.. ;-) Inte var dag det händer! Klart bättre att ha tid på gastrolab än att ha tid på mottagningen där allt sker på löpande band och man får en kvart, max. För att åka sextio mil enkel väg tycker jag två timmar känns mer rimligt... ;-)

Nu fick jag dessvärre inte träffat representanten från Medtronic. Min läkare hävdade att han bytt telefon och inte fått meddelandena som han skickat, om det stämmer eller inte vet jag inte - men det skulle inte förvåna mig. Teknikens under.. hur som hade de en "telefonkonferens" under tiden jag var där och jag vet inte hur mycket mer vi hade fått ut av att ha honom på plats.

Jag fick lite nya styrkor och lite nya pulslängder på de få program som fortfarande fungerar och de första dagarna var det i alla fall inte sämre, även om det gått tillbaks åt fel håll igen. Min läkare var dock något uppgiven och var återigen inne på spåret med kirurgi före mediciner då jag svarat uselt på de flesta och mina tarmstopp är av det fysiska slaget som inte läker. Att prolapsen förvärrats såg han inte direkt som något positivt. Det kommer liksom inte läka av sig själv utan snarare förvärras med tiden, vilket jag redan fått erfara.

Problemet, som han sa, ligger i logistiken och byråkratin. Hur vi ska lösa den biten vet jag inte riktigt., men det är inget vi löser här och nu. Bollarna är satta i rullning och sen får vi se. Det är dock inte det enda problemet. Jag ser det som ett ganska stort problem att han inte riktigt tror på operationen heller. Att de flesta förvärras eller hamnar på samma utångsläge som innan de blev opererade tillslut, men att operationen förmodligen är nödvändig trots allt med alla de risker den innebär. Suck. Ja, den som lever får se. Vad gäller mina elektroder har jag skickat utskriften vidare till Östra.. den som visar att två är paj...  vi får se vad de väljer att göra med den men jag hoppas de fattar sitt fönuft till fånga och bestämmer sig för att kalla mig, precis som jag bett om i mitt brev. 

Bakterierna styr vår tarm, vår hjärna och vårt.. liv?

Det har väl inte undgått någon som själv har tarmproblem att tarmbakterier plötsligt hamnat på tapeten igen? Att det plötsligt blivit intressant med forskning som rör just vår bakterieflora i tarmen och hur den påverkar det mesta i kroppen, om inte allt...? Att "magkänslan" inte bara är något påfund man hittat på utan i största grad borde tas lite mer på allvar?




Min läkare har varit inne på den här banan länge, jag har ju redan fått prova avföringstransplantation. Dock utan större effekt och till ett ganska högt pris för min del, då denna inte ingick i läkemedelsförmånen utan snarare verkade på forskningsbasis och jag fick bekosta baletten (och resan) själv. En inte allför liten summa om man ska se det krasst när det inte gav den effekt vi kanske hade hoppats på. PH förändrades i tarmen, det gjorde det, men den positiva effekten uteblev.




För den som missat artikeln i GP härodagen går det att läsa mer om tarmbakterier och deras potential här nedan:


Källa: http://m.gp.se/nyheter/sverige/1.2828372-bakterierna-i-tarmen-styr-ditt-liv



Bakterierna i tarmen styr ditt liv
Publicerad 13 sep 2015
Uppdaterad 13 sep 2015
5011 70 59
SVERIGE
Ny forskning visar att bakterierna i tjocktarmen inte bara kan påverka en lång rad sjukdomar – de kommunicerar också med hjärnan och kan styra vår kroppsvikt, personlighet och till och med vårt beteende. Vi går alla – bokstavligen – på magkänsla.


På senare år har intresset för tarmbakterier närmast exploderat i forskarvärlden. En lång rad olika sjukdomar och tillstånd har visat sig ha samband med en förändrad tarmflora, som diabetes, allergi, astma, MS, autism, Parkinson, tarmsjukdomar, hjärtsjukdom och vissa cancerformer.

Och den gamla upptäckten att donerad avföring kan bota svår diarré har fått ny acceptans.


Tore Midtvedt, bördig från Norge och professor emeritus i medicinsk mikrobiell ekologi vid Karolinska institutet i Stockholm, har forskat om tarmbakterier i över 55 år. Han har bland annat upptäckt att bakteriernas gener – som är hundratals gånger fler än människans – inte bara kommunicerar med våra tarmceller utan också kan styra våra gener. Dessutom tycks de kunna kommunicera med vår hjärna och därigenom påverka den.

Halvt på skämt säger Tore Midtvedt till en norsk tidning att han finner det märkligt att ingen har skrivit en deckare om en skurk som tar kontroll över människor genom att manipulera deras tarmbakterier.



Läs också: Carin Hjulström: Tarmen släpper inte in vem som helst



Faktum är att det inte alls är så långsökt. Det forskas redan i dag på psykobiotika, det vill säga livsmedel med tillsatta bakterier som ska ha effekt på hjärnan.



Sedan tidigare visar amerikanska studier att vissa tarmbakterier kan manipulera oss genom att styra våra hungerkänslor, vad vi väljer att äta, och att bli sugna på näringsämnen som gynnar just dem och som ger dem en fördel mot andra bakteriearter i tarmsystemet.

Genom att lura hjärnan att den är hungrig kan bakterierna också påverka risken för fetma. Slanka personer som fått en bakterieflora från en överviktig donator har själva snabbt blivit överviktiga.

Tarmbakterier tycks även kunna påverkar ångest. Deprimerade personer har visat sig ha en annan bakterieflora än icke deprimerade.

Studier har också visat att de gener som är kopplade till inlärning och minne är förändrade hos möss där bakterierna tagits bort.

Bakterierna tycks dessutom påverka personligheten hos möss. Möss som lever i en bakteriefri miljö har visat sig vara betydligt modigare än andra möss. Bakterier ger alltså signaler som gör mössen försiktigare. Kanske är de rädda om sin värd?

Vissa bakterier har visat sig kunna styra tillväxten hos bananflugor. Samma slags bakterier, som också finns hos människor, utsöndrar ämnen som påverkar hormoner – vilka i sin tur kan ge upphov till olika beteenden.

Hur bär de sig åt? Bakterierna tillverkar signalmolekyler som påverkar både magens och tarmens nervceller och vagusnerven, som kopplar ihop nervcellerna med hjärnan.

Vagusnerven är därmed en viktig kommunikationskanal mellan bakterierna och vår hjärna.

Så vad är min egen vilja och vad är bakteriernas? Är vi ingenting annat än robotar, kontrollerade av biljontals bakterier?

- Vi måste lära oss att se bakterierna som ett ekosystem som strävar efter att vara i balans med oss människor. Vi är deras värdar och förser dem med mat och husrum. Är värden i balans är bakterierna det också och alla mår bra, säger Tore Midtvedt.



Det finns över 800 arter av tarmbakterier som sinsemellan är oerhört olika. Var och en har sin särskilda funktion, berättar Tore Midtvedt och understryker att mångfalden är nödvändig för att vi ska hålla oss friska.

Han nämner här faran med att ta bort "onda" bakterier, som vid användning av antibiotika. Liksom faran med goda bakterier, som probiotika som tillsats i livsmedel.

- Bakterierna försöker själva hålla systemet i balans, samtidigt som vi kan ödelägga det med antibiotika och fel mat.

Vissa grupper bör helt undvika livsmedel med tillsatt probiotika, varnar han.

- Särskilt personer med bukspottkörtelinflammation, där man i en studie såg att det blev fler dödsfall bland dem som fick mat med tillsatt probiotika. Studien avbröts i förtid. Man har också sett att barn som lagts in på sjukhus med vissa typer av infektioner fick fler störningar när de fick probiotika.

Även friska personer som äter probiotika kan lätt få störningar i sitt ekosystem.

- I mat där man tillsatt probiotika används ofta samma bakteriestam. Om man bara äter en bakteriesort blir den dominerande, och balansen rubbas. Det borde anges på förpackningarna vilken sorts bakterie som livsmedlet innehåller. Detta är en viktig konsumentfråga, påpekar Tore Midtvedt.

Själv undviker han att äta mat med mycket tillsatser och konserveringsmedel.

- Variation i kosten är viktig så att alla bakteriearterna får det de tycker om.

Den största orsaken till obalans i tarmfloran är dock antibiotika. Det tar lång tid att återställa ekosystemet efter en penicillinkur.

- Om man måste använda antibiotika, försök välja en sort som inte har för brett spektrum utan bara tar den bakterie som det gäller, råder Tore Midtvedt.

När den normala tarmfloran slås ut av antibiotika kan det bli en större tillväxt än normalt av bakterier som kan skapa gifter, som i sin tur orsakar diarré. För bland annat äldre personer kan sådana diarréer bli dödliga.

Redan på 1950-talet prövade amerikanska läkare med gott resultat att spruta in avföring från friska donatorer i tjocktarmen på svårt diarrésjuka personer där inget annat hjälpte. Sådana behandlingar har också genomförts i både Sverige och Norge och patienterna har tillfrisknat snabbt.



Ett problem med att transplantera avföring mellan människor kan vara om donatorn har någon smitta som kan överföras till patienten. För att slippa ta prover på varje donator bevarar och odlar Tore Midtvedt och hans forskargruppen på Karolinska institutet tarmbakterier från en frisk norsk donator sedan tjugo år tillbaka. Ett hundratal personer har behandlats med dessa bakterier, varav nästan alla tillfrisknat.

