Smärta och smärhantering

Det är en fin dag idag. Var uppe vid fyra, ute med en magsjuk vovve.. jag säger ju det, IBS!! Eller nåt sånt.. fast den här gången verkade det bara som han var pinkenödig. Gjorde i alla fall inget annat. Men att va uppe o traska mitt i natten (igen) kändes inge vidare. Vare sig i själen eller i magen! Oj, vad jag mådde illa! Kändes som jag skulle kräkas upp hela tarmpaketet ett tag, men det gick.. det med. Man klarar mer än man tror. Om man bara ger sig fan på det.

Var en positiv upplevelse igår. En ny erfarenhet men också en som gjorde ont. Kan vara vägen till ett nytt sätt att hantera saker, jag har redan börjat min resa och jag känner att den faktiskt gör skillnad. Inte i magen ännu, men i själen. Se möjligheter istället för omöjligheter, se det som funkar istället för att lägga fokus på det som inte gör det. Att förlåta är att sluta älta att gårdagen kunde varit bättre.. det ligger något i det..

Fick ett mail idag. Om narkos och SNS. Jag vet ju att jag inte kommer få det själv. Ja, det skrämmer mig. Jag har trots allt en tendens att tuppa av ganska lätt.. speciellt när jag VET att saker kommer göra ont. Men jag klarar mer än jag tror. Det vet jag. Att hantera smärta och att leva med smärta är en konst. Vissa dagar funkar det bättre än andra. Men det är också en konst att hantera tanken på att behöva ha ont för att kunna bli bättre. Jag litar på att jag ska bli bättre så varje smärtsam behandling blir som ett delmål för att komma dit. Det är lite som med akupunktur, alternativmedicin, utrensningar.. man måste bli sämre för att sedan bli bättre..  för att läka?

Tog hjälp av högre makter igår, låter fånigt men så sant som det var sagt. Jag tror det hjälpte för gårdagen gick över förväntan. Nu återstår bara resten..
O idag är en skön lördag.. solen skiner.. magen är kalaskass men det är i alla fall lördag o jag står på bena!