Det har nu gått tre dagar sedan jag spydde upp allt maginnehåll. Tre dagar utan att gå på toa och få ut något som över huvud taget liknar något normalt. Allt jag stoppar i mig triggar magen att sätta igång flushen och så spolar det vatten i tarmen. Att få ut det är ett helvete, men när jag lyckas har det redan hunnit bildas mer. Trodde det var på bättringsvägen idag då jag faktiskt hade lite matlust, men efter frukost och en sopplunch (ja, just det, soppa till lunch) satte helvetet igång igen. Natten var hemsk. Sov inte någonting. Knådade magen varvat med att springa på dass och "skita vatten". Det här är bara inte sant...
Har nu ätit mat sedan i lördags eftermiddag. Nåja, då åt ja ju enbart rostat bröd och en skiva surdegsbröd med kalkon senare på kvällen. Drack äppledricka i stora mängder gjorde jag också. Sedan så... i söndags åt jag flingor och sojayoghurt, rostat bröd med kalkon, lite soppa till kvällsmat. Proviva. Mycket proviva. Bara för att. Igår surdegsbröd med marmelad, kalkon, gurka... te... lunch med makaroner och kyckling, kvällsmat rostat surdegbröd med marmelad. Havremjölk, proviva... det borde bli avfall av det. Det vet jag ju att det blir. Inte bara allt detta vatten!? Idag har jag återigen käkat flingor, yofu, proviva, en mild thaisoppa jag lagade med kyckling och kokta grönsaker och nu är helvetet igång igen. Imorgon skall det enligt gastrosköterskan på sjukhuset ha börjat gå tillbaks till mer normal avföring. Mer normalt beteende på tarmen över huvud taget (vad nu normalt innebär hos en person som mig) men det känns mer och mer som den där magiska gränsen kommer spräckas. Vill inte behöva ta mig till sjukshus igen. Avskyr sjukhus! Vill att eländet bara ska läka ut och lösa sig självt. Som det normalt borde göra antar jag. Kroppen (tarmen framförallt) verkar inte vara på samma bana.
Jag vet ju vilken kväll jag har att "se fram emot" i alla fall. Inga överraskningar här inte. Det blir mandeloljan, knogarna, röd buk och toaletten. Imorgon är det onsdag. "Lill-Lördag" som den också kallas. Undrar om jag kan få den att bli något som liknar en lillördag det minsta. Kanske lägga sallad och grönsaker på mackan istället för enbart kalkon eller marmelad? Bara en sån sak... :-/ Pessimist javisst. Just nu känner jag mig verkligen som en regelrätt pessimist. Förhoppningsvis vänder det snart. Mitt vanliga dåliga jag är ett bra kort i leken jämfört med denna extra komplikation. Det räcker så gott som det är ändå.
Har nu ätit mat sedan i lördags eftermiddag. Nåja, då åt ja ju enbart rostat bröd och en skiva surdegsbröd med kalkon senare på kvällen. Drack äppledricka i stora mängder gjorde jag också. Sedan så... i söndags åt jag flingor och sojayoghurt, rostat bröd med kalkon, lite soppa till kvällsmat. Proviva. Mycket proviva. Bara för att. Igår surdegsbröd med marmelad, kalkon, gurka... te... lunch med makaroner och kyckling, kvällsmat rostat surdegbröd med marmelad. Havremjölk, proviva... det borde bli avfall av det. Det vet jag ju att det blir. Inte bara allt detta vatten!? Idag har jag återigen käkat flingor, yofu, proviva, en mild thaisoppa jag lagade med kyckling och kokta grönsaker och nu är helvetet igång igen. Imorgon skall det enligt gastrosköterskan på sjukhuset ha börjat gå tillbaks till mer normal avföring. Mer normalt beteende på tarmen över huvud taget (vad nu normalt innebär hos en person som mig) men det känns mer och mer som den där magiska gränsen kommer spräckas. Vill inte behöva ta mig till sjukshus igen. Avskyr sjukhus! Vill att eländet bara ska läka ut och lösa sig självt. Som det normalt borde göra antar jag. Kroppen (tarmen framförallt) verkar inte vara på samma bana.
Jag vet ju vilken kväll jag har att "se fram emot" i alla fall. Inga överraskningar här inte. Det blir mandeloljan, knogarna, röd buk och toaletten. Imorgon är det onsdag. "Lill-Lördag" som den också kallas. Undrar om jag kan få den att bli något som liknar en lillördag det minsta. Kanske lägga sallad och grönsaker på mackan istället för enbart kalkon eller marmelad? Bara en sån sak... :-/ Pessimist javisst. Just nu känner jag mig verkligen som en regelrätt pessimist. Förhoppningsvis vänder det snart. Mitt vanliga dåliga jag är ett bra kort i leken jämfört med denna extra komplikation. Det räcker så gott som det är ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar