Onsdag

Fick ett lustigt mail igår. Det gav mig lite smärre panik, men det gick att skratta åt det efteråt i alla fall. Alltid något!

Mailet kom från den forskare som jag skall hämta min bakteriekultur ifrån när jag skall göra implantationen (planerad oktober, men kallelse har ännu inte kommit) senare i höst. Det stod att hon inte var anträffbar nästa vecka men att hon ordnat så en kollega skulle möta mig och att kulturen var förberedd och nedfrusen till -70 grader. Där stod även att vi skulle prata mer när vi ses den 22 augusti?! Japp, därav paniken..  Det är lite skillnad på oktober och ett par dagar framåt kan man ju tycka. Som tur var (eller otur för min del kanske?) var det ett misstag. Hon hade blandat ihop mig med någon annan som också väntade på bakterier och skickat mailet till fel person. Tur jag hade hennes nummer! Jises. Höll på att skita på mig där ett tag (eller ja, om jag hade kunnat skita på mig genom att bli nervös så hade jag gjort det. Nu fick jag mest ännu mer ont i magen).

I efterhand hade det varit bra att få det överstökat, men det hade ju inte funkat ändå om jag nappat på någon annans tid. Hade inte haft min läkare med på banan och dessutom har jag ju inte gjort smartpill ännu. Något vi kom överens om att jag helst bör ha gjort innan. Eller ja, kom överens och kom överens. Mina läkare tyckte det vore en bra idé. Sköterskorna verkar lite mer skeptiska då detta är en väldigt ny metod i Sverige och riskerna med denna "lilla" kamera är högre än de var med kapseln. Den är ju betydligt större. Lite drygt 2 x 1,3 cm om jag förstått det rätt. Risken finns att den fastnar och det är uppenbarligen detta som gör att det tar tid att komma igång med undersökningarna på allvar på Huddinge.

Nåja, den som väntar på något "gott".... eller hur var det nu igen???

För övrigt har vi fått gjort en hel del den här veckan känns det som. Klippt gräset två gånger redan (förbaskade klöver!!) och målat klart altanräcket. Tjohoo för det. Jag kräks snart på att måla. Så pilligt mellan brädorna och när man inser att två lager inte räcker.. då grinar man nästan. Men men, nu är det så gott som klart. Några brädor bakom vår klängväxt bara som skall målas när växten gått i "ide" för vintern men annars så... :) KÄNNS BRA! Problemet är väl bara att man inser ännu mer hur mycket de andra delarna av huset också skulle behöva ett lager ny färg eller två. Nåja, den dagen den sorgen. Det får bli ett senare projekt. Håller just nu på att fixa fondvägg (vit, vem hade väl trott det?!) på övervåningen som en liten qjuick fix för att rädda upp situationen där. Resten får bli ett senare projekt det med (japp, det finns många såna! De verkar aldrig ta slut.. :)) kanske någon gång i höst, kanske om ett år. Time will tell :) Kom på vad jag skall göra med väggarna också, innan vi gör om på riktigt så att säga. Men även det kommer ta lite tid att genomföra. Även om jag har tid kan jag ju inte använda så mycket av den till att pyssla...  lite av ett dilemma när man går hemma och inte kan "utjyttja" tiden till att greja och stoja runt som man vill. Å andra sidan... det är ju just av den anledningen jag går hemma. För att jag inte kan. Då får det ta den tid det tar. 

Dagarna de går...

Inser att jag inte varit inne och skrivit på bloggen sedan i onsdags. :) Har jag saknat det? Svar nej. Har jag blivit bättre? Svar nej. Har jag haft fullt upp med annat och valt att inte ha dåligt samvete för att jag inte haft tid att blogga. Svar JA. Det känns rätt gött faktiskt. Bara det där att jag valt bort ett måste. När saker och ting tar mer energi än vad de ger, då är de i grund och botten inte bra. Inte för mig i alla fall. Bloggen har ju liksom inte känts sådär väldans givande på sistone och därför har jag ju valt att skriva när och om jag känner för det. Blir så mycket bättre då. Inläggen kommer liksom av sig själva och inte för att jag inser att jag inte skrivit något idag. Win win. Kvalitet före kvantitet - eller något i den stilen ;-)

Har nästan målat klart staketet på baksidan nu. Så skönt! 6 brädor kvar sedan är vi i mål för den här gången. Förhoppningsvis en sisådär tio år till...  Kan med gott samvete checka den lilla boxen. Bara resten kvar (resten=huset ;-)) men det får bli ett senare projekt. Jag är glad över att vi hunnit med både verandan på framsidan, garageporten och staketet på baksidan. Det har ju liksom inte varit det enda vi pysslat med och tiden vi haft på oss har inte varit direkt överflödig.

Magen är åt helvete. Japp, ren och skär katastrof. Skall jag ringa Östra igen och be dem ändra inställningarna? Jag vet inte. Känns som det kanske inte är någon större idé då jag tror att besvären till största del bottnar i de kramper som i sin tur är en följd av nya sprickor i tarmen. Ond cirkel. Så länge sprickorna och kramperna är kvar tvivlar jag på att nya inställningar kommer göra saken bättre. Kanske snarare tvärtom. Jag vet som sagt inte.

För övrigt hade jag en otroligt mysig "get away" med maken i slutet av förra veckan. En liten spontan idé som vi valde att göra verklig och med kort om tid, barnvakt fixad och lite nerver innanför skinnet drog vi iväg på ett dygn till Österlen i torsdags. Så mysigt! Nog för att det tog på magen och krafterna i övrigt men själskontot tankades desto mer. Ibland är det värt att sätta kroppen åsido för att ge hjärnan lite godis att leva på. :) En slottsvistelse  hade jag kunnat leva med igen både idag och imorgon :) 

SNS- Avtagen effekt :( MEN nöjd med dagens insats

SNS effekten har avtagit rejält sista tiden. Från att kunna ha gått på dass åtminstone en gång var eller varannan morgon i flera månaders tid (ok, inte kompletta tömningar, det vet ni som följt bloggen men bara känslan av att kunna gå på dass efter dessa tokhugg...  det är nåt det!) har det mer eller mindre stannat av helt. Resulaxmängden är återigen på topp (läs 6 jämfört med de 4 jag var nere på som lägst) och magen mår allmänt överjävligt.Jäser, spänner, värker och sprickorna gör det mer eller mindre omöjligt att få ut det där som sitter fast trots att jag kör med både sns:en och mina resulax.

Det var länge sedan jag funderade på att ta till brädan igen (har hållit upp sedan jag opererades i februari och det har ju funkat, om än varit svårt) men nu finns funderingen där återigen. Blir dock knixigt eftersom dosan som styr elektroderna sitter dumt till (skinkan) och belastningen på det området kommer bli ganska hög om jag tar till de övningar jag kört under många år när jag hanterat tarmen. Dessutom blir knycket när jag reser mig upp från brädan något för kraftigt för att det skall vara bra..  målet är ju att den här apparaten jag har inopererad faktisk skall göra nytta för mig. Dumt att riskera brott på ledningen då eftersom operationen i sig inte är nåt jag gärna gör om igen. Dessutom har jag medvetet försökt låta bli min bräda.. jag vill ju försöka så långt det är möjligt att slippa den där manicken... klara lösa situationen på andra sätt - men det börjar bli ohållbart.

Hur som helst. Det var dagens gnäll. Magen mår överjävligt. MEN jag är trots det nöjd med dagens insats. Har fått klippt en av vovvarna, igår klippte jag min mamma, fått målat två sektioner på altanräcket... ja, såna där saker som hängt över mig som det känns gött att bli av med :) En vovve kvar, men jämfört med två är det rena drömmen. Det är inte vidare kul att klippa två vovvar som tar till alla medel för att slippa ;-)

Ser dessutom fram emot morgondagen. Lite krydda i tillvaron kan man kalla det. :) Återkommer senare och talar om vad det handlar om, men förmodligen dröjer det någon dag eller två ;-)

Ett överraskande samtal!

Fick ett samtal på min mobil idag. Ett samtal som jag var nära att nonchalera eftersom det såg misstänkt likt ut de nummer som visas i displayen då det finns en telefonsäljar i andra änden. Valde dock att svara eftersom de första siffrorna efter riktnumret såg väldigt lika ut de nummer jag ringer då jag försöker nå min läkare i stockholm. Nu var det inte min ordinarie läkare som ringde, men väl den läkare jag träffat på Hötorget och diskuterat bakterietransplantation med.

Min ordinarie läkare på Huddinge hade kontaktat honom igen efter vårt senaste samtal på telefon och eftersom han anser att jag (trots att bevis för relevant effekt saknas) bör få testa bakterietransplantation pga mina tarmbesvär bestämdes det att jag skall få prova trots allt. En dyr historia är det. Varje rör går loss på 1000 spänn och det är inget som går på högkostnadsskyddet. Dyra små rackare med andra ord. Nåja, om det kan hjälpa minsta lilla är det ju värt det... ! Blir till att spara med andra ord. Höstens budget kommer gå till sjukhusrelaterade grejer och inte till den nya garderob jag kanske hade hoppats på efter att ha sparat in på kläder 

Samtal med min kirurg

Bokade in ett telefonsamtal med min kirurg igår. Egentligen trodde jag inte att jag skulle få en tid så snabbt, eftersom jag ringde först i måndags, men jag skall inte klaga! Bättre förr än senare! Speciellt i ett fall som det här. Då man verkligen är i behov av hjälp inom en snar framtid.

Nåja, hon ringde på utsatt tid (plus i kanten!) och det blev dagens andra överraskning. Den första var ju att jag över huvud taget fått tid så snart :) Dessvärre var samtalet inte fullt så positivt som jag kanske hade hoppats på, men det skulle kunna ha varit värre. Diskussion kring botox, tarmsprickor, kramper och allt annat. Omorganisationer inom sjukvården som gör att läkarna inte längre kan utföra sitt jobb på bästa sätt och allt sånt där som man fasar för att höra när man äntligen hittat folk som lyssnar på en! Nåja, vad är väl en bal på slottet...

Som det verkar nu kan jag eventuellt få hjälp med att läka mina sprickor (japp, vi pratar botox återigen och tro mig jag fasar. Botox kommer INTE utan biverkningar. Förhoppningen är dock att hitta en dos som ger minimalt med biverkningar och maximal effekt. Något i den stilen. Kirurgen var helt inne på min bana. Hon vet ju hur det blev sist. Då tarmen valde att hänga med paketet ut istället för att stanna kvar inne i kroppen där den hör hemma). Nåja. Den som lever få se. Det blir en "skön överraskning" nästa gång jag besöker min läkare i Huddinge för att göra den där Smartpill undersökningen. En skön överraskning på det viset att det blir då jag får reda på OM och NÄR jag i så fall skall få de här hemska injektionerna. Tro mig, jag har aldrig grinat så mycket under ett så kort ingrepp förr. Jag vet vad jag har att vänta mig och det är inget jag ser fram emot. Pest eller kolera. Vad gör man?

Tips för att underlätta passage av tarmgas

Ett litet tips hämtat från www.helpforibs.com som beskriver hur man kan underlätta passagen för de gaser som fastnar i tarmen. Hjälper inte alla, men det kan ju alltid hjälpa någon och det kallas inte "wind relieving position" utan anledning! :)






Help! I Need IBS Bloating Relief!

Hello -


IBS bloating is from trapped intestinal gas, plus our dysfunctional guts' over-reaction to that gas.


Gas is trapped by the mis-timed, or irregularly timed, bowel contractions that underlie IBS.


Bloating is one of the most frustrating IBS symptoms.


Prevent Bloating!


Avoid chewing gum, which can cause you to swallow a lot of air.


Eliminate all carbonated beverages. They're a major IBS trigger for bloating and other symptoms.


Watch out for rapidly fermenting fibers added to processed foods - inulin and FOS can cause terrible bloating. Psyllium can cause bloating as well.


Relieve Bloating! Try this super easy on-the-floor yoga pose:


Lie on your back. Gently bring one bent knee up to your chest, keeping your head and your other leg relaxed on the floor. Hold your knee with your hands as close to your chest as is comfortable. Breathe deeply. Repeat with your other leg. This is called the wind relieving pose for a reason!


Drink medicinal strength, hot fennel tea. Fennel seed tea is a carminative, which means it prevents the formation of gas, and aids in its expulsion.


Take an easy walk around the block, or even just around the house.


Moving your body stimulates the smooth muscles of your gut, which in turn encourages rhythmic contractions of your bowel.


Rhythmic contractions = no trapped gas = no bloating!



Tip Takeaway: Watch your diet to help prevent IBS bloating. Use gentle physical movement plus strong fennel tea to help relieve IBS bloating.

Ett dygn till havs

Stack ut till havs igår förmiddag. Väderprognosen lovade uppehåll, någorlunda med sol och vindar som var helt ok. Eftersom vi packat för att gå ut och båtturerna inte direkt varit överflödiga den här sommaren valde vi alltså att fullfölja vår plan. Trots att prognosen ändrades till det sämre ju längre dagen gick. Moln, lägre temperaturer, högre vindar och regn på det utlovades. Det kom dessutom en molnbank precis när vi skulle grilla kvällens middag vilket var ganska surt och liksom satte P för den där kvällens fortsatta utomhusaktiviteter. Eller ja, den kunde ha gjort. Men det gjorde den inte. Tur jag tog mig upp på berget för att kolla hur det såg ut lite högre upp. Röstade (tillsammans med min kära make) för att inte packa ihop grejerna utan satsa på att käka ute. Det gjorde vi SÅ rätt i. Den där molnbanken (som såg ut som en rejäl front till en början och i kombination med väderprognosen skulle kunna ha varit det) löstes upp lika fort som den visade sig och middagen avnjöt vi på de kala klipporna med Olivia och vovvarna lekandes på berget. Vilken kväll det blev!

Tji fick både SMHI och YR för det där regnet det kom aldrig. Inte vindstyrkan heller. Den ökade inte i alla fall och vi hade så gott som lä hela kvällen. Några sköna bad blev det också (vilket man först inte kunnat tro med tanke på alla brännisar i vattnet men men, där fanns luckor där med och vi fann dem!) och trots att magen var helt förbenat överjävlig igår (mens, jag har sagt det förr... dessa hormontoppar och min tarm har inte förstått det där med samarbete över huvud taget. Har funderat på att skicka dem på kurs, men ingen av dem verkar nappa på förslaget! :-/) var jag väldigt glad att vi valde att gå ut och att vi valde att stanna ute och äta istället för att packa ihop och sätta oss i båten.

I teorin (och kanske även i praktiken, men inte den här gången) skulle vi kunna ha stannat ute ännu en kväll till havs, men magen, väderprognosen och lillan gjorde att vi valde att stanna vid en natt även den här gången och gå in mot land efter frukost. Magen funkade inte alls, gjorde det jag kunde till sjöss men det höll inte den här gången och dessutom blodade jag ner allt. Med en toa som funkar halvdant kändes det inte helt optimalt. Lillan hade dessutom fått sol så det räckte och blev över och det kändes som om att ett dygn till sjöss räckte den här gången. Även om vädret även idag blev bra mycket bättre än prognosen utlovat. Jaja det går fler tåg. Såna kvällar som igår är oslagbara.