Jag är nog inte helt ute och cyklar i alla fall... när det gäller min starka tro på tarmbakteriernas betydelse för hälsan. Källa: http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/infektion/avforingsdonation-botade-infektion/
Avföringsdonation botade diarréer
Clostridium difficile, i blått, orsakar årligen runt 8 000 fall av diarrésjukdom i Sverige. Här är bakterierna fotograferade med elektronmikroskop. Bild: Smittskyddsinstitutet och elektronmikroskopienheten vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Patienter med åtkommande tarminfektioner av bakterien Clostridium difficile kan bli kvitt sina diarréer om de får lavemang och sedan avföring från friska personer, enligt en ny studie i New England Journal of Medicine.
6 Kommentera
Skriv ut
Skicka
Tipsa en vän
Från (e-postadress)*
Till (e-postadress)*
Meddelande*
SKICKA
Ämnen:Infektion,Mage-tarm
– Det här är en välgjord om än liten studie som kan bana i väg för att det här blir en rutinbehandling i sjukvården, säger Thomas Åkerlund, mikrobiolog på Smittskyddsinstitutet i Solna och expert på Clostridium difficile.
Tidigare mindre studier och fallrapporter har indikerat att ”frisk” avföring som tillförs tarmen hos drabbade patienter kan bota infektion av clostridium och återställa tarmflorans balans.
Nu har forskare i Nederländerna gjort den första randomiserade studien på området. Slutsatsen är att avföringsdonation var betydligt mer effektivt än att ge konventionell behandling med antibiotikumet vankomycin. Studien fick därför avbrytas sedan bara 42 patienter behandlats.
Av patienter som fått lavemang och sedan avföringsdonation hade 13 av 16 blivit av med sina diarréer efter tio veckor. Ytterligare 2 av 3 patienter blev botade sedan de fått avföring från en annan donator.
Motsvarande siffror var 4 av 13 som bara fått behandling med vankomycin och 3 av 13 som fått både lavemang och vankomycin.
– Avföringsdonation används redan på enstaka sjukhus i Sverige. Det är möjligt att metoden blir mer spridd efter att den här studien publicerats. Samtidigt finns det svårigheter med behandlingen, som att donatorer måste screenas för olika smittor och att den kan uppfattas som motbjudande, säger Thomas Åkerlund.
– Men om den infördes brett skulle man kunna bota patienter som får flera återkommande infektioner av clostridium, vilka utgör runt 15 procent av det totala antalet infektioner, säger han
I den nederländska studien användes avföring som samlats samma dag som donationen gjordes. Avföringen fördes till sjukhuset där den späddes ut med 500 milliliter sterilt vatten och omrördes. Den ovanliggande vätskan överfördes till ett sterilt kärl och gavs som infusion via en slang i näsan ner till tolvfingertarmen. Före behandlingen fick patienterna även en kortare behandling med vankomycin under fyra dagar.
Varje år insjuknar runt 8 000 svenskar i tarminfektioner av Clostridium difficile, enligt siffror från Smittskyddsinstitutet. Den absolut vanligaste orsaken är att balansen i tarmfloran rubbats av antibiotika.
Läs abstract till studien:
Els van Nood med flera. Duodenal Infusion of Donor Feces for Recurrent Clostridium difficile. New England Journal of Medicine, publicerad online den 16 januari 2013. DOI: 10.1056/NEJMoa1205037
Carl-Magnus Hake
carl-magnus.hake@dagensmedicin.se
Avföringsdonation botade diarréer
Clostridium difficile, i blått, orsakar årligen runt 8 000 fall av diarrésjukdom i Sverige. Här är bakterierna fotograferade med elektronmikroskop. Bild: Smittskyddsinstitutet och elektronmikroskopienheten vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Patienter med åtkommande tarminfektioner av bakterien Clostridium difficile kan bli kvitt sina diarréer om de får lavemang och sedan avföring från friska personer, enligt en ny studie i New England Journal of Medicine.
6 Kommentera
Skriv ut
Skicka
Tipsa en vän
Från (e-postadress)*
Till (e-postadress)*
Meddelande*
SKICKA
Ämnen:Infektion,Mage-tarm
– Det här är en välgjord om än liten studie som kan bana i väg för att det här blir en rutinbehandling i sjukvården, säger Thomas Åkerlund, mikrobiolog på Smittskyddsinstitutet i Solna och expert på Clostridium difficile.
Tidigare mindre studier och fallrapporter har indikerat att ”frisk” avföring som tillförs tarmen hos drabbade patienter kan bota infektion av clostridium och återställa tarmflorans balans.
Nu har forskare i Nederländerna gjort den första randomiserade studien på området. Slutsatsen är att avföringsdonation var betydligt mer effektivt än att ge konventionell behandling med antibiotikumet vankomycin. Studien fick därför avbrytas sedan bara 42 patienter behandlats.
Av patienter som fått lavemang och sedan avföringsdonation hade 13 av 16 blivit av med sina diarréer efter tio veckor. Ytterligare 2 av 3 patienter blev botade sedan de fått avföring från en annan donator.
Motsvarande siffror var 4 av 13 som bara fått behandling med vankomycin och 3 av 13 som fått både lavemang och vankomycin.
– Avföringsdonation används redan på enstaka sjukhus i Sverige. Det är möjligt att metoden blir mer spridd efter att den här studien publicerats. Samtidigt finns det svårigheter med behandlingen, som att donatorer måste screenas för olika smittor och att den kan uppfattas som motbjudande, säger Thomas Åkerlund.
– Men om den infördes brett skulle man kunna bota patienter som får flera återkommande infektioner av clostridium, vilka utgör runt 15 procent av det totala antalet infektioner, säger han
I den nederländska studien användes avföring som samlats samma dag som donationen gjordes. Avföringen fördes till sjukhuset där den späddes ut med 500 milliliter sterilt vatten och omrördes. Den ovanliggande vätskan överfördes till ett sterilt kärl och gavs som infusion via en slang i näsan ner till tolvfingertarmen. Före behandlingen fick patienterna även en kortare behandling med vankomycin under fyra dagar.
Varje år insjuknar runt 8 000 svenskar i tarminfektioner av Clostridium difficile, enligt siffror från Smittskyddsinstitutet. Den absolut vanligaste orsaken är att balansen i tarmfloran rubbats av antibiotika.
Läs abstract till studien:
Els van Nood med flera. Duodenal Infusion of Donor Feces for Recurrent Clostridium difficile. New England Journal of Medicine, publicerad online den 16 januari 2013. DOI: 10.1056/NEJMoa1205037
Carl-Magnus Hake
carl-magnus.hake@dagensmedicin.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar