söndag 15 februari 2015

O du sömnlösa natt...

Igen. Igen. Och återigen.
Hade önskat mig en natt med åtminstone liiite mer sömn natten som gick, men tji fick jag. Det var allt annat än en lugn natt. Hade bestämt oss för att fira lite igår med god middag och planerade lägga Olivia tidigt. Biten med att lägga Olivia tidigt gick bra. Hon somnade som en stock utan bråk redan strax före åtta. Hör inte till vanligheterna. Lillen däremot, gjorde allt annat än att sova. Han satte igång redan innan vi fick satt oss till bords och sedan fortsatte det i princip hela kvällen. Från och till. Så lugn så länge han låg vid min tutte och snuttade och sen satte det igång igen. Igen och igen. Bestämde oss för att sitta uppe lite längre och försöka mata honom så sent som möjligt innan vi la oss för att förhoppningsvis få några timmars sömn innan det var dags för mat igen. Tji fick vi. Båda två.

Efter den där sömnlösa natten vi hade natten innan hade man kanske hoppats på mirakel igår, men så var inte fallet. Mirakel kan ske men de skedde inte här. Lillen var vaken och höll låda (gallskrek) mellan elva och fyra, med undantag för när han låg vid mitt bröst och ammade. Det slutade med att han fick somna där och jag fick lägga mig i en helknepig ställning för att inte rubba honom så han vaknade igen. Då sov han tre timmar i sträck. Mellan fyra och sju...av de timmarna sov jag kanske en halvtimme. Max. Mellan alla amningar kom ju ett antal spyor också. När han äter för mycket kommer de som ett brev på posten och följs inte sällan av hickups från avgrunden. Hickups som inte slutar förrän han får ... ja, just det. Mer mat. Lite av en ond cirkel kan man väl säga.

Inatt önskar jag mig alltså samma sak igen. Lite mer sömn. Försökte vila lite under förmiddagen idag men det gick åt pipan. Magen mår inte bra av de här omvända dygnet och den ger sig väl tillkänna kan man säga. Fasar för hur det blir när maken börjar jobba igen. Jag hoppas att det här vänder snart. Att lillens mage slutar strula, att han vänder dygnet lite mer till rätt sida igen och att vi alla kan få några fler timmars sömn,. En tre timmar hade jag varit tacksam över som det är nu. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar