Gårdagen var en smärre pers från morgon till kväll. Började självfallet med en mage som var åt skogen, inget som egentligen ville funka. Men vad annat hade jag att vänta? Det var ju bröllop på kvällen, klart det skulle bli katastrof.. det var som sagt bara att vänta. Gjorde allt för att få magen så lugn som möjligt. Tog mig ut på flera långa promenader i den svinkalla dimman bara för att få tarmarna att skumpa runt, körde min hypnosskiva, åt bara "snäll" mat - läs yofu med flingor och banan till lunch - inget mer innan bröllopet.. körde med tre resulax, vatten.. o så sista omgången med relaxit. Trodde inte den skulle hjälpa igår, med tanke på resultatet dagen innan MEN igår gjorde den faktiskt nytta!
Tog den precis före jag lade mig med min hypnosskiva och försökte slappna av. Magen körde naturligtvis igång som fan. Spände, värkte.. efter en halvtimme (när sessionen var över) tog det skruv i magen då jag reste mig upp igen. Bara o springa på dass! Gud så skönt! Massa slem och annat gojs tog sig faktiskt ut den rätta vägen, även om det var långt ifrån allt som satt där. En del av trycket lättade. Underbart! Bestämde mig för att ta två kramplösande också, eftersom magen trots allt var allt annat än i fas. Sagt o gjort. Två papaverin. Ingen större förhoppning om att de skulle hjälpa. Men igår tror jag att de gjorde det. I alla fall lite grann. Lite av kramperna höll sig faktiskt i schack. Så pass att vi tog oss iväg på bröllopet med värmepåsen på magen.
Väl där gick det ganska snart utför, redan i kyrkan satte det igång igen. Knaprade i mig två papaverin till strax efter vigseln (som naturligtvis var en fin upplevelse) och tog oss ut i den svinkalla novemberkvällen. Stackars brud som fick stå där med axelbandslös klänning säger jag bara. FY vad kallt! Då tar jag hellre de 27 grader jag hade när vi gifte oss i somras ;) men fint var det!
Middagen var som bäddad för katastrof. Sprack redan vid förrätten. God var den, absolut men vad hjälper det när magen går åt skogen och man har en LÅNG kväll framför sig? Blev inte bättre av att det bara verkade finnas en toalett på ett sällskap på över femtio pers. Ok, det fanns två ute också. Ute. Men dit tog jag mig aldrig. Att knåda på toa var inte att tänka på. Middagen drog ut ganska mycket på tiden då det var en hel del tal men just den biten gjorde kanske inte så mycket med tanke på hur full magen var efter förrätten. När varmrätten väl kom in bestod den av en ganska stor portion fisk för min del tillsammans med potatis och en fond som var på tok för salt. Annars var det gott, kan inte säga annat. Kocken är bra o han skötte sitt jobb. Däremot åt jag alldeles för mycket, precis som jag hade gissat från början. Svårt att lämna när man blir bjuden på bröllopsmiddag!!
Sen kom nästa pers. Mitt tal. Ångrade det hela dagen igår. Mådde fan o kände att det blev mig övermäktigt, men bestämde mig ändå för att köra. Min väninna, som gifte sig, var trots allt tärna på mitt bröllop i somras.. något var jag ju tvungen att göra! Så det fick bära eller brista. Vilket det också gjorde. Fy fan vad nervös jag var! Stod där på skakande ben med dallrande röst och tappade bort mig hela tiden kändes det som. Fick inte med allt jag hade tänkt, men jag tog mig i alla fall igenom det och jag hoppas att det framgick det som jag ville få fram.
Efterrätten föll mig i smaken, hallonsorbet med bär räckte mer än nog för min överfulla mage. Dessvärre var det också där kvällen slutade för min del. Nåja, efter att de gått igenom möhippa och svensexa och spexat lite. I pausen passade vi på att dra oss hem, då hade jag ont till sprickningsgränsen. Hemskt att missa brudvalsen, tyckte jag själv, men vad gör man? Jag är i alla fall stolt att jag tog mig dit, jag tog mig igenom middagen och jag höll mitt tal. Jag firade bruden och hennes make och det är jag glad för att jag klarade av. Kvällen kunde lika gärna slutat hemma i soffan... Grattis Camilla o Patrik!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar