Lite från gastrokuriren från Nr 5 2010 om nya läkemedel för IBS C framförallt. Det vill säga så kallad "ibs med förstoppning" eller CC (kronisk förstoppning). Hur många av dessa läkemedel har idag blivit godkända? Ibland kan man undra ifall de flesta av dem hålls undan marknaden på grund av kostnadsskäl? Att flera av dem kan hjälpa vissa grupper av patienter är jag helt övertygad om:

Sekretionsstimulerande läkemedel
Linaclotide (1) – en guanylat cyklas-C (GCC) 
receptor agonist, en stabil peptidanalog till 
guanylin och uroguanylin. Läkemedlet stimulerar GCC-receptorn och ökar halten 
intracellulärt och extracellulärt C-GMP. 
Detta leder till hämning av afferenta smärtsignaler samt aktivering av kloridkanaler 
som ger ökad sekretionen i tarmen. Således 
har läkemedlet potential att minska såväl 
smärta som förstoppning. Både behandling 
av kronisk förstoppning (CC) och IBS-C har 
undersökts i Fas 3-studier. Vid kronisk CC 
ses goda resultat med signifikant ökning av 
spontana tarmtömningar jämfört med placebo (p<.0001). Vid IBS-C ses signifikant 
effekt på såväl förstoppning, uppblåsthet och 
buksmärta vid jämförelse mot placebo. Läkemedlet har i studierna tolererats väl. Diarré 
är den vanligaste biverkan och drabbar cirka 
15%. I studierna har 4% av deltagarna avbrutit behandlingen på grund av denna biverkan. 
Lubiprostone (2) – en kloridkanals (CIC-
2) aktivator. Läkemedlet ökar vätskesekretionen i tunntarmen via aktivering av 
kloridkanaler. Tunntarms- och colontransit 
påskyndas av läkemedlet men ingen ökad 
motorisk aktivitet kan uppmätas varför 
effekten tros bero på enbart ökad sekretion. 
I placebokontrollerade studier har läkemedlet en signifikant effekt på såväl antal 
spontana tarmtömningar som buksmärta 
och uppblåsthet. Läkemedlet är godkänt i 
USA under varunamnet Amitiza®. Indikationerna är CC (24 mikrogram x 2) och 
IBS-C hos kvinnor över 18 år (8 mikrogram x 2). Läkemedlet är ännu ej godkänt 
av regulatoriska myndigheter inom EU och 
således ej tillgängligt för förskrivning i Sverige. Illamående och diarré är de vanligaste 
biverkningarna.
Serotoninerga läkemedel
Prucalopride (3) – en starkt selektiv 5-HT 
4 receptor agonist. Stimulering av receptorn leder till effektiviserad tarmmotorik. 
Läkemedlet stimulerar receptorn mycket 
selektivt och man har inte (till skillnad 
mot Tegaserod och Cisaprid) sett någon 
ökad risk för kardiovaskulära biverkningar. 
Läkemedlet saluförs under namnet Resolor®. I placebokontrollerade studier har 
läkemedlet en signifikant effekt på antalet spontana tarmtömningar. Primär endpoint i dessa fas 3-studier har varit minst tre kompletta, spontana tarmtömningar/
vecka i genomsnitt under en 12-veckors 
behandlingsperiod. Poolade data från 3 
studier (n=1284) visar att detta uppnås av 
nästan 25% i behandlingsgruppen jämfört 
med cirka 10% i placebogruppen (p<0.001). 
Man noterade också att 75% av patienterna 
i behandlingsgruppen ökade antalet spontana tarmtömningar med minst 1/vecka. 
Preparatet har i studier tolererats väl, de 
mest frekvent rapporterade biverkningarna 
är diarré, buksmärta, huvudvärk och illamående. Dessa biverkningar var mest framträdande vid behandlingsstart för att sedan 
minska betydligt i frekvens. Läkemedlet är 
godkänt inom EU för kvinnor med CC där 
annan behandling ej är tillräcklig (2 mg 
1x1). Prucalopride kan förskrivas i Sverige. 
Läkemedlet är ännu ej studerat för IBS-C 
men man kan förmoda att en indikationsglidning mot denna diagnos är att förvänta


Källa: http://www.svenskgastroenterologi.se/Gastrokuriren/GK-5_10.pdf