Det känns ärligt talat så. Har varit allmänt deprimerad sista dagarna, det vackra vädret till trots. Borde vara uberlycklig. Jag älskar trots allt sol o värme och det ger mig enormt mycket mer energi. Kan dock inte säga att jag känner mig jättelycklig just nu. Inte i kroppen. Det är svårt att vara superlycklig i knoppen om inte kroppen är på samma nivå. Det är ju liksom där det börjar på nåt sätt. I tanken är jag glad o lycklig men som sagt.. inte i kroppen.
De senaste två veckorna har varit jobbiga. Rent fysiskt har jag mått skit. Inte i resten av kroppen men i magen. Känner mig ärligt talat i bättre fysisk (träningsmässigt) form än jag gjort på länge, får väl tacka de månag o långa promenaderna, löprundorna och plågsamma backarna på cykel för den biten. Men i magen..? Nej. Den är inte med på noterna. Lever inte på samma planet som jag. Kommer i alla fall inte från samma planet!
Det har varit bakugn hela veckan. Bakugn som liksom exploderar och låter degen kladda ut längs väggarna i ugnen. Det är ungefär så jag kan beskriva det bäst. Stopp överallt i systemet och VÄRK! Stor som en badboll och magen är ärligt talat i vägen när jag böjer mig ner. Kul att gå runt med ganska liten kroppshydda o en mage som sticker ut som om jag vore gravid.. speciellt när jag inte är det. Är man gravid har man i alla fall nåt bra att se fram emot.
Har mailat vårdkoordinatorn på SU igen. Insåg att de inte kommer hålla vårdgarantin om de inte gör nåt konkret NU. Det kan jag inte acceptera. Jag är trött på att vänta, att skjuta på livet o på att må fan rent allmänt. Skall jag opereras vill ja att det blir av NU. Helst igår men det är ju redan försent.. så jag mailbombar henne nu o ringer henne vid tio.. när telefonen öppnar vill säga. Har mailat min kontakt i Danmark också. Hoppas det skall ge mig lite mer kött på benen. Idag blir det en cykeltur till mamma, totalt kanske dryga 3 mil fram o tillbaks o till havet? Känns som en skön (men varm) plan just nu! Kanske kan bli årets första dopp för min del. Magen mår bra i vatten... men då talar vi ljummet vatten.. hur den mår av iskallt.. vill jag inte ens tänka på!
De senaste två veckorna har varit jobbiga. Rent fysiskt har jag mått skit. Inte i resten av kroppen men i magen. Känner mig ärligt talat i bättre fysisk (träningsmässigt) form än jag gjort på länge, får väl tacka de månag o långa promenaderna, löprundorna och plågsamma backarna på cykel för den biten. Men i magen..? Nej. Den är inte med på noterna. Lever inte på samma planet som jag. Kommer i alla fall inte från samma planet!
Det har varit bakugn hela veckan. Bakugn som liksom exploderar och låter degen kladda ut längs väggarna i ugnen. Det är ungefär så jag kan beskriva det bäst. Stopp överallt i systemet och VÄRK! Stor som en badboll och magen är ärligt talat i vägen när jag böjer mig ner. Kul att gå runt med ganska liten kroppshydda o en mage som sticker ut som om jag vore gravid.. speciellt när jag inte är det. Är man gravid har man i alla fall nåt bra att se fram emot.
Har mailat vårdkoordinatorn på SU igen. Insåg att de inte kommer hålla vårdgarantin om de inte gör nåt konkret NU. Det kan jag inte acceptera. Jag är trött på att vänta, att skjuta på livet o på att må fan rent allmänt. Skall jag opereras vill ja att det blir av NU. Helst igår men det är ju redan försent.. så jag mailbombar henne nu o ringer henne vid tio.. när telefonen öppnar vill säga. Har mailat min kontakt i Danmark också. Hoppas det skall ge mig lite mer kött på benen. Idag blir det en cykeltur till mamma, totalt kanske dryga 3 mil fram o tillbaks o till havet? Känns som en skön (men varm) plan just nu! Kanske kan bli årets första dopp för min del. Magen mår bra i vatten... men då talar vi ljummet vatten.. hur den mår av iskallt.. vill jag inte ens tänka på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar