Puh!

Idag är ännu en sån dag. En "maghuggdag". Vet inte vad som hänt med min tarm på sistone, men har under lite drygt en och en halv veckas tid (kanske lite längre, har tappat kollen måste jag erkänna) haft de här hemska huggen i buken varje morgon. De kommer utan förvarning och när de sätter in gör det så ont att det svartnar för ögonen. Blir kallsvettig och svimfärdig. Måste HEM fort. De lyckas alltid sätta in när jag är ute med hundarna och är som längst hemifrån. Inge vidare kul måste jag säga. Det är ju de här huggen som tillslut (oftast) leder till att jag kan gå på dass, vilket i och för sig är något positivt, men att få de här huggen bara sådär..  och så frekvent.. att känna sig så förbaskat sjuk och svag från ingenting liksom.. det är fanimej inte skoj någonstans. Jag måste ju dessutom tömma tarmen färdigt med mina sedvanliga rutiner så de löser inte några problem, de tillför ett nytt. Hur som helst är jag ju fortfarande lite smått euforisk över att över huvud taget kunna gå på dass "av mig själv" med hjälp av apparaten så jag antar att den där lättnaden när jag väl kommer hem och är på "säker mark" igen överväger. Hur sjukt kan det bli liksom... ?

Har fört statistik över mina resultat med de olika programmen på SNS:en ända sedan jag fick den. Sammanställde dem inför sista ändringen nu i torsdags. Mellan de fyra sista programmen jag fick testa skilde antalet toabesök per dag (utslaget statistiskt nu då) utan hjälp av resulax innan första toabesök på 0,45 för det sämsta programmet och 0,8 för det bästa. Nästan dubbel skillnad med andra ord. Det är bra att skaffa sig lite koll..  det gäller väl det mesta här i livet. Lite trix att hålla koll och föra ner allt på papper, men det lönar sig i längden. Jag hade inte kommit ihåg den skillnaden så här långt i efterhand. Man tror man minns, men man glömmer fort..