Långsam andning är smärtlindrande

Det är väl inte något nyhet att långsam andning är smärtlindrande och lugnande precis, men det är spännande att den börjar komma mer och mer i ropet. Det var många år sedan min akupunktör (som jag gick hos då) rådde mig att gå en kurs i långsam andning-  hos en vietnames. Jag gick en gång men var såpass dålig vid det tillfället att jag inte kunde utnyttja kunskapen ordentligt. Minns att jag fick andningsscheman att lära mig och att detta var otroligt jobbigt. Man är inte van att andas på det viset. Men visst gjorde det gott. Det är svårt att stressa när man MÅSTE fokusera på att andas lugnt. Detta påverkar även smärtreceptorer på ett positivt sätt. Andningen masserar ju även de inre organen. Om man djupandas vill säga.

Har varit dålig på att andas rätt på sistone, men jag har insett att jag i alla fall andas ganska mycket med magen. Alltid något att hänga i granen!! Jag minns en gång för länge sedan (2003) när jag och mamma var i Indien och jag såg denne indiske man springa med en kärra bakom sig. Hans mage guppade upp o ner i takt med att han andades. Som hos ett spädbarn. Det var något jag reagerade över. På den tiden andades jag ganska grunt själv. Det liksom stannade i bröstet. Fick ont när jag försökte andas med magen, något mamma alltid tjatade på.

Idag har jag lättare för det. Kanske beror på att jag lärt mig styra över mina magmuskler på ett annat sätt också? Vad vet jag. Men ett hett tips är det, det här med andningen. Den gör mer än vad man tror för välbefinnandet..