Kanske var det en överdrift. Rubriken alltså. Jag vet inte om ångesten blivit så mycket värre egentligen. Mest chocken när jag såg mig själv i spegeln efter en omgång med färgpenseln ;) Vet inte om jag skall skylla på tristess eller dålig självkänsla men det är nog lite både och. Magen mår fan, kroppen värker, sömnen uteblir och en krasslig vovve gör ju inte direkt att man känner sig lugn.. inte alls. Var igång inatt igen. Inte sex gånger men två. Det räcker.. att han dessutom inte är så alert som vanligt gör inte att man blir mindre orolig.
Eventuellt kan det vara analsäckarna. Veterinären får snart krupp på mig som springer där för jämnan. Är det inte det en är det det andra. Får väl snart klippkort.. .( sådan matte sådan hund? Hudproblem, magproblem.. allergier.. de verkar följa oss båda. Som tur är verkar Lukas fri från det mesta än så länge GUD SÅ SKÖNT! Jag hoppas han blir förskonad från allt elände. Hans kaxighet får väga upp för det..
Hur som helst. Tristessen, oron, självkänslan och den allmänt låga statusen gjorde väl att jag lyckades rota fram färgpenseln i garderoben och resulterade i att håret fick sig en omgång. Inte för att magen mår bättre av att man kladdar hår i färget men jag kände att jag behövde göra nåt nytt. Får man inte utlopp på annat sätt så.. får håret ta smällen! Kroppen kan jag ju inte göra så mkt åt, inte ansiktet heller.. så det är håret som får ta den stora smällen! Ah, det växer väl ut.. det är ju bara hår.. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar