lördag 27 november 2010

Trotsar magen o käkar skit

Det där med att äta mat som är "snäll" mot magen - det tror jag inte ett skit på. Jag har testat. Tro mig. Alla dessa magdieter jag blivit förordad och förmanad att testa. Jag har testat dem. De kanske hjälper för nån annan, men inte för mig. Tvärtom. Det som funkar bäst för mig är att skita i alla dessa råd och käka det min kropp vill ha. Jag undviker viss typ av mat, det gör jag, eftersom jag av erfarenhet vet att den gör mig sämre - men jag äter det jag vill NÄR jag vill och skiter i alla dessa råd o rön. Fibrer hit o fibrer dit, bulk hit och laxer dit. Sönderkokt och obehandlat eller rått och oförstört.. inte lätt att veta vad man ska välja i denna djungel av råd och rön! Bättre följa sin magkänsla. Det finns väl en anledning till att man har en :)

Idag blir det glögg, det blir pepparkakor, tonfisk med rödvinsås och ett glas rött till den. Glass med varm hjortronsylt till efterrätt.. ibland får man lyxa till det! Magen kommer inte gilla det, men den vill ju inte ha nån mat alls.. och så kan jag heller inte leva. Antingen äter man o får ont - men dör i alla fall inte pga svält - eller så låter man bli o äta, slipper o ha ont men dör av svält. Tja, valet är väl ganska lätt även om det tar tid att komma dit. 12 kg back som mest har fått mig att paniskt stoppa i mig mat oavsett. Där vill jag inte hamna igen. Där KAN jag inte hamna igen. Resan upp går betydligt sämre än resan ner. Det kräver mkt mat, kraft, tid och energi att orka stoppa i sig tillräckligt mycket för att komma ikapp igen. Vissa kallar det lyx. Jag ser det som en mardröm. Det är inget liv att kunna "äta vad man vill o inte gå upp". Den som säger det har inte varit i mina kläder, inte haft min kropp o inte hållit på att stryka med av uttorkning. Wake up call. Det finns nåt som heter överlevnad. Det har jag kämpat med i över femton år. Nu är jag trött på överlevnad. Vill börja leva. Det är därför jag låter bli att lyssna på vad alla har att säga. Jag hör dem, men jag följer inte blint deras råd..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar