En sån där jobbig magmorgon igen

Räcker de ut tungan åt mig???

Det börjar inte bra idag. Det känns direkt när det håller på att gå åt skogen.. är det som det är nu redan på morgonen vet jag ungefär hur dagen kommer bli. Det blir sällan annorlunda. Inte på ett positivt sätt i alla fall.

Hade en urmysig kväll igår, med alldeles för mycket mat tyvärr. Visst, jag får skylla mig själv.. men å andra sidan nån gång måste man ju kunna lyxa till det lite o käka trerätters.. not?

Det känns idag i alla fall. Kändes rätt ok efter att jag knådat bort en massa luft igår men det slår ju lksom tillbaks idag. Rejält. Jag vet ju om det, men ibland vill jag inte acceptera det. Jag vill vara som andra, men jag är inte det. Fast å andra sida, vad är det att eftersträva att vara som "alla andra"? Man blir kanske inte så mycket lyckligare av det? Alla har vi våra små problem.

Men det är inte utan att jag önskar att jag hade en kropp som fungerade och inte befann sig i konstant krig med mig o min hjärna. Varje dag. Man lär sig inte uppskatta en fungerande kropp förrän dagen kommer då den inte längre fungerar som den ska. Tyvärr. Det är en dyr läxa att lära men man lär sig den ganska fort!

Ska bege oss till Gökis idag och inhandla lite nödvändigheter (eller hur det nu var? Allt är ju relativt!) vilket innebär en stressig morgon.. kan inte ta hand om magen som jag borde för att komma iväg innan de stänger.. då får man kompromissa med hälsan.. det kan bara sluta på ett sätt.. speciellt med de förutsättningar jag har idag. Men men, det blir en utflykt med min kärlek i alla fall och en stund utanför väggarna. Jag får vara glad för den sakens skull! Bjussar på en liten bild av mina andra två små kärlekar i livet.. ja, de har en väldigt speciell plats i mitt hjärta båda tvä -även om de går mig på nerverna titt som tätt :)