Nedräkning återigen. Inte för ett nytt experiment, men för att ta bort elektroderna. Börjar bli ganska rött o irreterat under plasten nu - men antar att det var att vänta efter tre veckor med samma täta tejp på huden?! Är ju inte direkt välkänd för att vara av den mer toleranta sorten. Hudmässigt eller personlighetsmässigt. Om jag ska vara helt ärlig alltså.. stör jag mig så stör jag mig rejält - likaså min hy.
Skall bli rätt skönt att bli av med mackapären och kunna ta en ordentlig dusch o röra sig utan att hela tiden tänka på HUR man rör sig. Samtidigt lite vemodigt eftersom jag vet att mina besvär kommer tillbaks i sin fulla fröjd och mer därtill så snart den är borta.. sen återstår två långa veckors väntan innan jag får träffa kirurgen som sitter med mitt öde i sina händer.. o därefter ytterligare månader innan en ev implantation kan komma på fråga. De har ju semestrar att ta hänsyn till (man pratar om infektion men jag tror inte på det .. kolla medelhavet hur gör de där mitt i sommaren? Där är ju typ alltid varmt o inte har de mer infektioner för den sakens skull...) o detta har jag redan räknat ut.. kanske september om jag har tur.. då skiter sig planerna på att gå den där utbildningen jag ansökt till.. som jag skall på intervju inför på tisdag. URGH!
Tisdag ja.. samma dag som jag skall ta bort elektroderna. Kommer bli en tuff dag. Jag ser inte fram emot den.
Var på studentmiddag igår också. Träffa tjocka släkten. Trevligt, god mat o solen sken men magen höll inte med. Var i totalkaos resten av kvällen.. jag fixar inte buffé det är bara o inse. För mycket blandingar skapar för mycket jäsprocesser och min kropp kan inte hantera dem. Tyvärr. Idag är det middag igen.. ikväll,.. innan dess sjösättning. Vi får väl se om det bär ut på böljan blå i helgen.. jag misstänker att min kära mor sätter stopp. Jag får ju eg inte hoppa.. men skit samma det är bara några dar kvar.. jag vet ju vad jag har o vad jag får..
Skall bli rätt skönt att bli av med mackapären och kunna ta en ordentlig dusch o röra sig utan att hela tiden tänka på HUR man rör sig. Samtidigt lite vemodigt eftersom jag vet att mina besvär kommer tillbaks i sin fulla fröjd och mer därtill så snart den är borta.. sen återstår två långa veckors väntan innan jag får träffa kirurgen som sitter med mitt öde i sina händer.. o därefter ytterligare månader innan en ev implantation kan komma på fråga. De har ju semestrar att ta hänsyn till (man pratar om infektion men jag tror inte på det .. kolla medelhavet hur gör de där mitt i sommaren? Där är ju typ alltid varmt o inte har de mer infektioner för den sakens skull...) o detta har jag redan räknat ut.. kanske september om jag har tur.. då skiter sig planerna på att gå den där utbildningen jag ansökt till.. som jag skall på intervju inför på tisdag. URGH!
Tisdag ja.. samma dag som jag skall ta bort elektroderna. Kommer bli en tuff dag. Jag ser inte fram emot den.
Var på studentmiddag igår också. Träffa tjocka släkten. Trevligt, god mat o solen sken men magen höll inte med. Var i totalkaos resten av kvällen.. jag fixar inte buffé det är bara o inse. För mycket blandingar skapar för mycket jäsprocesser och min kropp kan inte hantera dem. Tyvärr. Idag är det middag igen.. ikväll,.. innan dess sjösättning. Vi får väl se om det bär ut på böljan blå i helgen.. jag misstänker att min kära mor sätter stopp. Jag får ju eg inte hoppa.. men skit samma det är bara några dar kvar.. jag vet ju vad jag har o vad jag får..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar