Det var en jobbig dag igår.. precis som föregående del av veckan.. om man bortser från Måndagen som var över förväntan då. Sjukt hur man kan må så dåligt och ha så ont och ändå inte få någon hjälp?
Hur som helst. Jag tog mig iväg med maken till Göteborg igår. Vi hade ju bestämt att gå ut och käka på tu man hand och avverka den hotellnatt som maken hade tillgodo innan den gick till spillo. Sagt och gjort. Jag hade bestämt mig i förväg för att jag skulle åka oavsett. Det gjorde jag också.. oavsett. Kanonvärk med andra ord. Blev bara sämre och sämre under bilresan till Göteborg och väl framme på hotellet var det ren och skär katastrof.
Hotellet var lite, ehrm, en klass för sig. Mornington på Avenyn. Inget jag skulle välja att besöka igen om jag betalade för det men för en gratisnatt ska jag inte säga annat än att det dög.Hade dock inte valt det igen med facit i hand. Lite väl mycket av en klustrofobisk känsla för min smak.. och lite väl mycket bröt från de festande tonåringarna på avenyn. Ligger man vaken hela natten med tokvärk och halsbränna som inte är från denna värld så tar det på krafterna med massa dunka dunka som "förgyller" det hela. Det blir inte lättare att slappna av.
Fick knådat bort en del luft innan vi begav oss, men långt ifrån en bråkdel av vad som satt fast. Ändå tyckte jag att jag fått ur mig någorlunda innan vi åkte. någorlunda, tja allt är ju relativt.. jämfört med hur det ska vara och hur mycket jag knör i mig var det katastrofalt lite. Men som sagt allt är relativt.
Framme vid restaurangen, New Delhi på Vasagatan, bestämde vi oss för var sin fruitpunch att sippa på och var sin liten förrätt (för min del blev det popadums med mango chutney och för makens del blev det lammsamosas med nån raita) redan där gick det käpprätt åt skogen.. magen var en katastrofhistoria för sig. Värken var nästan obeskrivbar. Kändes som hela tarmpaketet skulle komma upp genom matstrupen på mig. När huvudrätten (som bestod av jätteräkor i spenat för min del och butterchicken för makens del ackompanjerat av varsitt naanbröd och lite ris) kom in var jag redan proppfull - och hade ändå "Bara" ätit två popadums. De är inte speciellt matiga.. men det räckte för att fylla en värkande magsäck till bristningsgränsen. Hade problem att få i mig huvudrätten trots att den var försvinnande god.. o naanbrödet mindre än vanligt. Fem jätteräkor kändes som en match, jag brukar inte ha problem att knö i mig minst nio.. :-/ men nu var det en annan femma.. Dessutom bestämde sig bebis för att kicka loss mitt under middagen vilket inte gjorde det hela lättare precis.
Promenaden hem var en mardröm. Sån värk! Fy fan! Trodde jag skulle gå av på mitten. Kunde knappt andas. Blev en tidig kväll, vi var nog tillbaks på hotellet vid kvart över åtta.. pensionärer?!! Ja! Fick knådat ut en del gaser i sängen men fy fan säger jag bara.. tätt följda av denna hemska halsbränna.. det var inte någon rolig natt. Men jag är ändå glad att vi tog oss iväg, att vi kom utanför dörrarna och fick utnyttjat vår hotellnatt som planerat. Den biten är jag stolt över. Att jag däremot inte stod ut med att stanna längre.. är jag mindre stolt över. Men vad gör man? När kroppen inte fungerar.. vad har man för val?
Frukosten imorse var under all kritik, men kompenserades med en härlig räckmacka till lunch. Har bestämt att det blir fisksoppa till kvällsmat med lite glass o hallon därefter.. tills dess försöker jag bemästra magen medan maken är och hämtar våra guldklimpar som varit hos mamma inatt.
Hur som helst. Jag tog mig iväg med maken till Göteborg igår. Vi hade ju bestämt att gå ut och käka på tu man hand och avverka den hotellnatt som maken hade tillgodo innan den gick till spillo. Sagt och gjort. Jag hade bestämt mig i förväg för att jag skulle åka oavsett. Det gjorde jag också.. oavsett. Kanonvärk med andra ord. Blev bara sämre och sämre under bilresan till Göteborg och väl framme på hotellet var det ren och skär katastrof.
Hotellet var lite, ehrm, en klass för sig. Mornington på Avenyn. Inget jag skulle välja att besöka igen om jag betalade för det men för en gratisnatt ska jag inte säga annat än att det dög.Hade dock inte valt det igen med facit i hand. Lite väl mycket av en klustrofobisk känsla för min smak.. och lite väl mycket bröt från de festande tonåringarna på avenyn. Ligger man vaken hela natten med tokvärk och halsbränna som inte är från denna värld så tar det på krafterna med massa dunka dunka som "förgyller" det hela. Det blir inte lättare att slappna av.
Fick knådat bort en del luft innan vi begav oss, men långt ifrån en bråkdel av vad som satt fast. Ändå tyckte jag att jag fått ur mig någorlunda innan vi åkte. någorlunda, tja allt är ju relativt.. jämfört med hur det ska vara och hur mycket jag knör i mig var det katastrofalt lite. Men som sagt allt är relativt.
Framme vid restaurangen, New Delhi på Vasagatan, bestämde vi oss för var sin fruitpunch att sippa på och var sin liten förrätt (för min del blev det popadums med mango chutney och för makens del blev det lammsamosas med nån raita) redan där gick det käpprätt åt skogen.. magen var en katastrofhistoria för sig. Värken var nästan obeskrivbar. Kändes som hela tarmpaketet skulle komma upp genom matstrupen på mig. När huvudrätten (som bestod av jätteräkor i spenat för min del och butterchicken för makens del ackompanjerat av varsitt naanbröd och lite ris) kom in var jag redan proppfull - och hade ändå "Bara" ätit två popadums. De är inte speciellt matiga.. men det räckte för att fylla en värkande magsäck till bristningsgränsen. Hade problem att få i mig huvudrätten trots att den var försvinnande god.. o naanbrödet mindre än vanligt. Fem jätteräkor kändes som en match, jag brukar inte ha problem att knö i mig minst nio.. :-/ men nu var det en annan femma.. Dessutom bestämde sig bebis för att kicka loss mitt under middagen vilket inte gjorde det hela lättare precis.
Promenaden hem var en mardröm. Sån värk! Fy fan! Trodde jag skulle gå av på mitten. Kunde knappt andas. Blev en tidig kväll, vi var nog tillbaks på hotellet vid kvart över åtta.. pensionärer?!! Ja! Fick knådat ut en del gaser i sängen men fy fan säger jag bara.. tätt följda av denna hemska halsbränna.. det var inte någon rolig natt. Men jag är ändå glad att vi tog oss iväg, att vi kom utanför dörrarna och fick utnyttjat vår hotellnatt som planerat. Den biten är jag stolt över. Att jag däremot inte stod ut med att stanna längre.. är jag mindre stolt över. Men vad gör man? När kroppen inte fungerar.. vad har man för val?
Frukosten imorse var under all kritik, men kompenserades med en härlig räckmacka till lunch. Har bestämt att det blir fisksoppa till kvällsmat med lite glass o hallon därefter.. tills dess försöker jag bemästra magen medan maken är och hämtar våra guldklimpar som varit hos mamma inatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar