Om tarmens näringsupptag.. Dalheimers Hus den 15 jan.. alla som är medlemmar i ILCO eller RMT är inbjudna. Hade själv tänkt gå,var bokad förra gången men då blev det inställt pga sjukdom. Även farbror doktorn kan bli sjuk.. tyvärr.
Den här gången vet jag inte om jag ska gå. Måste bestämma mig idag. Sista anmälningsdag imorgon eller om det var på lördag. Om det inte redan är fullt vill säga. Förra gången var det en otrolig åtgång på platserna. Populär man med andra ord. Klinisk nutrition ska han visst vara haj på. Något som intresserar oss med bråkande magar med andra ord. Mer info finns på RMT's hemsida. Kika in där om ni vill läsa mer!
http://www.magotarm.se/
Surfade runt lite på ventral rektopexi igår. Hittade inte mycket information direkt, och det lilla jag hittade var inte vidare positivt. Mer positivt än sk vanlig rektopexi, där 50% av fallen får tillbaks sina problem eller får andra problem som är lika jävliga eller ännu värre. Den ventrala ska visst ha färre biverkningar och hjälpa mer. Men de är duktigare på den metoden i England. Det känns sådär. Inte många som utför den i Sverige. Går det igenom kommer jag att höra till skaran av försöksexperimenten. Jag borde vara van. Det mesta som försökts på mig på sistone har varit just experiment. Jag har själv gått med på det. Vad har jag för val? Vad gör man när desperationen tar över och önskan att bli frisk är så starkt att den är det enda som gör att man fortfarande håller sig flytande? Man greppar efter halmstrån. Gröna eller beige, spelar ingen roll. Man tar dem ändå. En näve om man kan. Det får bära eller brista. Vad man har att vänta sig är det ingen som vet. Men man vet vad man har nu, och det är inget liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar