Känn ingen sorg för mig Göteborg

Bestämde mig igår. Eller förra veckan. Eller var det veckan dessförinnan? Jag vet inte, jag har tappat kollen lite grann.. tiden bara går. Jag hänger inte riktigt med. Den springer liksom ifrån mig. Jag kan inte bromsa. Jag kan bara följa med. Det gör jag. Det gör alla andra med. Fast på lite olika sätt.

Jag bestämde mig att hänga med min mamma till Ullared en sväng o trotsa magen. Komma utanför väggarna så att säga.. se lite nytt.. ett litet äventyr. Vet att det skulle vara en pers för mig att jag skulle må skit o att resan hem skulle vara ett helvete.. men jag bestämde mig för att göra det i alla fall. Så kom dagen. Förra veckan. Snöoväder. Var bara o lägga ner. Då bestämde vi oss igen. Idag skulle det bli av. Kylan satte stopp för det.. har ingen lust att köa i tolv minus med en mage som håller på att ta kål på mig dessutom. Vi skippar Ullared med andra ord o tar oss till kära känn ingen sorg för mig Göteborg. Lite dyrare julklappar för mammsen kanske, men som hon sa, hon skulle förmodligen inte hittat det hon var ute efter i julklappsväg i Ullared ändå.. jo, massa prylar skulle hon komma hem med men de flesta av dem mer eller mindre (o)nödiga.

Göteborg går snabbare att ta sig till, det kostar inte lika mycket i bensin, man kommer fortare hem.. o man kan byta sina julklappar om de mot förmodan inte skulle falla i smaken.. fast jag är å andra sidan redan klar med mina inköp. O de flesta går inte att byta. Folk får gilla läget helt enkelt :) jag tror och hoppas att de skall gå hem ändå..

Jag är i alla fall glad att det inte blev Ullared idag. Har inte haft nån bra natt eller kväll igår. Morgonen blev därefter. Uppe tidigt o fick en skön morgonpromenad (bästa tiden på dygnet när allt är stilla o orört!) men våndas över en ond mage nu. Käkat frukost o morgonproceduren är i full fart.. sen blir det till o gå ut o försöka värma upp bilen o se om den startar..var ett tag sen den var ute o rullade trots allt.. känns ingen sorg för mig Göteborg

Spegel, spegel på väggen där..

..säg vem som gnälligast i landet är! Jag! Svaret kommer snabbt. Känns det som. Man kan undra ifall det blir motsatt effekt om man gnäller TILLRÄCKLIGT mycket - så det inte finns mer gnäll kvar i kroppen..? Jag tvivlar.

Blev en sprut och två resolor-dag igår igen. Fan säger jag bara. Hade en jättejobbig förmiddag o bestämde mig att ta en tablett till. Skulle jag förmodligen inte gjort. Den gjorde bara magen ännu mer jäsig o bubblig o värkande. Kvällen slutade tre avsnitt 24, några mackor o en lussekatt senare med en spruta ocreotide. Kändes knappt att jag tog den den här gången. Inte förrän imorse. Då verkade det braka löst med besked. Gick inte o ligga kvar. Hade bestämt mig att mysa med vovvarna till i alla fall en kvart i sju. Tjena. Kunde jag glömma. Det blev upp strax efter Anders gått utanför dörren. Det höll inte längre. Så det har varit en lång dag igen. Hade hoppats på att pärlorna skulle kommit eller vovvarnas grejer men icke.. har roat mig med att klippa Lukas, göra lunchlådor åt Anders och städa trapphuset istället.. nåt ska man göra för att få dagen att gå. Har skippat resolor nr 2 idag. Får se hur det blir ikväll med sprutan men jag hoppas slippa den med. Stå ut. Det blir lättare imorgon.

Har i alla fall fått mitt nya smink. Fiiina färger o nöjd med prylarna. Valde rätt tillslut. Uppdatering kommer säkert på min andra blogg senare i veckan.. kram till er som orkar stå ut med mitt gnäll o som stöttar mig i kampen mot ett friskare liv!

Pepparkakor bra för matsmältningen..

Jag läste faktiskt det nånstans nångång. Det går säkert att googla på det också om man vill ha mer information, men pepparkakor ska på nåt sätt vara bra för matsmältningen. Inte kakan i sig alltså utan kombinationen av kryddorna. Folk var smartare förr. De åt kött o plommon, asiaterna äter fisk och ingefära.. det finns liksom en anledning. Bröd med brödkryddor.. det är inte bara taget från ingenstans för att det smakar bra - det har ett syfte. Varje liten grej. Men vi har tappat bort det där idag. Kanske är det inte så konstigt folk mår som de mår o lider av ballongmage?

Själv är jag en fan av pepparkakskryddor. Kan gott värma ett glas havre, ris eller sojamjölk med massa kryddor i och sila av. Dricka det som det är och mums vad gott det är! Flytande pepparkaka kan man säga och eftersmaken därefter. Kan inte påstå att jag känner mig bättre i magen, men de säger ju att tankens kraft är stark.. att ingefära är bra råder inget tvivel om. Inte kanelens goda inverkan heller. Om man bortser från italienarna då eller vilka det nu var som vägrade sälja våra pepparkakor pga förgiftningsrisk för några år sen.. ja, kanel i för stora mängder är giftigt.. men knappast i form av pepparkakor. Då får man äta en jäkla massa. Jag skulle säkert kunna komma upp i de doserna som jag missbrukar denna krydda men what the f**K det känns som ett mindre problem i jämförelse med allt annat vi stoppar i oss, vare sig det sker av egen fri vilja eller inte!

Magen har i alla fall inte mått bättre sen jag började mitt pepparkaksmissbruk för det här året. Vet inte om den mått sämre heller egentligen. Den är bara konstant dålig så att säga. Det har blivit normalt i min värld. Jag har mina stunder när jag får passa på att göra det jag vill ha gjort för sen är det kört. Punkt. Det är min vardag. Det hjälper inte om det är nåt kul som väntar, det hjälper inte om vi är på semester, åker flygplan, käkar middag med goda vänner, är på bio, promenerar, springer, whatever.. magen lever sitt eget liv ändå. Långt ifrån mitt. Det konstiga är att jag aldrig vänjer mig. Efter dryga tio års helvete har jag ännu inte vant mig vid tanken att det är såhär mitt liv ser ut. Jag kämpar vidare och lever på hoppet. En dag ska jag bli bättre. Om inte bra så betydligt bättre i alla fall. Det ska jag bli, oavsett vad folk tycker eller tror. Jag är för envis för att inte bli det..

I väntan på bättre tider

Så kommer det lite snö.. igår var inte heller en av mina bättre magdagar. Tvärtom. Det gick ganska snart käpprätt åt skogen. Innan lunch vill säga. Det brukar i alla fall hålla sig lite till efter. Inte igår. Det gick käpprätt åt skogen. Men jag plågade mig iväg till torget med sambon ändå. Köpte lite tonfisk o lite annat gott att stoppa i magen. Anders bakade lite pepparkakor. Promenarade en sväng me vovvarna. Rätt lång sväng. De verkade gilla det. Hjälpte inte magen men gjorde att jag mådde bättre i själen. Solen gjorde sitt också. Den hjälper mycket när man känner sig nere.

Idag är det ingen sol. Snöar igen. Grått ute. Tycker det räcker med snö nu? Behöver liksom inte bli mer. Men det ska enligt yr.no snöa mer eller mindre hela dagen idag. O blåsa. Denna förbannade blåst. Jag fixar den inte. Det hjälper inte vad jag packar på mig jag fryser ändå. Spänner kroppen, spänner magen o mår ännu sämre. Men men, det kunde vart värre. Jag lever, jag är hemma o jag ligger inte på sjukan. Jag har två undebara små vovvar, en underbar sambo o en mamma o bror jag älskar över allt annat. Man får se till det man har. Jag är oerhört tacksam över det jag har. Men jag sörjer det jag inte har. Det kan jag inte förneka. En fungerande kropp ligger högt på listan. Jag skulle ge mycket för att få en..

Trotsar magen o käkar skit

Det där med att äta mat som är "snäll" mot magen - det tror jag inte ett skit på. Jag har testat. Tro mig. Alla dessa magdieter jag blivit förordad och förmanad att testa. Jag har testat dem. De kanske hjälper för nån annan, men inte för mig. Tvärtom. Det som funkar bäst för mig är att skita i alla dessa råd och käka det min kropp vill ha. Jag undviker viss typ av mat, det gör jag, eftersom jag av erfarenhet vet att den gör mig sämre - men jag äter det jag vill NÄR jag vill och skiter i alla dessa råd o rön. Fibrer hit o fibrer dit, bulk hit och laxer dit. Sönderkokt och obehandlat eller rått och oförstört.. inte lätt att veta vad man ska välja i denna djungel av råd och rön! Bättre följa sin magkänsla. Det finns väl en anledning till att man har en :)

Idag blir det glögg, det blir pepparkakor, tonfisk med rödvinsås och ett glas rött till den. Glass med varm hjortronsylt till efterrätt.. ibland får man lyxa till det! Magen kommer inte gilla det, men den vill ju inte ha nån mat alls.. och så kan jag heller inte leva. Antingen äter man o får ont - men dör i alla fall inte pga svält - eller så låter man bli o äta, slipper o ha ont men dör av svält. Tja, valet är väl ganska lätt även om det tar tid att komma dit. 12 kg back som mest har fått mig att paniskt stoppa i mig mat oavsett. Där vill jag inte hamna igen. Där KAN jag inte hamna igen. Resan upp går betydligt sämre än resan ner. Det kräver mkt mat, kraft, tid och energi att orka stoppa i sig tillräckligt mycket för att komma ikapp igen. Vissa kallar det lyx. Jag ser det som en mardröm. Det är inget liv att kunna "äta vad man vill o inte gå upp". Den som säger det har inte varit i mina kläder, inte haft min kropp o inte hållit på att stryka med av uttorkning. Wake up call. Det finns nåt som heter överlevnad. Det har jag kämpat med i över femton år. Nu är jag trött på överlevnad. Vill börja leva. Det är därför jag låter bli att lyssna på vad alla har att säga. Jag hör dem, men jag följer inte blint deras råd..

Spruta tredje natten i rad

Det gick åt skogen igår igen. Jag trodde att dagen skulle bli lite bättre i och med att det KÄNDES bättre när jag var ute och handlade lite med mamma. En sisådär två timmar ungefär. Sen satte det fart. Fort som attan gick det. Tokjäsningarna alltså. Spenderade resten av dagen med att försöka ignorera dem och pyssla färdigt här hemma. Julpyntade, förberedde mat, lekte med vovvarna. Det hjälpte inte. Försökte med div olika magövningar men de gjorde ingen nytta de heller.

Kvällen gick och magen blev värre. Anders beställde thai för att jag skulle slippa laga mat och kunna ägna mig åt att få rätsida på magen. Det hjälpte inte det heller. Blev bara värre under kvällen och det slutade med ännu en spruta som dessvärre inte gav mig lika mycket sömn som nätterna innan. Idag har den varit åt skogen sen imorse. Fick inte ordning på den då och den har fortsatt bråka hela dagen. Vill inte ta sprutan idag o har skippat min andra resolor. Ska försöka tämja den på annat sätt. Medicinerna har ju uppenbarligen inte hjälpt. Förmodligen blir det ännu värre nu, det känns så för tillfället i alla fall. Men jag måste ju testa.

Har roat mig med att baka brownies idag. Tror de blev rätt bra, även om jag ändrade om receptet - som vanligt. Har gjort ett halsband också. Det blev jag riktigt nöjd med. Det enda som stör mig är att jag valt fel ögla till låset, eller fel hasp hur man nu väljer att se det.. så det går för tillfället inte att stänga det. Irreterande. Men jag löser det. Hade tänkt ha det här halsbandet på vårt bröllop, lite kul med något man skapat själv.. men vi får se hur det blir med den saken. Det blir ju sällan som man tänkt sig!!

Sprutor, tabletter, mjukgörare.. fabrik?

Jag känner mig som en kemikaliefabrik. En levande sådan. Jag har sagt det förr och det stämmer fortfarande. Spruta inatt igen. Det kändes rätt ok under lunchen igår och någon timme efter. Promenaden med mamma och hundarna var riktigt skön i snön, trots att det blåste småspik. Kändes friskt, att man varit ute och gjort något.

Dessvärre vände det under eftermiddagen och det med besked. Mer medicin, mer resulax och kaos i magen. Efter kvällsmaten var tokjäsningarna och magvärken ett faktum. Ville inte ge sig. Började ana vart det bar hän och bad Anders hjälpa mig förbereda sprutan. Han hjälper mig värma innehållet. Gör mindre ont att spruta in det då. Sprutan i sig kändes inte så mycket igår. Spände såklart o visst krampar det i magen, men jämfört med de satans tokjäsningarna som gör att det känns som magen ska spricka är det ingenting. Man ser snarare fram emot den typen av smärta. Tar liksom bort fokus lite grann.. Kan bero på att jag fläskat på mig lite mer också o har lite mer att sticka i.. men å andra sidan hjälpte det inte häromnatten och så mycket har jag nog, i ärlighetens namn, inte fläskat på mig sedan dess...

Känns inte bra att stoppa i mig massa tabletter (jag är ju trots allt starkt emot mediciner av alla de slag..) o köra in sprutor i kroppen.. injicera vätskor som påverkar så pass mycket att man känner hur de verkar inom fyra minuter.. men när man mår såpass kasst som jag gör ibland är man faktiskt villig att prova det mesta. Man gör det som krävs för att kunna må lite bättre. Jag tror inte det är helt ovanligt..