tisdag 29 januari 2013

Feber, gnäll och grin

Det verkar inte som vi kommer få en lugn vecka denna veckan heller. Usch, vad jag är trött på sjukdomar och elände nu! Vill bara ta semester från allt - inklusive mig själv, men det går ju inte. Så trött på spyor, diarréer, matstrejk, gnäll, grin, sömnlösa nätter.. ja, allt det där. Det räckte så gott med det vi hade innan allt detta tillkom. Mer än väl faktiskt. Mer än vad någon kan förväntas orka med. Att lillan sover totalt max en timme och tjugo minuter per dag är liksom ganska påfrestande bara det. Små små korta pass varje gång. Man hinner inte mer än pusta ut förrän det är dags igen. Aldrig riktigt utsövd och aldrig ro att sova ordentligt. Ond cirkel som frestar på krafterna som redan går på sparlåga.

Inatt höll hon oss vakna mest hela tiden. Efter den vanliga, jobbiga insomningsproceduren där hon vaknar ungefär tre gånger var 40e minut efter att hon somnat första gången innan hon faller i djupsömn så var det gråt och stånk och stön ända fram till ett. Hon fick lite mat, somnade om, började knorra.. plockade över henne till vår säng där hon bestämde sig för att vakna till liv och börja krypa omkring. Sova? Nej! Gjorde nåt och höll på att börja kräkas igen (jag tror hon stoppade fingrarna för långt ner i halsen eller bet på lakanet, något i den stilen) men det stannade vid hulkningar den här gången. Huu... där gick min sömn åt skogen. Låg på helspänn resten av natten och oroade mig för att hon skulle börja kräkas igen. Det gjorde hon inte. Däremot sov hon väldigt oroligt, sparkade, fäktade, grinade, tappade nappen om och om och OM igen. Hade behövt lite sömn men tydligen var det inte meningen att vi skulle få det inatt heller. Jises.

Dagen inleddes ungefär på samma vis. Övertrött och grinig bortsett från när jag vandrat runt med henne så hon får gå själv och hålla mig i händerna. Matstrejk och jox vid varenda måltid. Lurat och lekt i henne mat hela dagen. Sen väckte Lukas henne när hon väl somnade i förmiddags.. fantastiskt! Not. Sen var det bara att släpa vidare. Inget dög. Tog tempen som visade 38 grader. Kanske en förklaring till allt gnäll? Jag vet inte. Oavsett fick hon en alvedon för att förhoppningsvis kunna komma till bättre ro nu under eftermiddagssömnen och sova lite längre än den halvtimme hon hittils sovit. Jag är så trött på infektioner, bacillusker, virus och allt annat elände nu. Kan de inte bara lämna oss ifred och låta oss få må lite bra emellanåt? Jahopp, nu vaknade hon igen. Vad blev det, en tio minuter tops? Jag hoppas det bara rör sig om ett enkelt napptapp... 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar