Ja, just det. Dagen före dagen. Jag pratar inte om julafon nu då. Tyvärr. Nej, dagen före operation. Känns lite som om att de aldrig tar slut och jag är inte det minsta taggad just nu. Men för att, förhoppningsvis, må lite bättre måste man ibland må lite sämre igen först. Jag hoppas det är just så. Att detta på sikt skall leda till att jag får må lite bättre igen. Bättre som i mindre ont och en bättre fungerande tarm. Det sistnämnda känns väl inte så troligt, men lite mindre ont hade faktiskt inte skadat. Inte bättre sömn pga det heller.
Nåja, den som lever får se. Bara att hoppa in i duschen ikväll och skrubba för glatta livet. Älskar vad klorhexidinet gör med min hud... och mitt hår... not! Jag försöker intala mig att det är bra för något och det är det ju förhoppningsvis också. Ser (inte) fram emot att gå upp imorgon, det är ett som är säkert. På tok för tidigt för att vara bra och sen denna väntan. Men, sen är det över. För den här gången i alla fall. <3
Nåja, den som lever får se. Bara att hoppa in i duschen ikväll och skrubba för glatta livet. Älskar vad klorhexidinet gör med min hud... och mitt hår... not! Jag försöker intala mig att det är bra för något och det är det ju förhoppningsvis också. Ser (inte) fram emot att gå upp imorgon, det är ett som är säkert. På tok för tidigt för att vara bra och sen denna väntan. Men, sen är det över. För den här gången i alla fall. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar