Inte heller den här dagen blev som jag hade tänkt mig - men när blir de någonsin som man tänkt sig? Denna dag har dock innehållit en komplett mix av både frustration, magvärk, besvikelse, ilska och irritation. Inte den bästa kompotten med andra ord!
Magen, tja, den har levt sitt eget liv även idag - det vill säga VÄRKER sönder mig. Mediciner har varit de vanliga plus två tabletter dulcolax till lunchen, men dessa har ännu inte gjort nån värkan. Relaxiten ville inte hjälpa alls.. av läkaren idag fick jag enbart sömnpiller utskrivna.. ville ha nåt att få somna på, nåt relativt "snällt" men tydligen var det väääääldigt svårt att få till. Gamla dönare som man sover mycket och länge på var tydligen enklare? Rimmar illa i min värld.. jag som egentligen avskyr mediciner och här går man som en vandrande kemikaliefabrik?
Ingen lycka med sköterskan hos kirurgen heller.. visst hade hon talat med honom MEN hon hade glömt vad han sagt och hon var inte på plats att kolla upp - summa summarum jag får ringa igen imorgon?! Vad är det frågan om?!! Några saker hade hon inte fått svar på men det hon fått svar på hade hon uppenbarligen glömt. Man kan bli trött för mindre..
Lagt ett meddelande via mina vårdkontakter till läkaren på Kungälv och bett honom skicka remiss för utredning av hirschprungs. Har trots allt flera noteringar i mina journaler där frågeställningen finns men aldrig riktigt tagits på allvar verkar det som. Avvikande anorektal manometri, avsaknad av lumenockluderade kontraktinoer (nåja, något sånt jag inser att det förmodligen är felstavat) och så vidare.. hur svårt kan det vara att göra en tarmbiopsi för att kolla de där gliacellerna??? Jag antar att jag återigen kommer möta kalla handen, jag är van vid det, men det är lika bra att fråga mens man fråga kan!
För övrigt.. allt jag hade hoppats få svar och klarhet över idag har gått emot mig, inget av dessa saker har fått minsta antydan till klarhet och här sitter man med världens magvärk när resan närmar sig med stormsteg. Börjar bli mäkta orolig nu då jag inte haft så här ont på åratal. Läkarna ser ut som levande frågetecken och skakar mest på axlarna. Stackars lilla gumman attityden hjälper mig inte!!!!!
Trött, arg och frustrerad. Jag hoppas att magen och humöret visar sig från en bättre sida imorgon. Vill bara magen vara lite mer medgörlig är jag säker på att humöret är snabbt att haka på!
Magen, tja, den har levt sitt eget liv även idag - det vill säga VÄRKER sönder mig. Mediciner har varit de vanliga plus två tabletter dulcolax till lunchen, men dessa har ännu inte gjort nån värkan. Relaxiten ville inte hjälpa alls.. av läkaren idag fick jag enbart sömnpiller utskrivna.. ville ha nåt att få somna på, nåt relativt "snällt" men tydligen var det väääääldigt svårt att få till. Gamla dönare som man sover mycket och länge på var tydligen enklare? Rimmar illa i min värld.. jag som egentligen avskyr mediciner och här går man som en vandrande kemikaliefabrik?
Ingen lycka med sköterskan hos kirurgen heller.. visst hade hon talat med honom MEN hon hade glömt vad han sagt och hon var inte på plats att kolla upp - summa summarum jag får ringa igen imorgon?! Vad är det frågan om?!! Några saker hade hon inte fått svar på men det hon fått svar på hade hon uppenbarligen glömt. Man kan bli trött för mindre..
Lagt ett meddelande via mina vårdkontakter till läkaren på Kungälv och bett honom skicka remiss för utredning av hirschprungs. Har trots allt flera noteringar i mina journaler där frågeställningen finns men aldrig riktigt tagits på allvar verkar det som. Avvikande anorektal manometri, avsaknad av lumenockluderade kontraktinoer (nåja, något sånt jag inser att det förmodligen är felstavat) och så vidare.. hur svårt kan det vara att göra en tarmbiopsi för att kolla de där gliacellerna??? Jag antar att jag återigen kommer möta kalla handen, jag är van vid det, men det är lika bra att fråga mens man fråga kan!
För övrigt.. allt jag hade hoppats få svar och klarhet över idag har gått emot mig, inget av dessa saker har fått minsta antydan till klarhet och här sitter man med världens magvärk när resan närmar sig med stormsteg. Börjar bli mäkta orolig nu då jag inte haft så här ont på åratal. Läkarna ser ut som levande frågetecken och skakar mest på axlarna. Stackars lilla gumman attityden hjälper mig inte!!!!!
Trött, arg och frustrerad. Jag hoppas att magen och humöret visar sig från en bättre sida imorgon. Vill bara magen vara lite mer medgörlig är jag säker på att humöret är snabbt att haka på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar