lördag 5 november 2011

När ska det ge sig..?

Maken jobbade hemma igår, vilket på sätt o vis är ganska trevligt även om man känner sig rätt mycket i vägen när han sitter o jobbar i köket och det känns som minsta lilla rörelse från mig dånar när han pratar i telefon med sina kollegor. Bestämde mig för att ta med hundarna och åka en sväng till mamma o smycka pappas grav. Blev fint men alltid så sorgligt att komma dit. Det blir så verkligt på nåt sätt. Det kommer över en, det man på nåt sätt alltid försöker att förtränga. Det är jobbigt. Men det var fint att komma dit i alla fall. Fick oss dessutom en skön promenad i spåret i det fina höstvädret, vilket var mycket uppskattat av hundarna.

Däremot var magen åt skogen redan från scratch. Jävlades från det jag gick upp till dess att jag gick o lade mig. Både sesamolja o vatten fastnade och orsakade hemska kramper. Dessutom diarré som satt fast. Underbart. NOT! Natten var hemsk med gaser som satt fast och hela magen värkte.

Vaknade dessvärre med samma jävliga smärta och lika mycket gaser. Morgonpromenaden, som annars hade varit rätt skön, blev en ren pina den med. Skall iväg och fira mamma ikväll på restaurang. I stan. Fasar över hur det ska gå, men ser fram emot själva grejen. Vet att jag kommer må förjävligt och det roar mig inte men vad gör man... hon fyller 65 en gång och nog fan ska det firas! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar