Har haft lite problem med ökade blödningar igen sen igår. Ja, som en väldigt kraftig mens typ.. men det är ju inte mens utan detta härliga avslag som man får i samband med en förlossning. Det som oroar mig lite är att det kändes som den var påväg att ge sig under några dagar, då den var näst intill obefintlig (har blött ganska mycket sen förlossningen så detta var en lättnad) men så igår när jag tryckte emot på såret började det alltså forsa igen. :( Svartrött blod som färgar hela dasset, inte jättemys precis.. o idag har det fortsatt på samma bana.
Hoppas verkligen det ger sig så jag slipper gå o kolla upp detta också! Har verkligen ingen lust att springa till sjukan igen.. det räcker så gott som det är!
Väntar samtal från min läkare idag för att bekräfta ifall jag kan ta den där medicinen, pentasa, eller inte. Har dock inte ringt ännu så jag hoppas han inte glömmer mig.. han satt trots allt på tåget igår när han ringde och jag vet ju hur fullt upp den mannen har.. men så länge det finns liv..?
Natten har, tack o lov, varit lite lugnare på lillanfronten. Hon sov mellan halv ett o fyra (!!) rekord sista veckan. Jises vad tacksamt. Däremot har hon legat o krummat en del sen dess o varit lite orolig. Stackarn jag lider så med henne. Magproblem är verkligen inte roliga att dras med!
Min mage var platt (ok allt är relativt men i mina mått mätt!) när jag vaknade idag. Vilken lycka! Bara att inte vakna med en uppsvälld värkande kanonkula liksom.. det är smått fantastiskt. Sen bråkar magen ändå men ett bekymmer mindre tackar jag inte nej till idag. Jises, tänk om det kunde fortsätta såhär.
Forskat vidare lite kring oxytocin o de enda medlen jag hittat hittils är de man ger för att starta förlossningar och få livmodern att dra sig samman efter förlossningar eller då man har problem med mjölken.. kanske inte helt optimalt med andra ord.. men jag får spåna vidare!
Hoppas verkligen det ger sig så jag slipper gå o kolla upp detta också! Har verkligen ingen lust att springa till sjukan igen.. det räcker så gott som det är!
Väntar samtal från min läkare idag för att bekräfta ifall jag kan ta den där medicinen, pentasa, eller inte. Har dock inte ringt ännu så jag hoppas han inte glömmer mig.. han satt trots allt på tåget igår när han ringde och jag vet ju hur fullt upp den mannen har.. men så länge det finns liv..?
Natten har, tack o lov, varit lite lugnare på lillanfronten. Hon sov mellan halv ett o fyra (!!) rekord sista veckan. Jises vad tacksamt. Däremot har hon legat o krummat en del sen dess o varit lite orolig. Stackarn jag lider så med henne. Magproblem är verkligen inte roliga att dras med!
Min mage var platt (ok allt är relativt men i mina mått mätt!) när jag vaknade idag. Vilken lycka! Bara att inte vakna med en uppsvälld värkande kanonkula liksom.. det är smått fantastiskt. Sen bråkar magen ändå men ett bekymmer mindre tackar jag inte nej till idag. Jises, tänk om det kunde fortsätta såhär.
Forskat vidare lite kring oxytocin o de enda medlen jag hittat hittils är de man ger för att starta förlossningar och få livmodern att dra sig samman efter förlossningar eller då man har problem med mjölken.. kanske inte helt optimalt med andra ord.. men jag får spåna vidare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar