Magvärk

Jag o Tuffe på promenix idag-kärlek!  

Är inget nytt koncept i den här familjen. Inte på nåt håll. Dagen har dock gått lite bättre än jag räknat med från början. Fick igenom massa VATTEN under förmiddagen och GUD VILKEN LÄTTNAD det var. Tokdiarré på det kan man kalla det så? Vätskebrist=huvudvärk.. ja, hela baletten. Men jag lever och jag står på bena och kalajs ska det bli ändå. Man förvånas över hur mycket man klarar när man bara ger sig fan på det.

Operation närmar sig. Nervositeten tilltar. Men vad göra? Försöka ta dagen som den kommer. Har inte så mycket till val. Oroar mig dock för att inte kunna röra mig som jag brukar. Är otroligt rastlös av mig, jag BEHÖVER studsa runt hela tiden. Får liksom myror i benen av att sitta still - nu har jag ju i och för sig inte det problemet eftersom jag under så många år INTE KAN sitta still - pga magvärk. Jag läste nånstans att när man har ont i magen mår hela kroppen dåligt och det är svårt att fokusera på något. Magen är så central för välbefinnandet. Så sant så sant. Det värsta är ju att man tillslut slutar lyssna på kroppen och kör på ändå. Magont eller inte. Fungerande tarmar eller inte. När kroppen hela tiden ger motstridiga signaler, vad gör man?