Tore Midtvedt och hans kolleger har nu sökt patent på sin mikrobiota. Förhoppningen är att lyckas frystorka bakterierna och förpacka dem i kapslar.

- Det är ju drömmen vår, men vi är inte där än. Vi går vägar som ingen har gått. Och det är oerhört kul.
MARIA BACKMAN
FAKTA
5011 70 59
TIPSA GP

Imorgon bär det av - igen

Hoppet är det sista som överger en sägs det. Det sämmer ju. Väldigt väl. När man tappar hoppet går det mesta åt pipsvängen så det liksom gäller att hålla det uppe. På ett eller annat vis. Ibland är det lättare sagt än gjort. Ofta faktiskt. Men som sagt, man kommer längre med en massa jävlar anamma än man gör om man bara däckar ihop och väntar på att nåt skall trilla ner från himlen. Nåt som hjälper. Det gör så sällan det.

Känner mig lite smått uppgiven inför läkarbesöket den här gången dock. Känns inte som det kommer ge sådär vidare värst mycket. Var betydligt mer positivt inställd från början, när chansen fortfarande fanns att jag skulle få med en representant från företaget som tillverkar min sns på besöket - men nu..? Nja, min läkare har legat lite på latsidan vad gäller just den här biten och det innebär i slutändan för min del att jag kommer missa chansen till att den där representanten är med och kikar på utrustningen...  vilket i sin tur leder till att chansen till en förbättring eller klar bild av vad som gått snett med apparaturen är ganska minimal. Min läkare är väldigt bra på mycket, men just den här biten är ju inte hans starkaste sida. Därför hade det varit bra att ha någon med som kan skiten så att säga.. nu verkar det dock inte bli så eftersom jag inte fått klartecken från min läkare och inte heller snubben från det andra företaget...  det är liksom a och o för att han skall kunna följa med. Om inte annat rent lagmässigt. Spelar liksom ingen roll vad jag säger i sammanhanget. Det strider ju mot deras moral så att säga. Alltså känns det lite deppigt den här gången... en lång resa som jag förmodar slutar med att jag bara är ännu mer frustrerad och har ännu mer ont. Bilresor är ju inte mitt starkaste kort direkt. Speciellt inte dessa långresor...    det är ett projekt i sig att ta sig iväg...

Hur som helst. Jag kan ha fel och hoppas att så är fallet. I värsta fall kommer jag hem utan resultat, en onödig ansträngning rikare och måste kontakta ett annat sjukhus för att upprepa samma procedur. Ett sjukhus jag inte är sådär vidare värst förtjust i men där chansen till att representanten kan komma med är större. I bästa fall får jag hjälp och besöket leder till en snabb förbättring. Eller så har läkaren hunnit sekvensera mitt dna och jag får i alla fall svar på den frågan. I bästa fall kanske jag tom kommer hem med det där intyget jag väntat på över två månader nu...  den som lever får se! 

Blåbär och goda saker man kan göra med dem

Sedan lillfia började hos dagmamma (och matstrejkat sen första stund) har jag haft lite mer tid att experimentera med olika kombos av blåbär, björnbär och andra goda saker som man kan stoppa i diverse bakverk. Mer och mindre hälsosamma sådana. Eftersom lillfia älskar söta grejer har jag försökt få fram en muffin som går hem men innehåller minimalt eller inget tillsatt socker. Framförallt inget av det vitare slaget. Resultaten har varit mer eller mindre bra. De som gått hem bäst har varit en kombo av kardemumma, vanilj, blåbär och sötat med mosad banan eller agavesirap. Har använt mig av allt från mandelmjöl till dinkel och bovete och alla slag har (peppar, peppar) gått hem. Tillsammans med kokosfett, ägg och lite yoghurt i olika kombinationer och proportioner tycker jag att de funkat rätt bra som en snabb mellis.

Idag var en hemmadag från dagmamman eftersom hon bara är där femton timmar i veckan (vårt val för att hon skall få komma ut och träffa lite andra barn i samma ålder då det inte är några barn hemma nuför tiden...) och de skulle iväg på utflykt idag. Hon är ju såpass åksjuk att vi valt att ha henne hemma när de drar iväg alltför långt utanför väggarna. I samråd med dagmamman så att säga. Förhoppningsvis kommer hon kunna följa med längre fram, när och om åksjukan blir mer lätthanterlig. Eftersom vi var hemma och vädret ute inte direkt visat sig från bästa sidan blev det en del bak även idag. Nu har vi plötsligt frysen full igen, vilket är rätt bra med tanke på hur tom den gapade bara för ett par veckor sedan. Det är aldrig fel att ha lite hembakt att plocka fram när vi får fikabesök här hemma eller om vi vill plocka fram något till kaffet och ha koll på vad det innehåller ;-)