Skall ut och käka med maken ikväll är det tänkt. I stan. Lite myspys på tu man hand med en hotellnatt dessutom. Han har poäng som vi tänkte göra slut på eftersom de annars försvinner ut i tomma intet. Tanken ar att passa på innan bebis kommer. Känns dock som en pers just nu. Vet inte hur jag ska klara av det? Som jag mår under dagarna nuför tiden.. det är inte mänskligt. Kvällarna ska vi inte prata om.
Trots propavan igår (sömntablett) fick jag inte sovit ordentligt inatt utan vaknade gång på gång pga magsmärtorna och de gaser som satt fast. Fick ur mig en jäkla skjuts med diarré imorse med hjälp av mina andra mediciner och medtoder men det tog inte lång stund förrän tarmen spärrade upp igen. Var den nånsin "Nerspärrad"? Efter frukost var helvetet ett faktum igen då maten envisades med att fastna halvvägs ner i strupen och sitter där o värker. Tokfullt innan jag är klart med hälften ändå trycker jag i mig alltihop. Fråga mig inte varför. Halsbrännan och värken bakom bröstbenet är dessutom tillbaks i sin fulla glans så silicans hjälp (om det nu var den) var kortvarig må jag säga. Klunkat i mig två dunkar snart men inte fasen håller det magen i schack. Inte aloe veran heller, men det visste jag ju redan.. dum som ens tror på att testa igen. Kanske hjälper det någon med en frisk tarm, med måttliga tarmbesvär men till den kategorin hör ju inte jag. Tyvärr.
Fick kallelse till antenatal med posten igår också. Den 23 feb!! Det är ju en månad kvar! Blev lovad en tid i början av februari så jag är måttligt road kan man säga. Ringde sköterskan imorse och försökte ändra tid.. de påstår att läkaren inte har någon mottagning förrän dess. My arse heller! Tror jag inte ett skvatt på. Men vad gör man? Hur får man dem att ändra sig när de redan bestämt sig (eftersom de har sina förbannade policys?) jag blir så trött.. när man har såna besvär som jag har just nu (besvär över huvud taget!) är en månad detsamma som en hel evighet.. :-/ vem vet vad som händer under en evighet?
Hur som helst. Tillbaks till kvällen och den planerade middagen i stan. Vi får väl se hur det går men jag hoppas att magen ger mgi en break (dumdristigt). Om så bara för en liten stund.. en liten frist.. den vore väldigt välkommen. Jag misstänker att det blir som vanligt, det vill säga magen ballar ur mer än nånsin bara för att att jag så desperat vill att den ska må bra.. vad är väl en bal på slottet? Att något som egentligen bara borde vara trevligt o mysigt skall bli en sådan pers?
Trots propavan igår (sömntablett) fick jag inte sovit ordentligt inatt utan vaknade gång på gång pga magsmärtorna och de gaser som satt fast. Fick ur mig en jäkla skjuts med diarré imorse med hjälp av mina andra mediciner och medtoder men det tog inte lång stund förrän tarmen spärrade upp igen. Var den nånsin "Nerspärrad"? Efter frukost var helvetet ett faktum igen då maten envisades med att fastna halvvägs ner i strupen och sitter där o värker. Tokfullt innan jag är klart med hälften ändå trycker jag i mig alltihop. Fråga mig inte varför. Halsbrännan och värken bakom bröstbenet är dessutom tillbaks i sin fulla glans så silicans hjälp (om det nu var den) var kortvarig må jag säga. Klunkat i mig två dunkar snart men inte fasen håller det magen i schack. Inte aloe veran heller, men det visste jag ju redan.. dum som ens tror på att testa igen. Kanske hjälper det någon med en frisk tarm, med måttliga tarmbesvär men till den kategorin hör ju inte jag. Tyvärr.
Fick kallelse till antenatal med posten igår också. Den 23 feb!! Det är ju en månad kvar! Blev lovad en tid i början av februari så jag är måttligt road kan man säga. Ringde sköterskan imorse och försökte ändra tid.. de påstår att läkaren inte har någon mottagning förrän dess. My arse heller! Tror jag inte ett skvatt på. Men vad gör man? Hur får man dem att ändra sig när de redan bestämt sig (eftersom de har sina förbannade policys?) jag blir så trött.. när man har såna besvär som jag har just nu (besvär över huvud taget!) är en månad detsamma som en hel evighet.. :-/ vem vet vad som händer under en evighet?
Hur som helst. Tillbaks till kvällen och den planerade middagen i stan. Vi får väl se hur det går men jag hoppas att magen ger mgi en break (dumdristigt). Om så bara för en liten stund.. en liten frist.. den vore väldigt välkommen. Jag misstänker att det blir som vanligt, det vill säga magen ballar ur mer än nånsin bara för att att jag så desperat vill att den ska må bra.. vad är väl en bal på slottet? Att något som egentligen bara borde vara trevligt o mysigt skall bli en sådan pers?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar