Vad ska jag säga? Det var ingen bra natt inatt heller. Lillan höll oss vakna pga av att hon är så förbaskat förkyld att hon inte kan andas och väcker sig själv då hon hamnar fel i sängen. Hade det inte varit för det hade jag ändå varit vaken på grund av magen. Blir så trött. Knådade den tills den var helt röd och skavd och ändå blev det bara värre och värre. Stenhårda partier som liksom inte löste upp sig. Försökte ta hjälp av maken (som är rätt bra på att få tarmen att knussla upp sig) men inte ens han lyckades med att få den att samarbeta. La mig vid nio och kände mig allmänt snurrig i bollen. Blir det när magen håller på sådär. Känner mig borta. Borta av värk. Hade frossa också, vilket inte är en jättebra kombo.
Vaknade imorse med lika uppspänd buk och vet inte riktigt hur jag lyckades få i mig frukost, men på något sätt gick det idag med. Kanske för att jag älskar mat? Annars hade jag nog låtit bli för en sak är säker: Jag mår ju tusen gånger sämre när jag får mat i magen. Speciellt med ett utångsläge som detta.
Har idag lyckats klämma ur mig en del, men det känns som sns:en packar ihop skiten så den blir hård och svår att få ur systemet. Just det där med att skiten är hård är något jag inte direkt är van vid, då jag brukar vara allt annat än fast i magen... kan inte påstå att det är bra att det bakar ihop sig på det här viset, för det blir om möjligt ännu svårare att tömma ut det ur en redan värkande tarm. Den åker inte direkt ihop mindre av trycket. O fyller ut sig själv. Så blir det ännu värre. Fy.
Hur som helst. Kämpar vidare med mitt andra medel idag och hoppas att utgångsläget efter det skall vara bättre än igår åtminstone. Minsta lilla och jag är tacksam för det. Hoppas även på att lillans förkylning börjar ge sig idag så vi får sova lite. Det behöver vi. Allihop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar