Skulle hängt på min kära mammagrupp till Ullared idag. En resa som jag faktiskt såg fram emot, magkrämporna till trots. Min plan var att gå upp Vääääldigt tidigt för att få koll på magen och sedan lägga resten av dagen när jag kom hem till att ta hand om den.. hade fått både barn o hundvakt också.. kära mamma hade lovat ställa upp... men så blev det inget av något i alla fall.
Min egen tarm? Åt skogen. Men det var inte den som fick mig hoppa av. Det var lilltösen... stackarn.. jag tror fortfarande det är tänder på gång och det är tänder som ställer till det något kolossalt. Hon har varit grinig, lättretlig, vill inte sova, äter skitdåligt, inget duger utan hon vill bara bli buren och grinar mest hela tiden... hugger allt hon kommer över och tuggar frenetiskt på det... alvedon hjälper inte. Vare sig i flytande eller suppform. Första dagarna fick hon i alla fall sova på dem men nu verkar de som de tagit ut sin rätt o jag som dessutom avskyr mediciner.. kände inte att jag kunde lämna bort henne i det skicket. Vare sig för hennes eller min egen del. Hade inte fixat att åka på shoppingtrip med oron över henne hängandes över axlarna. Hade inte blivit bra. Hade inte velat lämna henne sån heller och inte utsätta mamma för detta skrik, gråt och bärprojekt.. tillsammans med två hundar blev det lite mycket.
Det blir alltså hemmadag för både mig o lillan idag. Ullared får vänta på bättre tider. Synd, för jag hade sett fram emot det här.. men.. jag säger som alltid vad är väl en bal på slottet? Jag såg ju mest fram emot att få åka tillsammans med de andra rara mammorna och förhoppningsvis hitta lite julklappar och kläder till lillan. Hon växer ju så det knakar. Men som sagt.. ett annat liv.. en annan tid..
Min egen tarm? Åt skogen. Men det var inte den som fick mig hoppa av. Det var lilltösen... stackarn.. jag tror fortfarande det är tänder på gång och det är tänder som ställer till det något kolossalt. Hon har varit grinig, lättretlig, vill inte sova, äter skitdåligt, inget duger utan hon vill bara bli buren och grinar mest hela tiden... hugger allt hon kommer över och tuggar frenetiskt på det... alvedon hjälper inte. Vare sig i flytande eller suppform. Första dagarna fick hon i alla fall sova på dem men nu verkar de som de tagit ut sin rätt o jag som dessutom avskyr mediciner.. kände inte att jag kunde lämna bort henne i det skicket. Vare sig för hennes eller min egen del. Hade inte fixat att åka på shoppingtrip med oron över henne hängandes över axlarna. Hade inte blivit bra. Hade inte velat lämna henne sån heller och inte utsätta mamma för detta skrik, gråt och bärprojekt.. tillsammans med två hundar blev det lite mycket.
Det blir alltså hemmadag för både mig o lillan idag. Ullared får vänta på bättre tider. Synd, för jag hade sett fram emot det här.. men.. jag säger som alltid vad är väl en bal på slottet? Jag såg ju mest fram emot att få åka tillsammans med de andra rara mammorna och förhoppningsvis hitta lite julklappar och kläder till lillan. Hon växer ju så det knakar. Men som sagt.. ett annat liv.. en annan tid..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar