Idag har toabesöket låtit vänta på sig en stund. Tog bara en tarmslim igår, eftersom jag försöker manipulera tarmen att samarbeta med apparaten. Vet inte hur smart det är, men jag försöker ju att dra ner på medicinerna till förmån för apparaten, som jag hoppas skall sköta den biten istället. Movicoldosen var fortfarande densamma imorse, det vill säga en påse. Efter promenad och ca en halvtimme på cykel kom så tarmen ÄNTLIGEN igång lite. Kunde gå på dass en gång, men tvingades ta en resulax nu efter för att se om jag kan lyckas klämma ur mig det som sitter fast och inte vill lämna kroppen utan mer hjälp.
Magen var ren och skär katastrof igår eftermiddag och kväll. Tre medel totalt blev det igår, vilket är bra mycket bättre än åtta, nio - men å andra sidan mådde jag ju därefter också. Fan med andra ord. Tarmen tokjäste och ville inte ge med sig. Slutade med att jag gick och la mig med apvärk vid halv nio. Tillsammans med en febrig dotter som låg och drog mig i ögonfransarna. Tja, något ska man ju roa sig med.
Natten bjöd inte på nån vidare sömn. Lillan vaknade många gånger och var svårsomnad (pga febern? Svårt att säga). Hon var tokvarm! Gav henne alvedon, eftersom vi misstänkt att det är tänder på g igen. Om inte annat så för att få henne att lättare komma till ro. Dessvärre steg febern mer under natten och landade på 39,6 vid femtiden, efter att alvedonet slutat värka. Oroligt värre! Skitvarm var hon! Ringde sjukvårdsupplysningen, men de tyckte inte att febern var något att oroa sig för utan tyckte snarare att jag skulle gå på allmäntillståndet och "låta henne ha sin feber". Ok, jag förstår varför man skall låta febern ha sin gång, men det som oroar mig är ju att vi inte vet orsaken till att hon har så hög feber och att jag är rädd att man tar det osäkra före det säkra. Det är ju inte en gång sjukvården haft fel på sistone. Nåja, kalla mig nojjig morsa men hellre nojjig än nonchalant.
Magen var ren och skär katastrof igår eftermiddag och kväll. Tre medel totalt blev det igår, vilket är bra mycket bättre än åtta, nio - men å andra sidan mådde jag ju därefter också. Fan med andra ord. Tarmen tokjäste och ville inte ge med sig. Slutade med att jag gick och la mig med apvärk vid halv nio. Tillsammans med en febrig dotter som låg och drog mig i ögonfransarna. Tja, något ska man ju roa sig med.
Natten bjöd inte på nån vidare sömn. Lillan vaknade många gånger och var svårsomnad (pga febern? Svårt att säga). Hon var tokvarm! Gav henne alvedon, eftersom vi misstänkt att det är tänder på g igen. Om inte annat så för att få henne att lättare komma till ro. Dessvärre steg febern mer under natten och landade på 39,6 vid femtiden, efter att alvedonet slutat värka. Oroligt värre! Skitvarm var hon! Ringde sjukvårdsupplysningen, men de tyckte inte att febern var något att oroa sig för utan tyckte snarare att jag skulle gå på allmäntillståndet och "låta henne ha sin feber". Ok, jag förstår varför man skall låta febern ha sin gång, men det som oroar mig är ju att vi inte vet orsaken till att hon har så hög feber och att jag är rädd att man tar det osäkra före det säkra. Det är ju inte en gång sjukvården haft fel på sistone. Nåja, kalla mig nojjig morsa men hellre nojjig än nonchalant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar