... är en väldigt dålig kombination. Jag vet det, och har upplevt det hur många gånger som helst men lik förbaskat så händer det gång på gång. Jag stoppar i mig för mycket med andra ord. På tok för mycket -och det visar sig rejält. Speciellt dagen efter när eländet ska igenom. Då får man bekänna färg. Det gäller att härda ut. Får skylla mig själv, men ibland är hjärnan inte på min sida. Jag vet men ändå inte.
Har skaffat mig ett träningsset. Kläder alltså. Ska börja springa med sambon är tanken. Jag mår ju bättre när magen guppar runt och kroppen får sig en rejäl omgång - problemet är väl bara att ta sig ut när man mår fan. I början är det inte kul. Det gör ont när det skumpar omkring i tarmarna. Speciellt med buken full av vätska och luft. Men - det brukar bli bättre när jag väl är igång. Så är det väl med det mesta. Har ju anmält oss till en valskurs till. Bara en sån sak. Lika bra o köra medan motivationen är på topp. Innan man hamnar i en svacka igen. Så jag anmälde oss fast vi fortfarande har två gånger kvar på den första :) Kör hårt!
Imorgon tänker jag sätta mig o fixa ihop de papper som behövs för att söka till utbildningen jag vill gå om planen att må bättre håller efter sommaren. Den börjar till hösten. Jag har ju inget att förlora? Det värsta som kan hända är att jag lagt massa tid på ansökningar, kommer in och inte kan gå. Men då vet jag åtminstone det. Gör jag inget och mår bättre kommer jag ångra mig djupt.
Så jag kör hårt! På alla plan för tillfället. Fick ett lycka till från Steen Buntzen i Danmark när jag mailade honom resultatet av mina ansträngningar med att få min SNS. Jag hoppas det blir bra. O snart. Har haft massa mardrömmar inatt igen. Höll mig vaken en lång stund. Ångest. Jag hoppas dessa kommer minska nu, men jag förmodar att de hänger ihop med all den spänning, oro och stress som denna ovisshet kring framtiden har skapat. Nu har jag i alla fall en utstakad plan och GUD SÅ SKÖNT DET KÄNNS!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar