Prata skit ska man inte göra. Det har man fått lära sig från barnsben. Ändå är det så viktigt.. att inte vara rädd för att prata skit - rent utsagt! Ändå är det så satans besvärligt. Kvinnorproblem om inte annat. Anses inte fint att prata bajs. Bara ordet bär ju nästan lite skam på sig, om det inte handlar om småbarn vill säga.
Blev igår uppringd av den här tjejen som bor i samma lilla stad (kan man kalla det stad?! Nja, det är väl tveksamt men nu gör jag det) och blev både ledsen, upprymd och irreterad av samtalet. Inte av att prata med henne såklart, det är ännu en stackars själ som hamnat mellan stolarna i detta fantastiska sjukvårdssystem. Jag blev arg o irreterad över att det faktiskt finns ganska många som lider och som inte får någon hjälp - för att vi bor i fel län?!! Unga tjejer.. som har hela livet framför oss.. men vem fan bryr sig?
Upprymd eftersom jag insett att jag är långt ifrån ensam med mina jobbiga besvär. Hittils bara stött på en som lider av samma sak som jag, eller i alla fall så nära man kan komma - men många som lider av minst lika jobbiga eller handikappande besvär fast av annan art - summa summarum skulle samma behandling kunna hjälpa oss och bespara oss en jävla massa lidande. Nu säger jag inte att den hjälper men den SKULLE KUNNA och det kostar, om man jämför med den livskvalitet vi i dagsläget inte har, inte många kronor att testa.. tre veckor av ett liv vad är det? En elektrod i ryggradn jämfört med ett större bukingrepp - vem kan garantera att bukingreppet blir bra då?? Jag tror inte att det finns någon kirurg som kan göra det. Man kan bara gissa - det säger ju kirurgerna själva också!
Jag är ingen mirakelmänniska som lyckats bli hörd. Jag är inte lyckligt lottad att mina böner äntligen blivit hörda (fast jag ber inte det måste jag ju tillägga ;)) jag har bara gett mig fan på att nu får det vara nog. O jag har bråkat för att få min vilja igenom. En sak har jag insett. Hörs man inte, finns man inte. Gör man sig hörd och hatad (för det är väl det man blir när man bråkar tillräckligt mycket och drar in tillräckligt mycket personer för att göra sig hörd?) tillräckligt mycket.. då finns man plötsligt. Man blir ett problem som de snabbt vill bli av med. Skum taktik, men det verkar ju som det är så det fungerar .. att be om ursäkt för att man finns leder ingenvart. Det har jag lärt mig den hårda vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar