onsdag 11 april 2012

Nattvak!

Lillan har inte samma rutiner som jag. Det är ett som är säkert. Sover som en stock om dagarna och pigg som en lärka så snart det är dags för oss att gå och sova. Sliter på krafterna men det är väl bara att ändra rutiner och anpassa sig efter henne antar jag? Till o med hundarna ser helt slut ut. Inte vana att bli uppdragna mitt i natten av en ammande liten bebis som skriker och har sig. Hon luktar dessutom otroligt gott, inte minst i hundarnas näsor!

Hur som haver. Har lyckats jobba lite avfall genom systemet idag. Tar på krafterna eftersom kramperna i magen som uppstår då både ändtarm och tjocktarm krampar av medicinerna spänner på såret och livmodern inte minst. ONT! Men det har i alla fall gått igenom något.. lite flöde! Bara en sån sak. Att där sitter proppfullt hela vägen går inte att förneka längre för det spänner, värker, trycker o drar precis hela tiden. Borde eg komma ut av bara trycket men icke.. min tarm är min tarm. Den måste jobbas med. Så här sitter man på cykeln och trampar igen. Ont skall med ont..

Tog första promenaden med barnvagnen idag. Skönt att komma ut även om det regnade. Lite smärre pers att skjuta den i uppförsbackarna då det gjorde ont i magen o såret men annars var det helt ok. Har dock förlorat alldeles för mycket vätska, benen ser ut som stickor :( vet inte riktigt hur jag ska råda bot på det där? Dricker men det verkar inte hjälpa..

Hur som helst inga oxyflush och inga tarmslim nu heller, magen är lite lugnare utan de där tokjäsningarna som jag fasar för när de kommer tillbaks.. hade dem på sjukan första dagarna grader i helvetet så att säga och det var fanimej inge roligt. På tok mkt värre än själva operationssmärtorna!! Konsistensen är en annan också, men antar att det inte får plats med tokdiarré efter en veckas tarmstopp ;) på gott o ont..

Nä, dags att mata lillan igen.. hon behöver all den energi hon kan få. Maken har testat oreganoolja idag, det gäller att pracka på honom när han känner sig krasslig. Vi får se om den gör nån skillnad i hans rossliga hals..


2 kommentarer:

  1. Så gott att du kan amma. Det tycker jag har varit grymt kämpigt, men samtidigt väldigt praktiskt så jag är så glad att jag kämpat på. :)
    Med V gav vi ju tillägg också, det funkade också fint, men att ha maten rätt tempererad och färdigblandad är ju himla fiffigt. ;) Kram

    SvaraRadera
  2. Ja, eller hur! Man känner sig som en liten mjölkmaskin men det är skönt att det går att bära med sig maten när man är utanför hemmets trygga rum så att säga.. kanske inte lika roligt att flasha tuttarna offentligt men det finns ju lösningar på det med - amningströjor ,) Det var lite tufft att komma igång och har varit lite tufft mellanåt när hon bestämmer sig för att maten kommer för långsamt (de gav henne ersättning på flaska på sjukan och hon vande sig lite för mycket vid att inte behöva kämpa själv för att få i sig mat.. tyvärr!) men det går framåt och hon är en effektiv liten sugklocka ,) Kram tillbaks!

    SvaraRadera