Fick intyg från min kirurg på Huddinge idag. Ett sånt där jag skall lämna till Försäkringskassan. Gör mitt bästa för att hålla mig på god fot med dem. Inte roligt när det strular och livet redan är komplicerat nog som det är!
Hur som helst. Får lite krypningar när jag läser alla dessa intyg. Det ser inte alls roligt ut. Så vet jag ju att det handlar om mig?! Känns som om jag läser om någon annan - men så är du inte. Den där skumma personen med alla dessa störningar i tarmkanalen, det är ju faktiskt jag. O jag som hade som mål att bli av med skiten. Känns lite vemodigt emellanåt faktiskt. MEN så länge det finns liv finns det hopp och mitt mål är fortfarande att bli fri från det här eländet även om jag mer o mer tror att jag aldrig kommer bli helt bra. Över tio års kämpande både på egen hand och med hjälp av skolmedicinen borde ju ha gett lite resultat kan man tycka..
Botox? Tja, idag har jag inte haft nån vidare effekt av den - bortsett från att tarmen värker som sjutton och jag haft svårt att röra mig ordentligt och att sitta ner pga smärta. Men.. jag hoppas fortfarande att det skall ändra sig! Det är min plan.. de där förbaskade nerverna måste ju ge med sig nån gång?! Hur mycket kan de krampa egentligen?
Häller i mig en kopp kaffe (inte bra för magen säger de, men här kan jag bara gå på min egen känsla.. är en sån som aldrig eg känt av effekten av kaffe vare sig bra eller dålig så en kopp eller två kan jag unna mig tycker jag. ) och tar ett par bitar riktigt mörk choklad. Det är jag värd idag tycker jag. Kämpat med min lilla som inte vill äta. Idag har vi testat fisk, potatis, morötter och ägg. Tja, inte allt på en gång såklart o vi har testat några av dem förut - men jag försöker mig på nya kombinationer och det går inte alltid hem hos min lilla.. hon är en kräsen ung dam och jag är ganska övertygad om att vi kommer ha våra duster framöver hon o jag ;-)
Hur som helst. Får lite krypningar när jag läser alla dessa intyg. Det ser inte alls roligt ut. Så vet jag ju att det handlar om mig?! Känns som om jag läser om någon annan - men så är du inte. Den där skumma personen med alla dessa störningar i tarmkanalen, det är ju faktiskt jag. O jag som hade som mål att bli av med skiten. Känns lite vemodigt emellanåt faktiskt. MEN så länge det finns liv finns det hopp och mitt mål är fortfarande att bli fri från det här eländet även om jag mer o mer tror att jag aldrig kommer bli helt bra. Över tio års kämpande både på egen hand och med hjälp av skolmedicinen borde ju ha gett lite resultat kan man tycka..
Botox? Tja, idag har jag inte haft nån vidare effekt av den - bortsett från att tarmen värker som sjutton och jag haft svårt att röra mig ordentligt och att sitta ner pga smärta. Men.. jag hoppas fortfarande att det skall ändra sig! Det är min plan.. de där förbaskade nerverna måste ju ge med sig nån gång?! Hur mycket kan de krampa egentligen?
Häller i mig en kopp kaffe (inte bra för magen säger de, men här kan jag bara gå på min egen känsla.. är en sån som aldrig eg känt av effekten av kaffe vare sig bra eller dålig så en kopp eller två kan jag unna mig tycker jag. ) och tar ett par bitar riktigt mörk choklad. Det är jag värd idag tycker jag. Kämpat med min lilla som inte vill äta. Idag har vi testat fisk, potatis, morötter och ägg. Tja, inte allt på en gång såklart o vi har testat några av dem förut - men jag försöker mig på nya kombinationer och det går inte alltid hem hos min lilla.. hon är en kräsen ung dam och jag är ganska övertygad om att vi kommer ha våra duster framöver hon o jag ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar