Kratta löv hör tydligen till mitt nya liv. Det nya liv jag skapade sen vi flyttade till hus vill säga. Jiiiises. Hur mycket löv kan det finnas på tomten egentligen? Hur mycket som helst tydligen! Fy fanken. Rivsår och utslag över hela armarna efter att ha placerat mig bland de taggiga buskarna för att försöka röja bort det värsta och låta solen se marken lite grann.. det blev bättre (tre sopsäckar senare) men det finns fortfarande kvar att göra. De här musklerna brukar jag klart inte använda och det KÄNNS. Men det är bra att jobba med kroppen. Magen tycker bättre om när jag rör på mig än då jag sitter still. Speciellt när den är som värst (även om det är förbannat svårt att ta sig för något då... ) vill den hellre att jag skakar på fläsket än sitter still. Det blir ju bara sämre när jag gör det.
Hur som helst. Kratta löv är ju (som tur är) en ganska hjärndöd sysselsättning, så även om det kräver lite fysisk ansträngning och akrobatik för att mota bort löven ur buskarna så krävs det inte sådär vidare värst med tankearbete. Det hade jag inte fixat. Att bara kunna rumstrera runt där bland buskarna när jag vill, hur jag vill och mest av allt hur LITE eller mycket jag faktiskt känner att jag orkar med. DET är guld värt. Att kunna utnyttja dagen så bra det bara går utan att känna att kraven blir för höga eller att man måste göra någonting man egentligen inte orkar med.
Hur som helst. Kratta löv är ju (som tur är) en ganska hjärndöd sysselsättning, så även om det kräver lite fysisk ansträngning och akrobatik för att mota bort löven ur buskarna så krävs det inte sådär vidare värst med tankearbete. Det hade jag inte fixat. Att bara kunna rumstrera runt där bland buskarna när jag vill, hur jag vill och mest av allt hur LITE eller mycket jag faktiskt känner att jag orkar med. DET är guld värt. Att kunna utnyttja dagen så bra det bara går utan att känna att kraven blir för höga eller att man måste göra någonting man egentligen inte orkar med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar