lördag 23 oktober 2010

Drip dropp

Blev ingen lugn kväll igår heller. Trots att det var fredag. Magen har inte fattat det här. Den bryr sig inte ifall det är måndag eller fredag, den skiter blanda fan i om det är semester eller jobb också.. den jävlas ändå. Ska det hända nåt kul passar den självklart på att jävlas lite extra.. bara för att.. så jag inte glömmer bort den. Det gör jag inte. Tyvärr.

Tog de där dropparna som jag fick utskrivna i väntan på mina Resolor. Magknip fick jag, jo det hade han rätt i, min läkare.. magknip o kör i magen.. sen samma procedurer som vanligt. Magen gillar inte de här dropparna.. men de har heller inte den effekt de antas ha. Cirolaxal tror jag de heter. Ännu ett läkemedel att addera till listan över dessa mediciner jag stoppar i min stackars kropp. I och för sig är de "snällare" mot kroppen än mycket annat jag kör i den, men ändå.. det är ju summan av alla laster.. säger de.. jag vill inte ens tänka på hur min lever kommer må om några år. Urk.

Men.. det finns de som har det värre.. o tro mig, jag lider med dem. Om det är något jag förstår mig på så är det människor som mår dåligt och människor som har värk. Värk i kroppen, i hjärtat och i själen. De hänger ofta ihop de där tre. Som nåt slags orgie. Den ena kommer sällan ensam. De kommer i grupp.

Skulle hänga med min kära sambo på galej idag var det tänkt. Till vännerna som fixar med grillpartaj. Blir nog inte så mycket med det för mig. Inte som det känns nu i alla fall. En dag som börjar på det här viset brukar sällan rätta till sig under dagen. Snarare tvärtom. Då är det inte värt det. Hur gärna jag än vill ut och hur mycket jag än vill ställa upp skapar jag mest problem för oss båda. En plågad Jessica är en Odräglig Jessica. Jag försöker undvika att andra behöver möta henne om de inte absolut måste. Hundarna har ju inget val, tyvärr..men de kan vara rätt odrägliga de med emellanåt..vi kanske tar ut varandra.. jag vet inte? Har inte lyckats skaffa barnvakt åt dem heller.. kan inte styra mammas liv efter vårt. Hon ställer upp alltför mycket som det är ändå, i alla väder. Viker sig ut och in. Den bästa av dem alla. Bättre mamma kan man inte önska. Men man kan önska att man var en bättre dotter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar