Det har varit den hemskaste av morgonar på länge. Trodde ja mådde skit igår, men tydligen kunde jag må sämre. Bevisat idag. USCH! Spyfärdig från fem imorse, magen i total kaos och en betongkeps på skallen. Morgonpromenaden med hundarna, som brukar vara dagens bästa, var en smärre pers.
Inte nog med att jag mådde fan o höll på att gäspa käken ur led större delen av promenaden. Vi mötte typ varenda grannhund i området som jag normalt fasar för att möta (Lukas skäller ut dem, rycker o sliter i kopplet det är hemskt pinsamt han lyssnar inte på något öra..) och dessutom valde en av dessa mattar att stanna o försöka få honom o hälsa på en av deras fyra hundar.. att Lukas är livrädd (det är därför han skäller) verkade inte bekomma henne. Hon ville fortsatt att de skulle hälsa "det här är en tik o hon är snäll" förklarade hon. "jag ser ju att han är rädd det är synd det är bra om han får hälsa". Jo, han FÅR hälsa man han VILL inte. Han kryper mellan benen på mig, tokskäller, rycker o sliter i kopplet håller på o dra omkull mig.. jagar upp Tuffe. Mardröm. O där står jag mitt i allt insnurrad i koppel och mår allmänt fan. Tillslut lyckas jag komma därifrån. Slutkörd.
Nästan hemma möter vi två hundar till.. "neeeeejjjjj". Jodå. En stor doberman och en lite mindre terrier. Lukas sätter igång igen och håller låda. Händerna är helt röd/blåa av allt drag i kopplet. Till råga på allt ringer telefon i samma veva. Försäkringskassan. Jag känner igen numret. Underbart. Fantastiska tillfälle. Kunde inte kommit mer olämpligt. Får svara snabbt o ursäkta mig, be att få ringa upp. Det fick jag.
Väl hemma ringer jag upp o får tala med ännu en ny handläggare. Denna förklarar att min egen är borta ca 3 veckor men kommer tillbaks. Jag får förklara min situation igen o börjar störtlipa i telefon. Fantastiskt. Hon är dock ganska förstående o ber mig kontakt min läkare igen. Säger att jag ju fortfarande lider av samma åkomma o nu dessutom operation. Men att de ändå måste hantera som ett nytt intyg med nya prövningar.. jo, jag vet. Ändå tacksam att hon ringde. Ibland när livet känns förjävligt är det bra att få prata med någon, även om denna någon råkar vara i form av försäkringskassans handläggare.
Inte nog med att jag mådde fan o höll på att gäspa käken ur led större delen av promenaden. Vi mötte typ varenda grannhund i området som jag normalt fasar för att möta (Lukas skäller ut dem, rycker o sliter i kopplet det är hemskt pinsamt han lyssnar inte på något öra..) och dessutom valde en av dessa mattar att stanna o försöka få honom o hälsa på en av deras fyra hundar.. att Lukas är livrädd (det är därför han skäller) verkade inte bekomma henne. Hon ville fortsatt att de skulle hälsa "det här är en tik o hon är snäll" förklarade hon. "jag ser ju att han är rädd det är synd det är bra om han får hälsa". Jo, han FÅR hälsa man han VILL inte. Han kryper mellan benen på mig, tokskäller, rycker o sliter i kopplet håller på o dra omkull mig.. jagar upp Tuffe. Mardröm. O där står jag mitt i allt insnurrad i koppel och mår allmänt fan. Tillslut lyckas jag komma därifrån. Slutkörd.
Nästan hemma möter vi två hundar till.. "neeeeejjjjj". Jodå. En stor doberman och en lite mindre terrier. Lukas sätter igång igen och håller låda. Händerna är helt röd/blåa av allt drag i kopplet. Till råga på allt ringer telefon i samma veva. Försäkringskassan. Jag känner igen numret. Underbart. Fantastiska tillfälle. Kunde inte kommit mer olämpligt. Får svara snabbt o ursäkta mig, be att få ringa upp. Det fick jag.
Väl hemma ringer jag upp o får tala med ännu en ny handläggare. Denna förklarar att min egen är borta ca 3 veckor men kommer tillbaks. Jag får förklara min situation igen o börjar störtlipa i telefon. Fantastiskt. Hon är dock ganska förstående o ber mig kontakt min läkare igen. Säger att jag ju fortfarande lider av samma åkomma o nu dessutom operation. Men att de ändå måste hantera som ett nytt intyg med nya prövningar.. jo, jag vet. Ändå tacksam att hon ringde. Ibland när livet känns förjävligt är det bra att få prata med någon, även om denna någon råkar vara i form av försäkringskassans handläggare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar