Sådan matte såna hundar..

Inatt har vi verkligen haft en pers här hemma. Tuffe har hållit oss vakna och spytt från 01 inatt till 07 imorse. Bara upp o torka spyor och hålla koll på den lille kraken.. tidigare i veckan har de avlöst varandra - men då "bara" en gång per dag. Först var det Tuffe två dagar i rad, sen Lukas tre dagar i rad och nu Tuffe återigen. Jag undrar om det är något ute? Det var samma sak förra året vid den här tidpunkten och när vi då tog dem till veterinären förklarade hon att det var många hundar som var magsjuka då.. skumt! Kan det vara nån parasit utomhus som de fått i sig? Olustigt oavsett .De har ju lätt för att bli uttorkade de små liven.. :(

Idag väntar sjukbesök OCH läkarsamtal. Om läkaren behagar ringa upp idag menar jag.. han "missade" mig ju förra gången. Jag hoppas på mirakel. Fast jag tror inte på dem. Men jag kan inte låta bli. Vad som helst som gör att jag får må liiiiite bättre?

Morgonen började inte bra. Kanske inte så konstigt efter den natten. Magen har varit kalasdålig sen jag gick och la mig. Inget undantag nu. Resulaxen vill inte göra sitt jobb så jag testar med lite vatten (minimalt) och hoppas på bättre lycka än jag hade igår när allt fastnade i magen. Såg avsnittet av "sjukhuset" som jag talade om igår, det där med gubben som kom in med inflammerad tarm.. de spolade rent och han mådde bra på några dagar. Tänk om de kunde göra så med mig med.. få bort alla dessa bakterier och denna enorma smärta som vägrar släppa taget om mig? Det vore en dröm.. en dag utan smärta.. eller två? Jag begär inte mycket, men jag har nästan glömt hur det är att ha en mage som inte känns. En mage som bara finns där och gör sitt jobb. En mage som bara bråkar när något är riktigt galet. En mage som smälter mat och ger kroppen den näring den behöver. Det vore en dröm att ha en sån.