Hemma igen... jag kan inte säga att jag haft nån positiv upplevelse av min hemkomst hittils.. om man bortser från återseende av nära och kära vill säga, inte minst våra underbara små lurviga hundar! Magen.. är värre än nånsin. Gårdagen var en pers. Fick inte rätsida på magen nånstans. och ingenting ville fungera. Natten ska vi inte prata om. Värre än nån gång under hela resan och även värre än den var innan vi åkte. Tokuppjäst, gasig, spänd, värkande.. behöver jag säga mer?
Meningen att vi ska iväg på julshow idag. Som det känns nu kan jag glömma det. Nattsvart. Med den här magen är jag glad om jag tar mig utanför dörren för att gå med hundarna ikväll. Ändras läget inte drastiskt blir jag hemma som vanligt. Missar återigen något jag gärna hade velat gå på.. Poodles ska ju uppträda juh! Fan, jag ville se det där.. o målet är fortfarande att komma iväg, men realiteten vill nåt helt annorlunda.
Jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna en sån här kropp men ibland undrar man..
Meningen att vi ska iväg på julshow idag. Som det känns nu kan jag glömma det. Nattsvart. Med den här magen är jag glad om jag tar mig utanför dörren för att gå med hundarna ikväll. Ändras läget inte drastiskt blir jag hemma som vanligt. Missar återigen något jag gärna hade velat gå på.. Poodles ska ju uppträda juh! Fan, jag ville se det där.. o målet är fortfarande att komma iväg, men realiteten vill nåt helt annorlunda.
Jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna en sån här kropp men ibland undrar man..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar