Jag minns inte ens om jag skrev det förra veckan. Det var så mycket denna dag. I fredags alltså. Jag fick ett samtal. Från Patientnämnden. De skulle ju ringt upp mig för två veckor sen, men samtalet kom inte. Jag blev ju istället uppringd av läkare på Östra och trodde naturligtvis patientnämnden haft ett finger med i spelet. Detta omvärderades snabbt i Fredags.
Hon undrade om jag hört något från dem, eftersom hon själv ännu inte fått tag i "rätt person". Att jag inte satte i halsen? Jises, här har jag bråkat mig igenom hela styrelsen och ledningen och hon har på tre veckor inte kommit i kontakt med rätt person än? Vad gör de på dagarna? Inte jobbar de effektivt i alla fall. Ett mail till en person? Tror de att ett mail gör någon skillnad? Vad hände med kommunikation via telefon? Direktkontakt? Maila kan jag också göra.. det leder ingen vart. Vill man något här i livet får man trycka på från FLERA håll. Ett mail kan vara ett kompliment men definitivt inte en lösning.
När jag förklarade att jag fått min operation beviljad på Östra satte hon nästan i halsen. Hon ställde några korta frågor och förkunnade sedan att hon då lägger ner det här fallet eftersom jag redan löst det på egen hand.. jo, man tackar ja.. bra att vara anställd när man slipper leverera.. måste vara den perfekta tjänsten? Betalt utan att komma fram till några resultat? Fy fan säger jag bara.. o de ska medla mellan patient och vårdgivare? Jag kanske ska försöka ta anställning där.. får mer gjort hemifrån än de får från kontoret. Det är fan skamligt.. men men, jag får ge mig själv en eloge för att lyckas med något som en fullt betald tjänsteman inte lyckas med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar