Det här har inte varit någon bra dag för min del. Vad som började som en bra morgon gick snabbt över till en katastrofal förmiddag. Allt fastnade långt upp i mellangärdet. Luft, vätska.. fy fan säger jag bara. Kämpade på brädan länge och väl men det gav inte med sig utan flyttade sig bara ännu högre upp och satte sig ännu mer fast. Ändtarmen i total kramp och vägrade släppa igenom något. Fy fan säger jag bara. Stackars mina medmänniskor (make, vovvar o dotter) som fick stå ut med mitt humör imorse. Jag är inte direkt stolt över den sidan av mig själv, när jag mår som värst. Försöker vara trevligt och tänka på vad jag fläker ur mig men på nåt konstigt vänster vill min hjärna annorlunda - eller min stora käft :( Usch.. men vi har väl alla våra dagar antar jag. Är jag helt säker på menar jag. Vi hanterar dem bara på olika sätt.
Hur som helst. Gav upp då jag insåg att det inte ledde nånvart. Magen full med mediciner som fastnat och huvudvärken knackade på dörren kan man väl säga .En dotter som inte ville äta och en hund som sprang omkring och trodde att det skulle börja åska (det gjorde det inte.. ) kalas.. not. En make som inte var hemma då han var ute och gjorde lite ärenden och stressen på det.. som sagt jag och stress rimmar illa. Vi är inte polare och kommer aldrig att bli. Men jag behöver nog lära mig att komma lite bättre överens med stressen och inte låta den påverka mig så mycket.
Kom i alla fall iväg på en löprunda under eftermiddagen. Trotsade regndropparna i tron att det skulle stanna vid just det - några regndroppar. Tji fick vi kan man väl sammanfatta det som. Halvvägs igenom rundan öppnade sig himlen och bestämde sig för att dränka oss. Dränkta blev vi och avkylda väääldigt snabbt. Ändå var det förvånansvärt skönt att springa i det där pissregnet. Skönare än det var att springa i nitton grader o stekande sol. Men å andra sidan hade jag nog aldrig gett mig ut om jag sett att regnet pissade ner utanför fönstret.
Hur som helst. Gav upp då jag insåg att det inte ledde nånvart. Magen full med mediciner som fastnat och huvudvärken knackade på dörren kan man väl säga .En dotter som inte ville äta och en hund som sprang omkring och trodde att det skulle börja åska (det gjorde det inte.. ) kalas.. not. En make som inte var hemma då han var ute och gjorde lite ärenden och stressen på det.. som sagt jag och stress rimmar illa. Vi är inte polare och kommer aldrig att bli. Men jag behöver nog lära mig att komma lite bättre överens med stressen och inte låta den påverka mig så mycket.
Kom i alla fall iväg på en löprunda under eftermiddagen. Trotsade regndropparna i tron att det skulle stanna vid just det - några regndroppar. Tji fick vi kan man väl sammanfatta det som. Halvvägs igenom rundan öppnade sig himlen och bestämde sig för att dränka oss. Dränkta blev vi och avkylda väääldigt snabbt. Ändå var det förvånansvärt skönt att springa i det där pissregnet. Skönare än det var att springa i nitton grader o stekande sol. Men å andra sidan hade jag nog aldrig gett mig ut om jag sett att regnet pissade ner utanför fönstret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar