Lillan var bra grinig igår eftermiddag. Ingen feber (tro mig, jag har stenkoll för tillfället pga hennes höga feber i slutet av förra veckan) och inga andra tecken till förkylning eller dylikt. Jag hoppas svaret på den där urinodlingen kommer snart så vi kan utesluta det med. Antar att det rör sig om tänder eftersom hon gräver i munnen hela tiden, men det går ju inte att ta för givet det heller eftersom jag helt enkelt inte vet.
Hur som helst. Hon somnade ganska snabbt igår efter att vi varit ute och härjat på gräsmattan, cyklat en sväng och badat lite i badbaljan på altanen. Kom liksom in i andra andningen och blev jättepigg där en stund strax innan läggadax vid åtta, men det fick det vara värt! Min mage mådde inge vidare igår kväll trots att eftermiddagsproceduren gav bra mycket bättre resultat än vad den gjorde på förmiddagen då allt bara fastnade och ställde till det ännu mer i tarmen.
Antar att summan av kardemumman blev för mycket och att förmiddagen ställde till det rejält för resten av dagen så att säga. Hade hoppats på lite bättre sömn natten som gick, men tji fick jag. Lillan härjade runt större delen av natten, vilket innebar att ingen av oss sov något vidare. Magen är fortfarande i uppror men jag har i alla fall lyckats gå på dass.. det är ett snäpp bättre än att inte ha gått på dass.
Lilla brorsonen är sjuk idag, stackarn, så mamma (stackarn där med även om det inte handlar om sjukdom för hennes del!) flänger mellan oss idag för att hjälpa till så gott hon kan. Fy fasiken vilken tur jag har som har en mamma som hon! Vad hade jag gjort utan henne? Jag vågar faktiskt inte ens tänka tanken. Nu håller jag tummarna för att brorsonen inte är allvarligt sjuk och att det ger sig när han får den hjälp han behöver av farbor doktorn. Usch, små barn ska inte behöva åka till doktorn... det är en skräckupplevelse som är gott och väl tillräcklig att utsätta oss vuxna för. Krya på <3
Hur som helst. Hon somnade ganska snabbt igår efter att vi varit ute och härjat på gräsmattan, cyklat en sväng och badat lite i badbaljan på altanen. Kom liksom in i andra andningen och blev jättepigg där en stund strax innan läggadax vid åtta, men det fick det vara värt! Min mage mådde inge vidare igår kväll trots att eftermiddagsproceduren gav bra mycket bättre resultat än vad den gjorde på förmiddagen då allt bara fastnade och ställde till det ännu mer i tarmen.
Antar att summan av kardemumman blev för mycket och att förmiddagen ställde till det rejält för resten av dagen så att säga. Hade hoppats på lite bättre sömn natten som gick, men tji fick jag. Lillan härjade runt större delen av natten, vilket innebar att ingen av oss sov något vidare. Magen är fortfarande i uppror men jag har i alla fall lyckats gå på dass.. det är ett snäpp bättre än att inte ha gått på dass.
Lilla brorsonen är sjuk idag, stackarn, så mamma (stackarn där med även om det inte handlar om sjukdom för hennes del!) flänger mellan oss idag för att hjälpa till så gott hon kan. Fy fasiken vilken tur jag har som har en mamma som hon! Vad hade jag gjort utan henne? Jag vågar faktiskt inte ens tänka tanken. Nu håller jag tummarna för att brorsonen inte är allvarligt sjuk och att det ger sig när han får den hjälp han behöver av farbor doktorn. Usch, små barn ska inte behöva åka till doktorn... det är en skräckupplevelse som är gott och väl tillräcklig att utsätta oss vuxna för. Krya på <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar