Var och ändrade mina inställningar på SNS:en förra veckan. Var ganska negativt inställd till besöket innan vi åkte dit, skall inte ens försöka förneka det. Har inte blivit sådär vidare värst positivt bemött de senaste gångerna jag varit där. Den här gången får jag dock erkänna att jag blev positivt överraskad både över bemötandet och det betydligt mer tillmötesgående sättet sköterskan mötte mig med. Det gick ju faktiskt att resonera. Pappren jag kom med togs omhand och sköterskan gick med på att prova lite nya grejer som jag läst om. Ifall de gör någon skillnad? Det vet jag inte ännu, men det kan ju knappast bli sämre i alla fall. Jag kom hem med en ganska positiv upplevelse den här gången och det är jag så otroligt tacksam för. Kanske blir det mindre jobbigt att ringa nästa gång. Jag drar mig annars alltid för att ringa till just Östra. Sjukt egentligen eftersom jag inte har minsta problem med att ringa till Huddinge. Allt handlar om bemötande. A och O. Det gör liksom hela grejen...
Kanske var det hinten från min läkare i Kungälv som gjorde det... ;-) Vad vet jag? :) Oavsett... jag var positivt överraskad och fick ändrat de inställningar som inte fungerade så jag får vara nöjd. Nu är det bara att hålla tummar och tår att de kommer fungera bättre än de tidigare. Har jag tur får jag lite mer feedback med hjälp från Danmark i April... den som lever får se.
Första dagarna med nya inställningar var en pers återigen, men nu har det lugnat ner sig något och återgått till mer "normalläge" (så som det var innan jag bytte och innan förra inställningarna började göra mer skada än nytta...) kramperna i foten blir jag inte av med men de där stickande knivarna "mellan benen" har jag i alla fall blivit av med. Tack och lov för det. Har jag tur kan de räta upp sladden lite (den som går från elektroden till dosan) nästa gång de byter batteri så att den där kroken av sladd jag har som petar ut ur ryggslutet blir lite mindre utåtstående och irriterande.
Kanske var det hinten från min läkare i Kungälv som gjorde det... ;-) Vad vet jag? :) Oavsett... jag var positivt överraskad och fick ändrat de inställningar som inte fungerade så jag får vara nöjd. Nu är det bara att hålla tummar och tår att de kommer fungera bättre än de tidigare. Har jag tur får jag lite mer feedback med hjälp från Danmark i April... den som lever får se.
Första dagarna med nya inställningar var en pers återigen, men nu har det lugnat ner sig något och återgått till mer "normalläge" (så som det var innan jag bytte och innan förra inställningarna började göra mer skada än nytta...) kramperna i foten blir jag inte av med men de där stickande knivarna "mellan benen" har jag i alla fall blivit av med. Tack och lov för det. Har jag tur kan de räta upp sladden lite (den som går från elektroden till dosan) nästa gång de byter batteri så att den där kroken av sladd jag har som petar ut ur ryggslutet blir lite mindre utåtstående och irriterande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar