USCH! Jag säger bara det. Usch. Det var en hemsk eftermiddag och en hemsk kväll igår. Magen bara tokbråkade med mig. Återigen. Varför blir jag ens förvånad?
Bestämde mig för att hämta ut de stolpiller läkaren föreslagit mig att testa. Dum som jag var testade jag på kvällen. Idioti! Kvällen är som bekant min sämsta tid. Att testa nya läkemedel när jag mår som värst är inte vidare smart. Det var det inte igår heller. Skulle dessutom på en husvisning (av ren nyfikenhet) och hur bra var det då att proppa kroppen full med skumma kemikalier som bara ställde till det ännu mer.. för det var precis vad de gjorde.. det där stolpillret gjorde inte annat än spänna upp o reta upp magen ÄNNU MER. Nu var det inte bara resulax och vatten som var fast utan även denna koldioxid.. fantastiskt? Magen tokjäste, spände och var allmänt superirreterad. Hela kvällen. Smällen (dundersmällen) kom naturligtvis strax före läggdax. Kramper, gaser, värk. Det smällde o bullrade i magen och var så ömt att det knappt gick att ta på skinnet. Fy fan säger jag bara.
Hade hoppats att detta, i kombination med mina andra grejer skulle bli en lösning och kanske kunna underlätta för mig idag. Ska ju på bröllop o fasar för hur det ska gå? Men jag vågar inte testa idag igen.. fel dag med tanke på hur det gick igår. Mår apa redan nu o magen är i olag som väntat.
Stomisköterskan ringde mig igår vid fem. Dessvärre var hon inte vidare tillmötesgående. Lappen från läkaren hade hon tydligen inte fått (?) och hon hade inte en aning om vad jag pratade om - till en början. Sen fattade hon men då med kommentaren att "såna har inte vi, de har de bara inne på vårdavdelningarna vid typ tarmvred och sånt" Ja, precis! När jag frågade om man inte kunde vända sig till en avdelning och få en sådan från dem undrade hon om jag hade några bra kontakter där som jag kunde få den av? Öhhh?! Är det kontakter man ska ha för att få hjälp??? Jag sa vilka läkare jag går hos och hon kikade i min journal, därefter lovade hon försöka kontakta dem och återkomma. "men inte imorgon" som hon sa.. nä, tack .. jag vet. Inte imorgon. Om en månad kanske. När eländet gått ännu längre och jag är påväg att explodera bokstavligen. Jag bli så less.. varför denna jävla byråkrati? Vad hände med empatin? Viljan att hjälpa människor att må bättre???
Som det ser ut nu blir det näringsdrycker resten av dagen. Åt riktigt frukost i morse. Bara näringsdrycker blir jag svimfärdig av. För lite för kroppen att arbeta med.. det är dessutom svinkallt idag. Sen blir det till att packa baggaget fullt med filtar och annat mjukt så jag kan ta mig ut och knåda i bilen när det krisar.. väskan full med alla tabletter jag har i förhoppning om att någon av dem kan hjälpa.. tja, ungefär så. Tar jag mig igenom middagen är jag glad. Då kan jag vara stolt. Men som det känns nu kommer det bli en pers.
Bestämde mig för att hämta ut de stolpiller läkaren föreslagit mig att testa. Dum som jag var testade jag på kvällen. Idioti! Kvällen är som bekant min sämsta tid. Att testa nya läkemedel när jag mår som värst är inte vidare smart. Det var det inte igår heller. Skulle dessutom på en husvisning (av ren nyfikenhet) och hur bra var det då att proppa kroppen full med skumma kemikalier som bara ställde till det ännu mer.. för det var precis vad de gjorde.. det där stolpillret gjorde inte annat än spänna upp o reta upp magen ÄNNU MER. Nu var det inte bara resulax och vatten som var fast utan även denna koldioxid.. fantastiskt? Magen tokjäste, spände och var allmänt superirreterad. Hela kvällen. Smällen (dundersmällen) kom naturligtvis strax före läggdax. Kramper, gaser, värk. Det smällde o bullrade i magen och var så ömt att det knappt gick att ta på skinnet. Fy fan säger jag bara.
Hade hoppats att detta, i kombination med mina andra grejer skulle bli en lösning och kanske kunna underlätta för mig idag. Ska ju på bröllop o fasar för hur det ska gå? Men jag vågar inte testa idag igen.. fel dag med tanke på hur det gick igår. Mår apa redan nu o magen är i olag som väntat.
Stomisköterskan ringde mig igår vid fem. Dessvärre var hon inte vidare tillmötesgående. Lappen från läkaren hade hon tydligen inte fått (?) och hon hade inte en aning om vad jag pratade om - till en början. Sen fattade hon men då med kommentaren att "såna har inte vi, de har de bara inne på vårdavdelningarna vid typ tarmvred och sånt" Ja, precis! När jag frågade om man inte kunde vända sig till en avdelning och få en sådan från dem undrade hon om jag hade några bra kontakter där som jag kunde få den av? Öhhh?! Är det kontakter man ska ha för att få hjälp??? Jag sa vilka läkare jag går hos och hon kikade i min journal, därefter lovade hon försöka kontakta dem och återkomma. "men inte imorgon" som hon sa.. nä, tack .. jag vet. Inte imorgon. Om en månad kanske. När eländet gått ännu längre och jag är påväg att explodera bokstavligen. Jag bli så less.. varför denna jävla byråkrati? Vad hände med empatin? Viljan att hjälpa människor att må bättre???
Som det ser ut nu blir det näringsdrycker resten av dagen. Åt riktigt frukost i morse. Bara näringsdrycker blir jag svimfärdig av. För lite för kroppen att arbeta med.. det är dessutom svinkallt idag. Sen blir det till att packa baggaget fullt med filtar och annat mjukt så jag kan ta mig ut och knåda i bilen när det krisar.. väskan full med alla tabletter jag har i förhoppning om att någon av dem kan hjälpa.. tja, ungefär så. Tar jag mig igenom middagen är jag glad. Då kan jag vara stolt. Men som det känns nu kommer det bli en pers.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar