Jahopp, då var de alltså igenom. De två små framtänderna har ÄNTLIGEN tittat igenom - men dessvärre har förkylningen hos lillan inte gett med sig för det. Tvärtom. Dessutom verkar det vara en av de där lite mer smittsamma historierna.. smittar tänder? Skall jag få nya jag med? Don't think - men bacilluskerna som skapar snor och hosta verkar inte förstå det. De har bestämt sig för att attackera min "gamla" kropp ändå.
Skulle varit iväg på kalajs för brorsönerna i eftermiddag. Något vi sett fram emot hela familjen. Mysigt och trevligt och god mat dessutom. Träffas alltför sällan kan man tycka, men tiden bara går och det är alltid något som kommer emellan. Bacillusker inte minst. Huh. Vill dock inte riskera att smitta ner de andra eftersom skiten precis håller på att bryta ut på mig och jag antar att jag är en smittohärd utan dess like. Lillan vill jag inte släpa iväg över huvud taget för hon är långt ifrån fit. Svårt att andas, hostar och snorar som en liten... snorloppa?? Gubben har hittils klarat sig och jag hoppas det stannar upp på mig och inte blir värre. Igår verkade det som han var på g han med, munsår och allt men idag verkar han vara bättre.
Jaja.. som jag sagt så många gånger förr. Vad är väl en bal på slottet? Det tråkiga är ju att vi inte verkar vara de enda sjuklingarna den här gången och min lille brorson som jag vet sett fram emot det här länge kommer bli väldans besviken. Det gör ont i hjärtat faktiskt. Tycker inte om att göra honom besviken. Men jag hoppas vi tillfrisknar snabbt och kan komma o gratta honom en annan dag. Då har han lite presenter som väntar på honom dessutom.
Magen? Mår apa. Efter ännu en (i raden av) sömnlös(a) nätter känns det som bekant att man lever. Magen gillar inte när jag inte får sova och krånglar extra mycket. Lillan höll oss vakna inatt med sina snorloppor och hostattacker och fick stundvis sova på min mage (som när hon var en liten, liten bebis). Liten, liten bebis har vuxit snabbt och blivit betydlig större bebis (väger med andra ord mycket mer o det är inte lika lätt att slappna av.. ) Vad gör man inte.. men det kostar på krafterna. Det är bara att erkänna.
Nu hoppas jag på en lugn dag med en mage som bestämmer sig för att börja samarbeta. Tänkte byta program idag. Testa något av de andra o se om de har större effekt. Är trots allt inne på dag elva med det här programmet nu och inga större mirakel har skett hittils..
Skulle varit iväg på kalajs för brorsönerna i eftermiddag. Något vi sett fram emot hela familjen. Mysigt och trevligt och god mat dessutom. Träffas alltför sällan kan man tycka, men tiden bara går och det är alltid något som kommer emellan. Bacillusker inte minst. Huh. Vill dock inte riskera att smitta ner de andra eftersom skiten precis håller på att bryta ut på mig och jag antar att jag är en smittohärd utan dess like. Lillan vill jag inte släpa iväg över huvud taget för hon är långt ifrån fit. Svårt att andas, hostar och snorar som en liten... snorloppa?? Gubben har hittils klarat sig och jag hoppas det stannar upp på mig och inte blir värre. Igår verkade det som han var på g han med, munsår och allt men idag verkar han vara bättre.
Jaja.. som jag sagt så många gånger förr. Vad är väl en bal på slottet? Det tråkiga är ju att vi inte verkar vara de enda sjuklingarna den här gången och min lille brorson som jag vet sett fram emot det här länge kommer bli väldans besviken. Det gör ont i hjärtat faktiskt. Tycker inte om att göra honom besviken. Men jag hoppas vi tillfrisknar snabbt och kan komma o gratta honom en annan dag. Då har han lite presenter som väntar på honom dessutom.
Magen? Mår apa. Efter ännu en (i raden av) sömnlös(a) nätter känns det som bekant att man lever. Magen gillar inte när jag inte får sova och krånglar extra mycket. Lillan höll oss vakna inatt med sina snorloppor och hostattacker och fick stundvis sova på min mage (som när hon var en liten, liten bebis). Liten, liten bebis har vuxit snabbt och blivit betydlig större bebis (väger med andra ord mycket mer o det är inte lika lätt att slappna av.. ) Vad gör man inte.. men det kostar på krafterna. Det är bara att erkänna.
Nu hoppas jag på en lugn dag med en mage som bestämmer sig för att börja samarbeta. Tänkte byta program idag. Testa något av de andra o se om de har större effekt. Är trots allt inne på dag elva med det här programmet nu och inga större mirakel har skett hittils..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar