Ett år går fort!

Då var det dags igen. Samtal med FK handläggaren angående min handikappsersättning. Tre månaders handläggningstid och vips har ett år gått och det är dags att gå igenom allt igen. Roligare samtal kan man ha, men det är ju till för något bra som faktiskt kan gynna mig lite i slutändan - även om det inte rör sig om många kronor då mycket (det mesta) avskrivs som en "icke accepterad" utgift. Alltså, sådant som inte subventioneras. Jag är glad för varje krona jag kan få tillbaks som min sjukdom drar ifrån mig. Ja, det kostar att vara tarmsjuk. Kostnader som inte är det minsta roligt att ligga ute med. Då är det faktiskt rätt bra att den här typen av möjligheter finns. Även om det inte handlar om en tredjedel av kostnaden som faktiskt kommer tillbaks. Vi får väl se hur saker och ting förändrats i år och vad de väljer att bevilja eller inte bevilja. Kanske rent av ingenting. Det där går aldrig att förutspå i förväg. Läkarintyg eller ej, det är FK som beslutar i slutändan. De har sällan samma åsikt som läkarna har. De följer inte samma budget...

Hur som helst. Dagen till ära är magen åt pipsvängen. Riktigt åt helskotta pipsvängen. Såna jäkla magknip så jag hade svårt att ta mig ut med vovvarna imorse. Vad göra? Knåda, knåda och återigen KNÅDA - sen ta sig ut dubbelvikt då magknipen inte gav med sig det minsta. Sitter här och jobbar med dem fortfarande. Hittils ingen större förbättring. Något ligger fel. Bara att trampa på och hoppas att skiten flyttar sig så jag kan ta mina medel. Innan knipen släpper är det meningslöst att ta dem. Vi får väl se. Men just nu är det ingen bra dag för min del. Bättre igår.