onsdag 23 februari 2011

Fonder

Har skrivit massa ansökningar idag. Inte för att jag egenligen tror de kommer hjälpa mig, men jag har ju inget att förlora! Jag skriver så fingrarna glöder med andra ord! Nån gång ska man väl ändå få napp någonstans? Jag vill ju för jösse namn bara bli bra!

Tänk, förr hade jag drömmar om exotiska resmål.. nu drömmer jag om att bli lite bättre.. bara lite bättre.. och så lite bättre och så lite till.. för att sedan bli såpass bra att jag kan fungera normalt. Det vore en önskedröm. Slår den in behöver jag inte drömma om alla omöjliga saker längre. Många av dem kan jag lösa av bara farten. Tänk att kunna gå och ta en fika med en vän utan att behöva planera flera dagar i förväg att man ska göra det? Tänk att kunna vakna på morgonen UTAN att behöva lägga sig på brädan en timme innan man går ut? O ännu mer att äta utan att behöva lägga sig där igen.. tänk att bara kunna hoppa ur sängen, gå på toa och sen ut?! Vilken dröm.. för det är det. En fungerand kropp är verkligen en dröm. Vad mycket enklare allt skulle bli!!

Pratad med damen på Patientnämndn idag också. Hon är vänlig. Korrekt. Hon hade inte fått tag på rätt person (surprise, surprise) men hon hade fått namn, kontaktuppgifter och lämnat ärendet via sekreteraren. Han skall återkomma. Jag hoppas det ger något, men jag tvivlar. Har jag inte hört av henne nästa onsdag skall jag ringa igen kom vi överens om. Be sure, I will..

Är så otroligt less på alla motgångar. Men jag tänker fan inte ge upp så lätt. Har jag kämpat tio år kan jag kämpa några till. Jag har ju inget att förlora..

Skall passa brorsonen senare. Borde egentligen inte vara några problem, enbart kul. Dessvärre känns det inte alls så idag. Inte för att det är borosonen utan för att det är ETT ÅTAGANDE som kräver min fulla koncentration. Koncentration jag inte har idag. Magen är åt skogen. Har varit hela dagen, men ännu sämre efter lunch. Det är i och för sig vanligt, men det är en sån där riktigt jävlig dag när det bara tokjäser som fan. Bubblar o puttrar o smäller och bara växer o växer. Skinnet på magen är tokrött.. jag har nött för mycket med knogarna när jag knådat runt. Men vad gör man? Känns ju som jag håller på att sprängas.

Käkade råa grönsaksbullar till lunch idag. Ingen bra idé.. speciellt inte när förutsättningarna vad som de var idag. Men de smakade gott! Tog nyss ett par bitar choklad också. Kändes som jag behövde dem För att lätta upp humöret. De hjälpte inte. Men de var i alla fall goda!! Äh, jag ska sluta gnälla o fortsätta med mina fonder.. o min mage.. o mina vovvar.. usch, vad jag tycker synd om dem idag. Jag har inte varit rolig att umgås med :(

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar